Svenska

<p><b>Den nödvändiga källan till kunskap och hopp</b></p><p></p><p><i>Greta Thunbergs tal skakade om världen. Med Klimatboken har hon skapat ett verktyg för alla som önskar rädda densamma.</i> </p><p>Det ser ut som ett omöjligt uppdrag: att påverka klimatförändringarna och säkra en trygg framtid för jordelivet i en skala och hastighet som vi aldrig tidigare har sett. Oddsen är usla och tiden är på väg att ta slut. Men situationen går att förändra. Runtom i världen har geofysiker och matematiker, oceanografer och meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer använt sin expertkunskap för att utveckla en djup krisförståelse. </p><p>Greta Thunberg har skapat <i>Klimatboken </i>i samarbete med över hundra av dessa experter och tänkare för att utrusta oss med den nödvändiga kunskapen. Texterna spänner över vitt skilda områden och ger oss en unik källa; här får vi hela bilden av planetens tillstånd, vilket krävs för att en aktionsplan ska vara möjlig. </p><p>Ifall en ensam flickas skolstrejk kunde leda till en global protest, vad kan vi då åstadkomma om vi gör något gemensamt? Det är nu det måste ske, och det är vi som ska göra det. </p>

<p>Sverige håller på att förändras. Det snöar mindre, regnar mer och har blivit varmare. Ändå tänker många svenskar att klimatförändringar är något som drabbar andra människor i andra delar av världen. Så är det inte.</p><p>Redan idag har den globala uppvärmningen hotat vår tillgång på mat, gett oss nya sjukdomar och parasiter samt påverkat vår roll i världspolitiken. Och det är förmodligen bara början.</p><p>I <i>Världen som väntar</i> tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss. Hur slår extremvädret mot vår hälsa och ekonomi? Hur ska vi klara energiförsörjningen när fossila bränslen fasas ut? Och hur försvarar vi demokratin när klimatfrågan ställer människor mot varandra?</p><p><i>»En bragd ... Att boken dessutom är forskningstung men lättillgänglig, övertygande utan pekpinnar, gör bedriften än större.«</i><br/><b>Dagens Nyheter</b></p><p>*</p><p><b>Peter Alestig </b>(f. 1982) är klimatredaktör på Dagens Nyheter. Han har länge bevakat frågor om klimat och hållbarhet, samt arbetat som Afrikakorrespondent. Tidigare har han gett ut boken <i>Fem år av fångenskap</i>.</p>

