Svenska

<p>Demokrati och samhällsengagemang är ingen självklarhet. För den som känner oro och vill ha ett gott samhälle finns mycket att lära av de frikyrkliga väckelserna, som bidrog till demokratins framväxt i många delar av världen. För att utforska det arvet möttes historiker, samhällsvetare, teologer och andra till en konferens på Campus Örebro hösten 2020, i samverkan med Frikyrkliga forskningsrådet. Föredragen är samlade här som glödande kol. </p><p><i>"Ett är säkert, frikyrkornas demokratiska traditioner är inte något som enbart hör det förflutna till. För även om det kan förefalla som om arvet ligger glödande, kan det lätt föras till nytt syre så att det för energi och börjar brinna på nytt."</i> Elisabeth Sandlund i förordet </p><p>MEDVERKANDE: Ingunn Folkestad Brestein, Magnus Hagevi, Joel Halldorf, Mats Larsson, Arne Rasmusson, Selina Stone, Fredrik Wenell, Robert Woodberry. </p><p>Tro &amp; Liv skriftserie är en bokserie pa Enskilda Högskolan Stockholm med inriktning mot teologiska samtidsstudier.</p>

<p><i>Om bön</i> var den sista bok som C. S. Lewis skrev och den utkom postumt efter hans död 1963. Han lyfter här fram bönens roll i våra liv och hur vi bättre kan förstå vår relation till Gud. Det är en unik bok där Lewis i brevform samtalar med Malcolm, en fiktiv brevvän, till vilken han skriver tjugotvå brev på temat bön, och mycket annat, inklusive himlen och kroppens uppståndelse.  </p><p>Boken berör bönens form, innehåll, regelbundenhet och hur den bidrar till att forma vår tro. Lewis lyfter frågor som När skall jag be? , Varför skall jag be när Gud egentligen ändå vet vad jag behöver? och Vad är bön egentligen? </p><p><i>Man känner att ens böner duger som de är, men längtar samtidigt vidare, djupare ner, högre upp, Man får lust att bedja. Man blir nyfiken, får reslust. Man får lust att bedja. Man blir nyfiken, får reslust, lust att utforska den värld som kallas bönens värld och det överraskande liv som kallas bönelivet. En bättre guide till det äventyren än den här boken kan jag inte tänka mig. </i><br/>Tomas Sjödin i förordet </p><p><b>C. S. Lewis</b> (1898 1963) var en av Englands mest kända kultur- personligheter och en av de stora författarna under 1900-talet. Han var lärare i engelsk litteratur vid Oxfords universitet fram till 1954, då han utnämndes till professor i medeltidens och renässansens litteratur vid Cambridge universitet.  Lewis skrev mer än trettio böcker. Mest känd är han för <i>Narnia</i>-serien som har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Hans mångsidiga författarskap rymmer också <i>Från helvetets brevskola, Kan man vara kristen?, Mirakler, Av glädje överfallen, Lidandets problem</i> samt rymdtrilogin.</p>

<p><em>Fr&auml;lsarkransen</em>inneh&aring;ller Martin L&ouml;nnebos egna ord om radbandet <em>Fr&auml;lsarkransen</em>. Hur det kom till, varf&ouml;r det har arton p&auml;rlor, och vad varje p&auml;rla st&aring;r f&ouml;r. Men ocks&aring; om hur Fr&auml;lsarkransen kan anv&auml;ndas i vardagen, f&ouml;r att komma i kontakt med v&aring;ra innersta dr&ouml;mmar och p&aring;minnas om det som &auml;r viktigast i livet. F&ouml;rfattaren vill uppmuntra till andliga &ouml;vningar, b&ouml;n och personlig reflektion.</p> <p>Det h&auml;r &auml;r den sjunde utg&aring;van av boken <em>Fr&auml;lsarkransen</em> d&auml;r Martin L&ouml;nnebo har skrivit ett delvis nytt f&ouml;rord d&auml;r han s&auml;tter in <em>Fr&auml;lsarkransen</em> i livets sammanhang. I denna utg&aring;va har enav Hemlighetsp&auml;rlorna i Fr&auml;lsarkransen f&aring;tt en nyans av gr&ouml;nt, som de tidiga groddbladen om v&aring;ren. Jorden och universum &auml;r idel hemligheter och under. Vi kan bek&auml;nna v&aring;r k&auml;rlek till allt levande. Vi &auml;r f&ouml;dda gr&ouml;na. Gr&ouml;nt &auml;r diakonins tecken. Vi &auml;r beredda att bedja om och offra f&ouml;r livets och sj&auml;lens beskydd. Vi &auml;r ju Skaparens folk.</p>

