Svenska

I Järvsö socken har min släkt på min mors sida funnits i många århundranden; bönder och torpare mest. Per, Sven, och Olof är de vanligaste namnen som förekommer. Hur många Per Persson som jag funnit är oräkneliga. Traditionen med hur barnen får sina namn efter mor och farföräldrar är stark. Så plötsligt får en av sönerna namnet Jakob. Visserligen som andra namn men ändå. Det väcker min nyfikenhet och jag finner förklaringen några släktled tillbaka. En soldat kommer till Järvsö.   Här i Järvsö socken har det funnits många soldater, som tillhört Hälsinge regemente. Det blir mer än 6 % av alla soldaterna i regementet som försörjts genom soldatrotarna i Järvsö. Det var ju socknarna som fick finansiera soldaterna och i Järvsö fanns många bönder. Hela 95 soldatrotar fanns det i socknen. Oftast var det två eller tre gårdar som finansierade en soldat.   Hur och var soldaterna bodde och försörjde sig och sin familj kan man inte säkert veta längre tillbaka i tiden. Av en slump hittade jag bland lantmäteriets historiska data en akt från 1841 som beskriver var alla de 95 soldatrotarna i Järvsö socken var belägna. Akten innehåller bl.a. besiktningsprotokoll för varje soldatrote. När jag började läsa protokollen fann jag kopplingen till alla kartorna i storskiftesutredningen som är daterad till 1799. Storskiftesutredningen i Järvsö har alltid fascinerat mig sedan jag hittade den bland alla akter hos lantmäteriets historiska kartor. I akten kan man läsa hur man slutligen kom fram till att göra en utredning omfattande hela socknen. Över hundra kartor innehåller akten med beskrivningar i detalj över alla inägor och nyodlingar under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet. Vilket otroligt arbete som vi idag kan ta del av via nätet. Storskiftesutredningarna i landet som genomfördes under främst 1700-talet ser väldigt olika ut när man studerar olika socknar. Jag vill ändå tro att den här boken ger vägledning för andra soldatforskare att finna uppgifter om förhållandena för anfäder under den här tiden. Kan utredningen om soldatrotarna bli vägen in att hitta anfäder och deras levnadsförhållanden? Jag hoppas det. Därför har jag skrivit den här boken. Min förhoppning är att den ska vara till glädje för både släktforskare och hembygdsforskare med anknytning till Järvsö socken men även för alla andra släktforskare och hembygdsforskare som jag hoppas kan få tips och idéer av det som finns samlat här.         Ingrid Belfrage Gävle i oktober 2024

<p><b>När livstidsdomen föll gick det &quot;en kallsvett&quot; genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt.</b> Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse. </p><p>Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.</p><p>Utifrån en unik arkivskatt &ndash; sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning &ndash; skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.</p>

Denna avhandling i konst- och bildvetenskap berättar om en betydelsefull del av den svenska modebranschens historia. Birgittaskolorna var två viktiga modeateljéer och sömnadsskolor med snarlika namn verksamma både i Stockholm och i Göteborg, från 1910 och fram till 1930-talet. Elisabeth Glantzberg och Emy Fick startade Birgittaskolan men kom sedan att gå skilda vägar; Glantzberg fortsatte under samma namn, Birgittaskolan, medan Fick drev sin verksamhet under namnet Sankta Birgittaskolan. Emy Fick betonade i sin verksamhet traditionella värden och hade gärna adliga och kungliga kunder, medan Elisabeth Glantzberg främst lockade yrkeskvinnor liksom kvinnor knutna till den svenska rösträttsrörelsen. Hon engagerade därtill konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg för att skapa modernistiska klädkollektioner. Maria Carlgren undersöker, jämför och analyserar skolorna ur både ett konst- och bildvetenskapligt och ett konstsociologiskt perspektiv, i båda fallen utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Genom verksamheterna och de objekt som analyseras - kläderna, fotografierna och varumärkena - speglas samhällsomvandlingarna under första hälften av 1900-talet i relation till mode, modernism och modernitet. Inom Birgittaskolorna rymdes såväl viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden med förhandlingar om "det moderna" som rörelser mot nya femininiteter och strävan efter jämställdhet. Maria Carlgren är konstvetare verksam vid Göteborgs universitet. "Birgittaskolorna: Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse" är hennes doktorsavhandling.

Hur kommer det sig att man hittar hästhuvuden och keramikgrytor i gamla husgrunder? Enligt äldre seder skulle dessa föremål ge lycka och välgång åt huset och människorna. I det moderna samhället har huvudena och grytorna förlorat sina symboliska betydelser och de ger oss inga tydliga associationer. Men de hade en viktig innebörd för människorna som placerade dem där.<br/><br/>Traditionen att deponera föremål i husgrunder, så kallade byggnadsoffer, är ett vida spritt bruk. I <i>En grundläggande handling byggnadsoffer och dagligt liv i medeltid</i> studerar arkeologen <b>Ann-Britt Falk</b> byggnadsoffer i södra Sverige och Danmark från sen vikingatid fram till modern tid. Författaren tolkar lämningarna som varaktiga spår av en ritualiserad handling. Falk resonerar kring vilken innebörd ritualen hade för människorna som placerade ut föremålen och varför vissa föremål blivit utvalda hade ritualen samma betydelse på 1000-talet som på 1800-talet?

<p>Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan - fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.</p><p>Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta - och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.</p><p>Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.</p>

<p>Långt innan SMHI och femdygnsprognoser på tv fanns att tillgå hade man Bondepraktikan till hjälp för att sia om väder och vind. Denna rika samling folkvisdom förklarar inte bara hur man ska tolka naturens tecken utan ger även råd och vägledning till mycket annat i livet. Det är därför inte konstigt att den under flera hundra år har varit en av Sveriges mest lästa och uppskattade böcker. Missa inte tillfället att med denna illustrerade nyutgåva ta reda på vad jorden, himlen och havet kan berätta för dig!</p><p><i>Bondepraktikan</i> utkom för första gången i Tysk-romerska riket 1508 och bestod då endast av ett tiotal sidor om vädersiande. I efterföljande utgåvor tillkom råd även för andra områden. På 1660-talet utkom den första kända utgåvan på svenska, som särskilt i verspartierna bar tydliga spår av den danska översättningen från 1597. Bondepraktikan fick i Sverige ytterligare tillägg, varav det senaste från 1730-talet. Även språket justerades allt eftersom, men har sedan förrförra seklet inte genomgått några större förändringar. </p><p><i>Fromme läsare, köp nu mig, mycket förstånd lär jag dig. </i><br/><i>Bondepraktikan är mitt namn, läs mig, det länder dig till gagn. </i><br/><i>Det hela årets lopp vill jag dig lära, varefter du dig skall regera.</i></p><p><i></i></p><p><i>"</i>Den nya upplagan är en skönhetsupplevelse att läsa texterna på knittelvers, alla fina träsnitt från ursprungsupplagorna, den är vackert inbunden och försedd med det ursprungliga företalet. Här finns både pietetsfull omsorg om originalets kvalitéer och känsla för hur bokälskaren njuter."<br/>Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet</p>

<p>Följ med på en åktur tillbaka i tiden! Bilhistorikern och motorjournalisten Peter Haventon har återigen samlat de bästa bilderna och historierna om bilar som bilar var förr. Och det blir många mil som avverkas! Häng med på en reservdelsjakt i Danmark och en road trip i USA, och som alltid bjuds det på många bilder från svenska folkets album och byrålådor - både i svartvitt och färg. En riktigt härlig nostalgitripp för bilentusiasten!</p>