Svenska

Det finns få lika mytomspunna Amerikanska författare som Ernest Hemingway. Han var karlakarlen med nerverna utanpå. Han var den stentuffe jägaren som var djupt traumatiserad av sina upplevelser under spanska inbördeskriget. Jan Sigurd har skrivit en inträngande bok om den mystiske författaren. Men det är också en bok som handlar om en tid och en historisk epok. Om människorna som omgav den litterära ikonen, och om de historiska händelser som präglade honom.<br/>-

<p>"Jag har stulit era frågor. Förlåt. Men det var det enda sättet att börja reparera de skador som tystnaden har åsamkat oss."<br/><br/>När Nuckan går in i rollen som hjärtespaltsrådgivare tar hon sig an läsarnas frågor ur en helt annorlunda vinkel än vanliga relationsspalter. Nuckan vill helt enkelt föra andra samtal om kärlek, makt och relationer än de som ryms i vår tids ideal om romantisk tvåsamhet. För hur kan en samlevnadsform, som gör så många så olyckliga och begränsade, betraktas som ett tecken på normalitet? Här behövs en nucka för att reda ut begreppen.<br/><br/>Malin Lindroth fick ett enormt genomslag med <i>Nuckan</i>, och i sin nya bok prövar hon nuckblicken i praktiken. <i>Nuckans hjärtespalt</i> är en bok som tar frågor om kärlek och ensamhet på största allvar, men den är också full av humor. Den är radikalare än vanliga relationsspalter, men också mer innerlig. Kort sagt: Nuckan är tillbaka.</p>

<p>»Jag skapar en sorts osynlig akademi av läsare. Osynlighetens akademi, kan man säga, men konflikten i mitt liv, den riktigt stora konflikten har varit att förena liv och dikt.« <i>Lars Norén</i></p><p><i></i></p><p>Mikael van Reis och Lars Norén träffades under tjugo års tid för att tala om liv, litteratur och skapande. Det blev femton vindlande samtal som bildar en levnadsmosaik av söner och döttrar, mödrar och fäder, schack och nihilism, Weil och Marat, poesi och filosofi, svensk teaterhistoria och uppväxten på hotellet i Genarp.</p><p></p><p><b>Mikael van Reis</b> är född 1954 i Göteborg. Han har länge verkat som litteraturkritiker i Göteborgs-Posten och arbetade i tjugofem år på dess kulturredaktion som kritiker, redaktör och kulturchef. Hans doktorsavhandling <i>Det slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963 1983</i> kom 1997 och följdes av Den siste poeten. En essä om <i>Paul Celans aska</i> 2015. År 2021 utgav han urvalsvolymen<i> Avgrunden av ljus. Lars Noréns poesi 1962 2016</i> och året därpå publicerades <i>Den röda fläcken. Essäer om konst, litteratur och andra gömställen</i>. </p>

Sveriges Agatha Christie skulle ha fyllt 100 år 2014!<br/><br/>Maria Lang var vår första deckardrottning.<br/><br/>Här är den första biografin någonsin om Maria Lang (eller Dagmar Lange som hon egentligen hette). Hon var under 40 år en av Sveriges mest lästa och hyllade deckar­författare och skulle fyllt 100 år den 31 mars 2014. Nu är hon högaktuell igen - hennes författarskap uppmärk­sammas med nyutgåvor, b

<p>Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet. </p> <p></p> <p>Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I <i>De mörka labyrinterna</i> definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764-1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.</p>