Om vi har en religiös tro hur ska vi då förhålla oss till människor som har en annan religiös tro? Relationen mellan kristna och muslimer har idag en brännhet aktualitet. Finns här en oundviklig konflikt mellan två helt skilda världsbilder eller är kontaktytor värda att undersöka och vidareutveckla? Än mer konkret, hur ska en kristen tänka om innehållet i en muslims tro, och omvänt, hur ska en muslim se på en kristens tro? Vilka alternativ finns att tillgå, vilket av dessa är att föredra och i så fall varför? Vad är ett rimligt förhållningssätt till den religiöst andre? I denna fascinerande bok tar Mikael Stenmark oss på en filosofisk vandring genom en kristen och muslimsk föreställningsvärld och han söker besvara frågan om vad det innebär att ta intellektuellt ansvar för vad vi (du och jag) tror i ett mångreligiöst och ett mångkulturellt samhälle. Mikael Stenmark är professor i religionsfilosofi och dekanus för teologiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han är en internationellt uppmärksammad forskare och har tidigare publicerat ett flertal böcker.

Coronaviruset har fått omvälvande konsekvenser. För oss som personer, samhälle och mänsklighet - och som kyrka. I pandemins skugga väcks många teologiska frågor. Vad gör vi av ondskan? Hur vet vi att Gud bryr sig? Vad kan vi hoppas på i kristider? Hur är vi kyrka i denna tid?<br/><br/>I boken <i>Otålig i hoppet</i> behandlar ärkebiskop Antje Jackelén dessa frågor på ett engagerande och fördjupande sätt. Syftet är att stärka lusten till teologiskt tänkande och glädjen i det teologiska samtalet. En synnerligen aktuell och hoppingivande bok för alla med ett filosofiskt, teologiskt och existentiellt intresse.

Det segrande lammet, det fruktansvärda odjuret med sitt märke 666, de två vittnena, den stora vedermödan och riket som varar i tusen år - Uppenbarelseboken är fylld av märkliga bilder som både skrämmer och förbryllar. Tolkningarna har ibland skrämt ännu mer.<br/><br/>Vad ska egentligen förstås bokstavligt och vad ska tolkas symboliskt? Vad i Johannes uppenbarelse avser historien och vad handlar om framtiden? Och vad har Uppenbarelseboken att säga i dag?<br/><br/><i>Lammet och odjuret</i> vill guida bibelläsaren in i en fascinerande värld och ger handfast hjälp att tyda Uppenbarelsebokens kodspråk. Johannes syfte var inte att förmedla ett budskap som ingen förstod utan att ge hopp och mod till den kristna församlingen i en mycket svår och orolig tid - då såväl som nu.<br/><br/>Den utökade nyutgåvan av <i>Lammet och odjuret</i> har försetts med ett helt nytt kapitel, fler textutläggningar, mer bilder och uppdaterade fotnoter och litteraturtips.<br/><br/>Mikael Tellbe är docent i Nya testamentet och lektor vid Örebro Teologiska Högskola. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat <i>Vad menar vi med att Bibeln är Guds ord?, Korsmärkt gemenskap - Första Korinthierbrevet</i> och <i>Med framtiden i ryggen: en guide till Paulus brev och budskap</i>. Han är också huvudredaktör för Libris kommentarserie <i>Nya testamentets budskap</i>.

Tack vare <i>Martin Krauklis</i> förtjänstfulla nyöversättning finns nu <i>Martin Luthers Stora katekes</i>, tillgänglig i modern, svensk språkdräkt.<br/><br/><i>Martin Luthers Stora katekes</i> som gavs ut i bokform i april 1529, ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter (dess grundläggande dokument ) och är den äldsta av de lutherska bekännelseskrifterna.<br/><br/>Denna nyöversättning vill göra den djupa och innerliga andlighet som finns i <i>Martin Luthers Stora katekes</i> tillgänglig för nutidens människor.<br/><br/>Målet har varit att så troget som möjligt återge Luthers tankar, råd och förmaningar på ett för moderna läsare begripligt och inspirerande sätt. Föråldrade uttryck har ändrats varsamt, men Martin Luthers kraftfulla och pregnanta språk lyser ändå klart igenom.<br/><br/>Stora katekesen är fylld av Luthers mäktiga andliga kraft, hans innerliga tro och ljusa förtröstan. Han skriver enkelt, rakt på sak, utan minsta tvekan och med bergfast trosvisshet.<br/><br/>Den som vill veta vad luthersk tro och livsstil innebär, finner svaren i denna bok.