Svenska

<p>Långt innan SMHI och femdygnsprognoser på tv fanns att tillgå hade man Bondepraktikan till hjälp för att sia om väder och vind. Denna rika samling folkvisdom förklarar inte bara hur man ska tolka naturens tecken utan ger även råd och vägledning till mycket annat i livet. Det är därför inte konstigt att den under flera hundra år har varit en av Sveriges mest lästa och uppskattade böcker. Missa inte tillfället att med denna illustrerade nyutgåva ta reda på vad jorden, himlen och havet kan berätta för dig!</p><p><i>Bondepraktikan</i> utkom för första gången i Tysk-romerska riket 1508 och bestod då endast av ett tiotal sidor om vädersiande. I efterföljande utgåvor tillkom råd även för andra områden. På 1660-talet utkom den första kända utgåvan på svenska, som särskilt i verspartierna bar tydliga spår av den danska översättningen från 1597. Bondepraktikan fick i Sverige ytterligare tillägg, varav det senaste från 1730-talet. Även språket justerades allt eftersom, men har sedan förrförra seklet inte genomgått några större förändringar. </p><p><i>Fromme läsare, köp nu mig, mycket förstånd lär jag dig. </i><br/><i>Bondepraktikan är mitt namn, läs mig, det länder dig till gagn. </i><br/><i>Det hela årets lopp vill jag dig lära, varefter du dig skall regera.</i></p><p><i></i></p><p><i>"</i>Den nya upplagan är en skönhetsupplevelse att läsa texterna på knittelvers, alla fina träsnitt från ursprungsupplagorna, den är vackert inbunden och försedd med det ursprungliga företalet. Här finns både pietetsfull omsorg om originalets kvalitéer och känsla för hur bokälskaren njuter."<br/>Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet</p>

<p>Statsminister Tage Erlander regerar Sverige under 1950-talets rekordår. Framtidsoptimismen är stark när svenska folket åker på tältsemestrar och charterresor och många skaffar bil. I Stockholm byggs flera nya förorter och dessutom tunnelbana. </p><p>Sångaren Snoddas får tidernas genombrott i Lennart Hylands radiosuccé Karusellen, och även Lill-Babs, Siw Malmkvist och Owe Thörnqvist slår igenom, liksom det nya amerikanska fenomenet rock n roll med Elvis Presley, Chuck Berry och Little Richard i spetsen. Vurmen för det amerikanska gör att vi svenskar får en ny kategori ungdomar: raggarna. </p><p>I USA får vår filmstjärna Ingrid Bergman sin andra Oscar samtidigt som regissören Ingmar Bergman blir internationellt känd. Men vi svenskar föredrar filmer med Åsa-Nisse! </p><p>Sven Tumba gör ishockey till en folksport och i New York knockar Ingemar amerikanen Floyd Patterson och blir tungviktsmästare i boxning. I fotbolls-VM på hemmaplan 1958 blir det svenskt silver samtidigt som tv:n får sitt genombrott. </p><p><i>Vi minns 50-talet En nostalgitripp</i> fortsätter den rikt illustrerade serien med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare skrivit <i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> och <i>Winston Churchill De 222 bästa citaten</i> (2021)</p>

Följ med när vi berättar historien om strutsfarmen som blev Sveriges ledande filmstudio, om filmstjärnorna och regissörerna, fotograferna, påklädarna, klipparna, musikerna och alla de andra som arbetade här under Svensk Filmindustris glansdagar från 1920-talet till 60-talets slut. Boken gör nedslag i en filmfabriks vardag via det rika bildmaterial som finns och kommer nära Filmstadens många medarbetare via brev och vykort och tidigare opublicerat material. Vi gläntar även på locket till många nya sidor av vår svenska filmhistoria som bjuder på så mycket utöver pilsnerfilmerna, skärgårdsromantiken och Ingmar Bergmans världsberömda 50-talsfilmer. Bokens författare, Mikaela Kindblom, är författare och föreläsare och även en av guiderna knutna till föreningen Filmstadens Kultur som ägnar sig åt att hålla minnet av Filmstaden levande. Mikaela har tidigare skrivit böckerna Våra drömmars stad: om film i Stockholm och Filmkokboken samt varit utställningsproducent på I huvudrollen: Stockholm, filmutställningen på Stockholms Stadsmuseum.