<p>Alla pratar om klimathotet. Men bakom klimatkrisen hotar en annan, mycket mer närliggande kris tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott. Och vi rör oss mot den i svindlande hastighet. </p><p>Jonathan Jeppsson är chef för Aftonbladets grävredaktion och har tidigare skrivit den hyllade och prisbelönta boken <i>Åtta steg mot avgrunden</i>. Här fortsätter han sin jakt på svar och färdas in mot kollapsens innersta väsen. En omvälvande rapport påstår att vi är så nära att det till och med finns ett årtal: 2040. Men spåren leder också tillbaka till 70-talet och barndomens dolda orsakssamband. Vad är det för skuld som gömts undan? Hur kunde ett barn bara spårlöst försvinna? Och vad är det för märkligt flimmer vi ser runt omkring oss?  </p><p><i>Mot kollapsens hjärta </i>är en omskakande berättelse om vad som väntar oss när civilisationen bryter samman. Men det är också en resa in i glömskans rike - och en drabbande skildring av en pappa som bär på nycklarna till en annan värld. </p><p><i>"Ärendet är just att i egenskap av journalist granska systemet - att, som han skriver, inte kapitulera inför frågans komplexitet. Det lyckas han med, inte bara på grund av sin djuplodande kunskap, utan också tack vare den lätta och precisa prosan; utflykterna till barndomens landskap är lika enkelt och osentimentalt presenterade som hjärncellsdata och begrepp som exponentialfunktion. Efteråt lämnas man omsluten av kollapsens mörker, men med känslan av att ha fått en ny typ av mörkerseende: man kan nu skönja konturerna av hur allting hänger ihop. Det är ingen vacker syn, likväl är den helt och hållet livsavgörande. Helhetsbetyg: 5 av 5.</i>" BTJ, Linda Boodh</p><p><i>"Journalistiskt är 'Mot kollapsens hjärta' ett mastodontarbete, som inte blir mindre av att Jeppsson (...) i sin berättelse om civilisationens sönderfall väver in en gripande historia om den kollaps som samtidigt sker i hjärnan på hans alzheimersjuke far. Parallellerna mellan den privata och den samhälleliga katastro</i><i>fen fördjupar framställningen (...). Faderns resa genom det svenska folkhemmet och hans stegvisa försvinnande in i dimman är ett äreminne i sin egen rätt. 'Mot kollapsens hjärta' är en i ordets rätta bemärkelse systemkritisk bok. Det hedrar Jonathan Jeppsson att han väljer att inte avsluta den med de sedvanligt hurtfriska ropen om framtiden men också att han inte lägger sig platt inför sin egen förtvivlan. (...) Hans bok är i sig en motståndshandling."</i><i> </i>Aftonbladet, Björn Wiman</p><p><i>"'Mot kollapsens hjärta' skapar eftertanke. (...) I 'Mot kollapsens hjärta' finns en parallell historia om Jonathan Jeppssons pappas alzheimersjukdom. Det är en vacker historia som känns igen på många sätt. Föräldrarna som alltid funnits där, som är på väg bort. De blir skröpligare och orkar inte vara samma personer som de var i vår barndom. Det fungerar utmärkt som allegori över den globala civilisationens färd mot undergången."</i> ETC, Herman Geijer</p><p><i>"Den som läst Jonathan Jeppson tidigare känner igen sig.Klimatkrisen är värre än vi tror, de tekniska lösningarna som samhället hoppas på är luftslott som skingras av en sådan enkel sak som att räkna på de horribla mängder metaller och energi som den "gröna omställningen" behöver på global skala. </i><i>Men Jeppsons bok skiljer sig från huvudfåran i genren (...). Parallellt med dystopin finns två personliga berättelser: ett stilistiskt briljant porträtt av pappans Alzheimer; en om ett tvillingsyskon som dog vid födseln."</i> Göteborgs-Posten, Jonas Gren</p>

