Svenska

<p>Lagom till Lena Junoffs 80-årsdag släpps <i></i>biografin som skildrar ett liv och en karriär som inte liknar några andra. Det är en hisnande berättelse om en artistkarriär som sträcker sig över sex decennier och som innehåller fler upp- och nedgångar än en normalbegåvad femåring kan räkna till.</p><p>Ordet unik är egentligen inte böjbart. Man kan inte vara mer eller mindre unik, liksom man inte kan vara mer eller mindre död eller gravid. Antingen är man unik eller så är man det inte. Trots det framstår Lena Junoff som unikare än vi andra. Lena har turnerat med stjärnor som Duke Ellington och Hep Stars, gjort porrskivor med Johnny Bode och invigt tysk färg-tv inför åttiofem miljoner tittare. Hon har spelat cabaret på Chinateatern, medverkat i Jesus Christ Superstar, sålt guld i Storbritannien och hängt med celebriteter som Rod Stewart, Rolling Stones, Paul Anka och Cornelis Vreeswijk. </p><p>Men trots att Lena flera gånger varit nära ett större genombrott har hennes karriär aldrig riktigt lossnat. Kollegor i branschen vittnar om att hon har en av Sveriges, kanske Europas, bästa sångröster. Lika många menar dock att hon är besvärlig att jobba med. </p><p><b>Journalist med känsla för berättande</b><br/>Linus Kuhlin, född 1993, är skriftställare och journalist från Göteborg, idag boende och verksam i Lund. Han är utbildad vid JMG och har skrivit för bland annat Faktum, Hymn och KulturUngdom. 2018 debuterade han som författare med <i>Skuggorna kommer,</i> en rockbiografi om Freddie Wadlings postpunkband Cortex. Han är senast aktuell med två biografier som båda rönt stor uppmärksamhet: <i>Ett tidsfördriv att dö för boken om Kent </i>(Pug Förlag 2021) och <i>Vuxna män gör saker tillsammans en liten bok om Killinggänget</i> (2020).<b></b></p>

Allan Pettersson är 1900-talets främsta svenska symfoniker. Efter en trög start får den av sjukdom plågade tonsättaren växande uppmärksamhet, och i och med den sjunde symfonin (1968) sprids ryktet om honom ut i Europa. I synnerhet i Tyskland finner hans ömsom sargade, ömsom trösterika tonspråk genklang. I den tyske musikvetaren Michael Kubes biografi växer en delvis ny bild fram av den på en gång hyllade och isolerade kompositören, som en gång förklarade att den enda metoden för att nå mitt mål på denna vandring är att få en ofattbar längtan att styra mig, ge mig kraft att stå ut med asgamarnas blickar från de höga, nakna träden, att inte skrämmas av landskapet skenbara ödslighet utan låta mig bäras av upplevelsen inför dess skönhet.

<p>Det finns många böcker om Bertil Vallien. Böcker som handlar om hans konstglas. Men fram tills nu har det inte funnits någon som har tagit ett helhetsgrepp om det som han har skapat för vardagen och för allas plånböcker: bruksprodukterna i material som glas, smide och keramik. Många av dem känns igen i den här boken. Andra är bortglömda, undanträngda av hans egna framgångsrika produkter och serier som Château och Satellite. En del av dem vill han själv inte ens kännas vid. Han ser på dem som ungdomssynder, något han tvingades göra för att skapa jobb och få glasbruket att gå runt.   </p><p>I <i>Har jag gjort allt det här?</i> lotsar Björn och Caroline Boode oss genom Bertil Valliens kreativa flöde och vedermödor med att rita attraktiva produkter som alla har råd att köpa, samt hur den svenska glasindustrins upp- och nedgångar speglades i detta. Boken bygger på ett flertal intervjuer som ägde rum i Valliens hem i Åfors under åren 2020-2021, i vilka han generöst delade med sig av sin långa och framgångsrika gärning, och innefattar också mängder av tidigare opublicerade bilder från hans liv.   </p><p>År 2023 är det sextio år sedan Bertil Vallien anställdes som formgivare på Åfors glasbruk. Ägarens uppdrag var tydligt: att skapa säljbart vardagsglas, medan den fria konsten fick skötas vid sidan om. Utmaningen och motståndet triggade igång arbetsmyran Bertil, som bestämde sig för att ge dem både och. Idag kan vi konstatera att få, om ens någon, har varit lika framgångsrik med att balansera och kombinera två så vitt skilda områden som konst och design som Bertil Vallien. </p>

Stora Musikguiden vänder sig till alla som vill lära sig mer om musikens tonspråk. Boken ger en musikteoretisk grund. Den tar också upp sådant som är specifikt för olika genrer.<br/>208 sidor inbunden med mjukpärm.<br/>Roine Jansson är lektor i gehör och satslära och undervisar vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Tonsättaren Anders Eliasson (född 1947) har uppmärksammats för en lång rad stora orkesterverk, bland dem prisbelönta och internationellt hyllade symfonier, och han har skrivit solokonserter och kammarmusik med samma omisskännliga hetta och inlevelse. Hans musik saknar fåfänga men bär på en alldeles egen dialekt. Eliasson lever genom sin musik, och boken om honom berättar om en långt ifrån enkel väg från Borlänge till musikvärldens centra. Tony Lundman debuterar som författare med boken om Anders Eliasson, som utges i samarbete med Kungl. Musikaliska akademien i serien »Svenska tonsättare«. "Utmärkt Man blir våldsamt nyfiken på denne egensinnige och blyge tonsättare" -Thure Stenström, Svenska Dagbladet "En studie som med hjälp av partitur och personliga samtal avläst och avlyssnat [Eliasson] så långt det kanske är möjligt." -Martin Nyström, Dagens Nyheter "Den bästa biografi jag har läst över en svensk tonsättare." -Mikael Strömberg, Aftonbladet

Olika trumsetsövningar med medföljande CD. Språk på svenska, danska och finska.

Liverna är en liten baltisk-finsk folkgrupp som talar liviska, ett gammalt finsk-ugriskt språk. I vår tid när i genomsnitt ett språk försvinner varannan vecka, återfinns även liviska på Unescos lista över utrotningshotade språk. I denna fotoessä reser Juki Nakamura runt i Lettland på jakt efter livernas undflyende kulturarv. Då han fotograferade människor i deras naturliga miljö, mötte han en folkgrupp som kultiverade sitt arv som vittnesbörd om en levande kulturtradition. Endast ett fåtal personer talar numera det liviska språket och en handfull människor har språket som sitt modersmål. Tillsammans med artiklar av Valda Marija S uvca ne och Rasma Norin a berättar denna bok livernas historia. Idag ser vi ett ökande intresse för att bevara deras traditioner och kulturarv. Varje år äger det i Mazirbe rum en livisk festival, där vi kan höra det liviska språket och de liviska sångerna.