<p>Med landsfadern Per Albin Hanssons ord "Sveriges beredskap är god" ekande i öronen tog vi steget in i ett 1940-tal i skuggan av andra världskriget. Svenskarna handlade med ransoneringskort, drack kaffesurrogat och körde bilar med gengasaggregat. Revyförfattaren Karl Gerhard och tidningsmannen Torgny Segerstedt tycktes vara de enda som öppet vågade kritisera Nazityskland. I Hollywood gjorde ikonen Greta Garbo sin sista film, medan Ingrid Bergman slog igenom med <i>Casablanca</i>. Astrid Lindgren blev känd för böckerna om Pippi Långstrump och Vilhelm Moberg skrev nationaleposet <i>Utvandrarna</i>. Medeldistanslöparen Gunder Hägg satte inte mindre än 15 individuella världsrekord. Det svenska fotbollslandslaget tog OS-guld och hade en otrolig framgångsperiod. Tre av spelarna gjorde succé i italienska AC Milan under benämningen Gre-No-Li. Efter andra världskrigets slut inleddes statsminister Tage Erlanders långa bana och den ekonomiska framgångsperioden, rekordåren.                              </p><p><i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> inleder en serie med spännande och rikt illustrerade återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare utkommit med <i>Winston Churchill De 200 bästa citaten</i> (2019) och<br/><i>Donald Trump Sagt och gjort av världens mest osannolika president</i> (2017).</p>

I denna bok berättas om tre stadsdelar i utkanten av Stockholms innerstad. Boken redogör till en del för stadsdelarnas framväxt men också om de institutioner och anläggningar av skiftande slag som genom åren lokaliserats till dessa områden och som satt sin prägel på de berörda stadsdelarna.

Hur tar man sig till fots 30 mil genom vildmarken med tung utrustning och stora boskapshjordar? Samerna, Skandinaviens eget urfolk, har gjort det sedan urminnes tider. Den här boken är en unik skildring av flyttvägarna, vildmarkslivet och förändrade villkor för samerna i Lainiovuoma sameby.<br/>Lars J. Wakeapää började vid mitten av 1960-talet att dokumentera de nordligaste svenska samebyarnas renflyttningsleder mellan vinterbetesområdena i Sverige och sommarbeteslandet längs norska kusten. Fram till 1939 tillhörde han Könkämävuoma sameby och flyttade sommartid till Andersdalen på Tromshalvøya/Stuoránjárga. Han har i en tidigare bok beskrivit denna samebys flyttleder till sommarlandet. Nu skildrar han de trettio mil långa flyttlederna för Lainiovuoma-samernas renskötsel för sex olika renbetesdistrikt till sommarbetet, främst på ön Senja. Boken skildrar främst perioden från 1880 till tiden för andra världskriget då gränsen stängdes.

<p>Året är 1903 och staden Örebro växer. Gamla hus ska rivas och nya ska byggas. </p><p>Kloka politiker beslutar i Byggnadsnämnden att Örebro minnesalbum ska skapas för att ge eftervärlden en möjlighet att se och minnas hur staden såg ut i början av 1900-talet. Fotografering är relativt nytt och hovfotograf Bernhard Hakelier och Axel Barr får i uppdrag att ta dokumenterande bilder av Örebros stadsmiljö. </p><p>110 år senare, med över 40 stycken av de gamla bilderna som utgångspunkt, har Susanne Flink fotograferat staden från samma position och med så lika vinkel som möjligt för att visa vad som hänt i stadsmiljön. På varje bild finns minst en, mer eller mindre, oförändrad byggnad kvar för att underlätta igenkänningen av platsen. </p><p>Bilderna är dokumentära, så som det såg ut omkring år 1903 och så som det ser ut år 2013. </p><p>Genom sitt stora fotointresse vill Susanne dokumentera och bevara fotografier av sin hemstad för framtiden. En dröm och förhoppning är att någon tar vid och fotograferar en tredje bild från samma position om ytterligare 100 år. Susanne har fotograferat i naturligt ljus. Ingenting är arrangerat i bilderna, men ibland har hon väntat länge på rätt tillfälle för att ta en bild. </p><p>Målet har varit att ta neutrala bilder där betraktaren själv får utforska och betänka vad som hänt i staden mellan fototillfällena. Jämför och leta i bilderna, upptäck skillnader och likheter, och fundera över stadens utveckling!</p>