Svenska

<p>Bente Groth, religionshistoriker vid Universitetet i Oslo, har skrivit en introduktion till judendomen där hon med ett omväxlande kronologiskt och tematiskt perspektiv berättar om judisk kultur, historia och tradition. Vid sidan av det hon menar är gemensamt visar hon även hur livsstilar, åsikter och tolkningar går isär.</p><br/><p>De kronologiska delarna följer judarna från de tidigaste spåren till idag. Groth menar att berättelserna i den hebreiska bibeln, vad kristna kallar Gamla testamentet, inte främst betraktas som en källa till historisk kunskap. Samtidigt redogör hon för arkeologiska fynd och andra forntida texter som kan bekräfta och revidera den historia som berättas. Inom-religiösa tolkningar och vetenskapliga möts - inte heller vetenskapen är enig. Författaren skildrar judarnas levnad i flera världsdelar. I synnerhet efter andra templets fall i början av vår tideräkning har judar funnit boplatser inte bara i länderna närmast Jordanfloden utan även runt om i Europa samt Afrika och Nordamerika. Historien har kantats av förföljelse men även präglats av kulturell och vetenskaplig utveckling. Groth följer den ända fram till dagens konflikter i Israel.</p><br/><p>De judiska traditionerna och tankesätten framställs nyansrikt. I boken finns klargörande kapitel om de heliga texterna och deras utveckling, om Gudstrons innebörd både intellektuellt och praktiskt (Gudsbild, människosyn, moral, familjens betydelse), om gudstjänster och andra viktiga religiösa handlingar samt om festkalendern. Groth ger underlag till vidare diskussioner genom att inte väja för de punkter där meningarna är delade.</p><br/><p>Boken är en övergripande introduktion och lämplig för undervisning på högskolekurser inom religionsvetenskap och religionshistoria. Dess pedagogiska disposition och lättillgängliga språk gör att även var och en som vill veta mer om judendomen här finner en stimulerande första orientering.</p><br/><p>Fackgranskare är <strong>Hanne Trautner-Kromann</strong> och <strong>Johan Åberg</strong>, professor respektive doktorand i judaistik i Lund. Avsnitten om judendom i Sverige är skrivna av Johan Åberg.</p><br/><p><em>Översättning Margareta Brogren</em></p> <em></em>

<p>För första gången på svenska publiceras nu en bred och grundläggande bok om buddhismen. Författare är Knut A. Jacobsen, erkänd forskare inom både hinduism och buddhism. Boken är en inbjudan: "Få eller inga som tagit del av den buddhistiska läran förblir oberörda [...]. Ingen som har läst någon av buddhismens pali-skrifter kan undgå att förtrollas av den vishet som förmedlas av Buddha, en av de största religiösa tänkare som mänskligheten frambragt." Men den är också en analys av religionen som en kulturell yttring skapad av människor i vissa historiska och religiösa sammanhang. Som sådan är boken väl lämpad för undervisning på högskolekurser inom religionsvetenskap och religionshistoria.</p><br/><p>Författaren presenterar religionens historia, dess filosofiska utveckling och kulturella kännetecken. Religionsgrundaren Buddha skildras och granskas som historisk och mytisk gestalt. Ett annat spår är det filosofiska innehållet: Buddhas världsuppfattning och lära samt de tolkningar som etablerades. Här fortsätter beskrivningen vidare till den filosofiska utvecklingen inom Mahayana-filosofin. Författaren placerar även religionen i sin indiska kontext samt följer dess utveckling där efter att Buddha uppnått den slutliga nirvana fram till och med spridningen av hans lära över hela Asien.</p><br/><p>Den religiösa praktikens olika moment - till exempel pilgrimsfärder, gåvogivande och tillbedjan av Buddhastatyer - har i västvärldens föreställning om buddhism haft lägre status än läran om de högre sanningarna. Här ger författarna dem plats och avslutar sedan boken med att resonera kring förändringarna av buddhismen under modern tid. Politiskt och socialt engagerade buddhister ryms vid sidan av kurser i buddhistisk meditation.</p><br/><p>Boken innehåller en utförlig litteraturförteckning, ett avsnitt med ordförklaringar samt ett register med namn och begrepp.</p><br/><p><em>Översättning Thomas Andersson</em></p> <em></em>

<P>Svenska kyrkan sände under åren 1874-1974 sammanlagt 814 missionärer till Afrika och Asien. <EM>Missionärerna</EM> var präster och läkare, diakoner och sjuksköterskor, lärare och ekonomer, ingenjörer och kommunikatörer. Många blev kvar hela livet. De kom ur alla samhällsklasser och var för sin tid ofta välutbildade.<br/>Två av tre var kvinnor. Långt innan det fanns tjänster för kvinnor i Svenska kyrkan gjorde de betydande insatser i Sydafrika och Indien, i Zimbabwe, Kina och Tanzania. </P> <P>Missionärerna var en del av den globala missionsrörelse som följde i väckelserörelsernas spår och kulminerade runt första världskriget. </P> <P>Vad fick människor att ägna sitt liv åt kristen mission? Hur påverkades Svenska kyrkans självbild och teologi av missionen? Vad betydde den för statlig biståndspolitik? Hur förhöll sig missionärerna till kolonialism, rasism och kastsystem? </P> <P>Det är frågor som Jonas Jonson initierat behandlar när han sätter in Svenska kyrkans mission i dess historiska och teologiska sammanhang.</P>