<p><em>&rdquo;Vi h&aring;ller p&aring; att n&aring; en social tipping point. Fyra krafter &ndash; sociala r&ouml;relser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande &ndash; h&aring;ller redan p&aring; att knuffa samh&auml;llet &ouml;ver en tippningspunkt som g&ouml;r att vi hamnar i sj&auml;lvf&ouml;rst&auml;rkande goda cirklar, i &rdquo;En jord f&ouml;r alla&rdquo;-v&auml;rld.&rdquo;</em></p> <p>F&ouml;r fem decennier sedan chockade boken <em>Tillv&auml;xtens gr&auml;nser</em> v&auml;rlden genom att visa att befolknings&ouml;kning och industriell tillv&auml;xt hotade m&auml;nskligheten.</p> <p>Idag inser allt fler att vi balanserar p&aring; randen till avgrunden: Jorden har passerat flera gr&auml;nser f&ouml;r h&aring;llbarhet och en utbredd oj&auml;mlikhet orsakar instabilitet s&aring;v&auml;l p&aring; planeten som i samh&auml;llet. Det &auml;r l&auml;tt att k&auml;nna att det inte finns n&aring;gon utv&auml;g. Finns n&aring;gon v&auml;g fram&aring;t? En jord f&ouml;r alla &auml;r en hoppfull plan f&ouml;r en b&auml;ttre framtid.</p> <p>Genom att anv&auml;nda kraftfull datormodellering presenterar en ledande grupp forskare och ekonomer fr&aring;n hela v&auml;rlden fem v&auml;ndpunkter som skulle m&ouml;jligg&ouml;ra v&auml;lst&aring;nd f&ouml;r alla p&aring; jorden under en enda generation. En tydlig v&auml;g fram&aring;t f&ouml;r att starta om v&aring;rt globala ekonomiska system s&aring; att det fungerar b&aring;de f&ouml;r m&auml;nniskor och den plats vi lever p&aring;.</p> <p><em>En jord f&ouml;r alla</em> visar en djup vision f&ouml;r os&auml;kra tider och en karta f&ouml;r en b&auml;ttre framtid. Den &auml;r en &ouml;verlevnadsguide f&ouml;r m&auml;nskligheten som &auml;r obligatorisk l&auml;sning f&ouml;r alla som &auml;r intresserade av livet p&aring; v&aring;r br&auml;ckliga planet.</p> <p><em><a href="https://www.tv4.se/klipp/va/20444868/miljoprofessorns-handlingsplan-for-mansklighetens-overlevnad">Johan Rockstr&ouml;m i TV4 Nyhetsmorgon</a></em></p> <p><strong>F&ouml;rfattarna:</strong><br/><strong>Johan Rockstr&ouml;m</strong> &auml;r chef f&ouml;r Potsdam Institute for Climate Impact Research. Han ledde det forskarlag som lade fram den inflytelserika id&eacute;n om planet&auml;ra gr&auml;nser.</p> <p><strong>Sandrine Dixson-Decl&egrave;ve</strong> &auml;r medordf&ouml;rande i Romklubben och har &ouml;ver trettio &aring;rs erfarenhet av ledarskap inom klimat, h&aring;llbarhet, innovation och energi.</p> <p><strong>Owen Gaffney</strong> &auml;r strateg, f&ouml;rfattare, filmskapare och global h&aring;llbarhetsanalytiker vid Stockholm Resilience Centre och Potsdam Institute for Climate Impact Research.</p> <p><strong style="font-size: 1.125rem;">Jayati Ghosh</strong><span style="font-size: 1.125rem;"> &auml;r en internationellt erk&auml;nd utvecklingsekonom och professor vid University of Massachusetts.</span></p> <p><strong>J&oslash;rgen Randers</strong> &auml;r professor emeritus i klimatstrategi p&aring; Handelsh&oslash;yskolen BI i Oslo och v&auml;rldsledande p&aring; sk&auml;rningspunkterna mellan ekonomi, milj&ouml; och m&auml;nskligt v&auml;lbefinnande. Han var en av f&ouml;rfattarna till <em>Tillv&auml;xtens gr&auml;nser </em>1972.</p> <p><strong>Per Espen Stoknes</strong> leder Center for Sustainability and Energy p&aring; Handelsh&oslash;yskolen BI. Han var norsk riksdagsledamot 2017&ndash;2018.</p> <p><em>&ldquo;An extraordinary book at an extraordinary time&rdquo;</em><br/><strong>Ban Ki-moon</strong></p> <p><em>&ldquo;Essential reading&rdquo;</em><br/><strong>Thomas Piketty</strong></p>

<p>Vad är naturen? En gruva att plundra på resurser, en vildmark för semester, ett harmoniskt system som människan bör lämna i fred eller fågelbordet utanför köksfönstret? </p><p>I <i>Det levande </i>utmanar Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren vår syn på naturen. De utgår från sin egen plats på jorden, den lilla uppländska gården Sunnansjö där de odlar grönsaker, sköter sina kor och planterar träd. Därifrån tar berättelsen oss till mammutstäppen i Sibirien, Pablo Escobars flodhästar i Colombia, världens största träd i Kalifornien och exklusivt laxfiske i Vänern.  </p><p>Med djup kunskap och förundran skildrar de konflikter och komplicerade samarbeten som pågår i naturen, där människan är en av många trådar i livsväven. Därför är det inte bara nödvändigt utan också möjligt att återskapa en hållbar relation mellan oss och allt  det andra levande.</p><p><i>"Med avstamp i författarparets småbruk i Uppland skildras naturens konflikter och samarbeten, ofta fördolda för eller framkallade och feltolkade av människan. Kunskaps- och detaljfascinationen sprudlar"</i> Expressen, Sven Olov Karlsson</p><p><i> "Alla som är intresserade av människans förhållande till naturen, vilket alla borde vara, kommer att få med sig något från den här boken." </i>Dagens Arena, Anna Froster</p>

