Svenska

<p>Filosofi i den islamiska världen är tredje delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här täcks filosofin på det islamiska området från äldsta tider fram till 2000-talet, med uppmärksammande av såväl muslimska som judiska och kristna tänkare, från de arabiska kärnländerna till Andalusien i väster och Indien i öster. Tänkandet i den islamiska världen spelade en viktig roll i förmedlingen av antikens filosofiska och vetenskapliga arv till Europa, men som Adamson visar med många exempel utgör det också en rik och fascinerande idévärld i sig, med originella bidrag inom såväl metafysik och kunskapsteori som etik och religionsfilosofi. </p><p>De två första delarna i serien, om filosofin i den grekiska och romerska antikens värld, utkommer inom kort. Denna del kan läsas oberoende av de övriga. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter om arabisk filosofi.</p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.

<p><i>Filosofi i den klassiska världen</i> är första delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här berättar han om den västerländska filosofins gryning på grekiskt område under 500-talet f.Kr., med början i försokratikernas storslagna naturteorier. De följs på 400-talet av sofisterna och Sokrates, vars ifrågasättanden av rådande normer och kunskapsanspråk bildar bakgrunden till Platons mångskiftande dialoger från 300-talet, där han utvecklar sin lära om ideala former. Perioden avslutas med Aristoteles, Platons främste student och kritiker, som ger filosofin en ny vinkling och ett nytt arbetssätt med sina vetenskapliga avhandlingar och sitt empiriskt inriktade tänkande.  </p><p>Under denna korta tidsrymd läggs grunderna till de flesta teman och frågeställningar som behandlats inom filosofin sedan dess, från metafysik och kunskapsteori, logik och språkfilosofi till etik och politisk filosofi, samtidigt som konturerna till senare tiders vetenskaper avtecknar sig, alltifrån matematik till biologi och medicin. Med de skolor som Platon och Aristoteles inrättade, Akademin respektive Lykeion, bildas också en modell för filosofiska och vetenskapliga forskningsgemenskaper, under resten av antiken liksom i senare tider. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter.</p>