<p>"<i>Minnet och rädslan</i> är en av de mest bildade litteraturbiografier som skrivits på svenska. Varenda dimension av Ekelöfs liv och författarskap belyses - en litteraturens motsvarighet till 3D-utskriften. Dessutom innehåller den författarbiografins ädlaste dygd, nämligen hjärtats bildning. Högström skildrar fylleslagen hos Ekelöf genom dotterns skrämda blick, han citerar ett syrligt brev från hustrun när ett översättningsarbete inleds och hon förvandlas från älskarinna till sköterska. Som kritiker är det bara att buga vördnadsfullt inför detta storverk." - Rasmus Landström, Aftonbladet </p><p>"Jesper Högströms prosa är så målande, rytmisk och rolig som någon kan begära. Det har han redan bevisat med sina böcker om Hjalmar Söderberg och Tora Dahl. Högström är stilist och en fantastisk reporter i kulturhistorien. Jag litar blint på honom, och låter mig gärna underhållas." - Ulrika Knutson, G-P<br/></p><p>"Jesper Högström har lagt ned ett mycket gediget arbete på att göra en uppdaterad skildring av Gunnar Ekelöf för 2000-talet. Med <i>Minnet och rädslan</i> ger han oss en mycket stark och läsvärd Ekelöf-biografi som också har förutsättningarna att bli ett vitalt standardverk inom sitt område." - BTJ</p><p>.....................................................................</p><p>Han var den litterära modernismens centralfigur i Sverige, mytologiserad av både sig själv och andra. Han var levnadskonstnären, snobben och vägvisaren till underjorden som blev landets mest uppburne poet. Idag är Gunnar Ekelöf en av få svenska diktare som faktiskt blir läst - som fortsätter att vinna nya läsare med sin trollbindande diktning. </p><p>Efter sina rosade böcker om Hjalmar Söderberg och Tora Dahl kommer Jesper Högström med den första Ekelöfbiografin på flera årtionden. På sätt och vis är det den första överhuvudtaget som vågar se olika sidor av nationalklenoden. </p><p><i>Minnet och rädslan</i> är en biografi som skildrar Gunnar Ekelöfs liv och verk i dess fulla vidd, och som längs vägen skapar en synnerligen läsvärd berättelse. Med ett gediget researcharbete, och ett stort antal nya källor och uppgifter, är den fullmatad av insikter om den moderna svenska litteraturhistorien.</p><p>..................................................................... </p><p>"Ger en övertygande bild av Ekelöf som outsider, där dikterna var ett livslångt sorgset trots mot samtiden. Och dem blir man förstås oerhört sugen på att läsa." - Mikael Timm, Kulturnytt </p><p>"Mannen myten legenden. Gummigurra, Benoit Ekeleuve eller Ekeloff, som playboyen Otto G Carlsund kallade honom, förefaller alltid både av sig själv och av andra bli föremål för mytbildningar. Högström försöker inte direkt slå hål på någon av dessa, men han nyanserar dem." - Alexandra Borg, DN </p><p>"I den skymningsvärld som skapats av att Ekelöfs egenredigerade självbiografi och hans författarskap fått bekräfta varandra gör Högströms starka ficklampa gott. Dammet i skrymslena avtecknar sig." - Michael Ekman, SvD<br/></p>

<b>»Staffan Bergsten fyller ett girigt tomrum i bokhandeln och på biblioteken. En alldeles utmärkt introduktion till Frödings liv och verk. « | AFTONBLADET<br/><br/>»Staffan Bergstens insiktsfulla porträtt av Gustaf Fröding, ordmusikanten , lämnar ingen oberörd.« | DAGEN<br/><br/></b> Alla häpnar vid en första läsning av »En ghasel« eller »Vallarelåt« av Gustaf Fröding [1860 -1911]. Värmlänningen med rykte som krank och förvirrad var en diktare i världsklass.<br/>Staffan Bergsten lyfter fram de klassiska gåtorna: Hur stod det egentligen till med Frödings »sinnessjukdom«? Och med hans svåra förhållande till kärleken? Men det huvudsakliga intresset är den Fröding som rymmer alla andra: den språkets magiker han var ända från debuten <i>Guitarr och dragharmonika</i> [1891] till de sällsamma småstycken om gråsten och sniglar han författade på Uppsala hospital.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Utöver Gustaf Fröding har han skrivit om diktare som T. S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.