Svenska

Denna avhandling i konst- och bildvetenskap berättar om en betydelsefull del av den svenska modebranschens historia. Birgittaskolorna var två viktiga modeateljéer och sömnadsskolor med snarlika namn verksamma både i Stockholm och i Göteborg, från 1910 och fram till 1930-talet. Elisabeth Glantzberg och Emy Fick startade Birgittaskolan men kom sedan att gå skilda vägar; Glantzberg fortsatte under samma namn, Birgittaskolan, medan Fick drev sin verksamhet under namnet Sankta Birgittaskolan. Emy Fick betonade i sin verksamhet traditionella värden och hade gärna adliga och kungliga kunder, medan Elisabeth Glantzberg främst lockade yrkeskvinnor liksom kvinnor knutna till den svenska rösträttsrörelsen. Hon engagerade därtill konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg för att skapa modernistiska klädkollektioner. Maria Carlgren undersöker, jämför och analyserar skolorna ur både ett konst- och bildvetenskapligt och ett konstsociologiskt perspektiv, i båda fallen utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Genom verksamheterna och de objekt som analyseras - kläderna, fotografierna och varumärkena - speglas samhällsomvandlingarna under första hälften av 1900-talet i relation till mode, modernism och modernitet. Inom Birgittaskolorna rymdes såväl viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden med förhandlingar om "det moderna" som rörelser mot nya femininiteter och strävan efter jämställdhet. Maria Carlgren är konstvetare verksam vid Göteborgs universitet. "Birgittaskolorna: Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse" är hennes doktorsavhandling.

<p>Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan - fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.</p><p>Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta - och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.</p><p>Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.</p>

<p>En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.</p><p></p><p>Jonathan Lindström följer upp <em>Sveriges långa historia</em> med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.</p>

<p>Vem har inte fått höra att "vår släkt härstammar från vallonerna"? Detta är den vanligaste släktmyten som florerar och den finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. Men få vet varför äldre släktingar - ofta inte utan en viss stolthet - berättar om vallonblodet som ska finnas i släkten. Mytbildningen tog fart i början av förra seklet och hade en mörk orsak i rasbiologernas kategoriska indelning av människor.</p><p>Dna-släktforskaren Peter Sjölund skriver i den här boken om hur och varför släktmyter uppstått. Det blir nedslag i norra Sveriges glamourösa Buresläkt, Drottningätten på Tjörn och jämtländska Skankeätten, med påstådda kopplingar till vikingakungar på Isle of Man. I många av dessa släkter finns de som hårdnackat håller fast vid sedan länge motbevisade släkthistorier, allt för att inte förlora länken till en "fin släkt".</p><p>Flera av de stora släktmyterna undersöks idag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg - dna.</p>

<p>Följ med på en åktur tillbaka i tiden! Bilhistorikern och motorjournalisten Peter Haventon har återigen samlat de bästa bilderna och historierna om bilar som bilar var förr. Och det blir många mil som avverkas! Häng med på en reservdelsjakt i Danmark och en road trip i USA, och som alltid bjuds det på många bilder från svenska folkets album och byrålådor - både i svartvitt och färg. En riktigt härlig nostalgitripp för bilentusiasten!</p>

<p>Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.</p><p>Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.   </p><p><b>Martin Kragh</b> är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.  </p><p></p>

14 november 1954 invigdes Vällingby och blev en internationellt uppmärksammad händelse i en tid då den politiska atmosfären präglades av optimism och handlingskraft.<br/><br/>Stadsplanedirektör Sven Markelius hade 1940-talets samhällsplanerare hämtat inspiration från Englands new towns. I övergripande planprincipen för de nya stadsdelarnas uppbyggnad var ABC-principen: A står för Arbete, B för Bostäder och C för Centrum. Med ABC-staden åstadkom stadsplanerarna en mångsidigare miljö än den tidigare gängse sovförorten.<br/><br/>Man uppförde höghusbostäder, trädgårdsstadsbetonad bebyggelse samt närbelägna större arbetsplatser. Och kanske det mest lockande; ett centrum med tunnelbana, butiker, lyxkrogen Vällingehus och Sveriges första moderna shoppingcenter. Neonskyltar på taken visade vägen till de nya varuhusen Kvickly i amerikansk inspiration och Tempo vid Vällingbygrillen.<br/><br/>1955 skrev tidningarna om Vällingbyfebern. Aldrig någonsin förr hade en stadsdel marknadsförts så intensivt. Under 50- och 60-talen kom besökare till Vällingby från jordens alla hörn för att se den nya framtidsstaden. Anstormningen av nyfikna var så stor att språkkunniga unga flickor, Fröken Vällingby, anställdes för att guida besökarna runt.<br/><br/>1987 klassades centrumet som kulturellt intressant miljö av Riksantikvarieämbetet.<br/><br/>Våren 2008 återinvigdes Vällingby city (ej officiellt godkänt av kommunens namnberedning varför det officiella namnet fortfarande är Vällingby Centrum. Namnet city kan ses som ett samlingsnamn på butikerna i området. 2017 bytte ägarna tillbaka namnet till Centrum), efter en om- och tillbyggnadsperiod tog fem år, kostat totalt tre miljarder att genomföra i upprustad stadskärna med den berömda 1950-talsmiljön bevarad, samt ny modern arkitektur tillkommit. Gert Wingårdhs ritade K-fem utsågs 2008 till Världens bästa byggnad för shopping på World Architecture Festival i Barcelona, och fick Svenska Ljuspriset 2008 och Nordiska Ljuspriset 2010.