<p><i><b>Vi är inte idioter</b></i><b> väcker grundläggande frågor om människosyn, om hur ekonomin i samhället organiseras och hur den kan omformas för att möta klimatkrisen och hoten mot demokratin.</b> </p><p>Med utgångspunkt i aktuell forskning varnar Elisabeth Gerle för konsekvenserna av att betrakta människor som kunder i stället för som myndiga medborgare. Vi är inte vår egen lyckas smed. Vi är inte idioter. Klimat, ekonomi och demokrati är mer än individens eget ansvar. </p><p></p><p><i>Det är dags nu. Vi behöver ett större samtal om hur vi lever, vilka vi är och vad som är viktigt. För att våra ekosystem ska hålla. För att vi själva ska hålla. Läs Elisabeth Gerles bok så börjar vi där. (Jonna Bornemark)</i></p><p><i></i><i>Denna bok är ett bevis för att att en känslighet för komplexitet och visionär övertygelse inte är varandras motsatser. Det kanske till och med förutsätter vartannat. (Kent Wisti)  </i> </p><p></p><p><b>Elisabeth Gerle </b>är författare, präst och etikprofessor. Hon har varit verksam vid universiteten i Lund, Uppsala, Stellenbosh och Princeton. Elisabeth Gerle har skrivit en rad böcker, senast <i>Passionate embrace: Luther on love, body, and sensual presence </i>(2017) och <i>Allt är omöjligt. Och vi ger oss inte </i>(2020).</p>

<p>Här är det gott om litterära referenser, till grekiska myter, Bibeln, Alice i Underlandet ... Trots att Carson står så otroligt stadigt på vetenskaplig mark är hennes språk befriat från de tungrodda termer som klimat- och miljölitteraturen ofta dras med. Jag hittar ren och skär poesi här när Carson förundras över naturen och försvarar ogräs och rovinsekter som garanterar biosfärens mångfald.  <i>Göran Greider, Aftonbladet</i></p><p>"Den faktarika och intresseväckande texten utgör idag precis som när den publicerades för nästan sextio år sedan en alarmerande väckarklocka som varken kräver kemiska eller biologiska förkunskaper för att ge fullt utbyte." <i>BTJ, som ger klassikerutgåvan 4 av 5 möjliga i betyg</i> </p><p>"Den är briljant skriven: med tydlighet, kontroll och auktoritet; med säkert poetiska formuleringar som blixtbelyser passage av kyligt klarsynta framställningar en av de böcker genom tiderna som haft störst, verklig effekt" <i>The Guardian   </i></p><p>"Tyst vår är ett av det allra tydligaste exemplen på vikten av att det finns människor som med kunskap, engagemang och djupt känd förståelse vittnar om de konsekvenser människans framfart har på jordens mångfald och allt det liv som omger oss." <i>Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet </i>  </p><p>"Rachel Carsons Tyst vår var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang." <i>Andreas Malm, DN</i>   </p><p>"Tyst vår var larmklockan som gav genljud i hela världen startskottet för den moderna miljörörelsen" <i>Sydsvenskan</i>   </p><p>"Få böcker har gjort så stor skillnad" <i>Sveriges Radio   </i></p><p>"Världens viktigaste bok" <i>Göran Berggren, författare och biolog   </i></p><p>"Rachel Carsons största arv är insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske det också behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera." <i>Joel Gordon Hultsjö, supermiljöbloggen.se </i>    </p><p></p><p>Rachel Carsons epokgörande <i>Tyst vår</i> visar med få motsvarigheter på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Rachel Carsons klassiker är ett strålande exempel på en sådan bok.   </p><p>Storheten i det Carson gjorde med <i>Tyst vår</i> låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång </p><p><i>Tyst vår</i> lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Rachel Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet. </p>