Svenska

I Järvsö socken har min släkt på min mors sida funnits i många århundranden; bönder och torpare mest. Per, Sven, och Olof är de vanligaste namnen som förekommer. Hur många Per Persson som jag funnit är oräkneliga. Traditionen med hur barnen får sina namn efter mor och farföräldrar är stark. Så plötsligt får en av sönerna namnet Jakob. Visserligen som andra namn men ändå. Det väcker min nyfikenhet och jag finner förklaringen några släktled tillbaka. En soldat kommer till Järvsö.   Här i Järvsö socken har det funnits många soldater, som tillhört Hälsinge regemente. Det blir mer än 6 % av alla soldaterna i regementet som försörjts genom soldatrotarna i Järvsö. Det var ju socknarna som fick finansiera soldaterna och i Järvsö fanns många bönder. Hela 95 soldatrotar fanns det i socknen. Oftast var det två eller tre gårdar som finansierade en soldat.   Hur och var soldaterna bodde och försörjde sig och sin familj kan man inte säkert veta längre tillbaka i tiden. Av en slump hittade jag bland lantmäteriets historiska data en akt från 1841 som beskriver var alla de 95 soldatrotarna i Järvsö socken var belägna. Akten innehåller bl.a. besiktningsprotokoll för varje soldatrote. När jag började läsa protokollen fann jag kopplingen till alla kartorna i storskiftesutredningen som är daterad till 1799. Storskiftesutredningen i Järvsö har alltid fascinerat mig sedan jag hittade den bland alla akter hos lantmäteriets historiska kartor. I akten kan man läsa hur man slutligen kom fram till att göra en utredning omfattande hela socknen. Över hundra kartor innehåller akten med beskrivningar i detalj över alla inägor och nyodlingar under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet. Vilket otroligt arbete som vi idag kan ta del av via nätet. Storskiftesutredningarna i landet som genomfördes under främst 1700-talet ser väldigt olika ut när man studerar olika socknar. Jag vill ändå tro att den här boken ger vägledning för andra soldatforskare att finna uppgifter om förhållandena för anfäder under den här tiden. Kan utredningen om soldatrotarna bli vägen in att hitta anfäder och deras levnadsförhållanden? Jag hoppas det. Därför har jag skrivit den här boken. Min förhoppning är att den ska vara till glädje för både släktforskare och hembygdsforskare med anknytning till Järvsö socken men även för alla andra släktforskare och hembygdsforskare som jag hoppas kan få tips och idéer av det som finns samlat här.         Ingrid Belfrage Gävle i oktober 2024

<p>Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan - fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.</p><p>Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta - och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.</p><p>Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.</p>

<p>En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.</p><p></p><p>Jonathan Lindström följer upp <em>Sveriges långa historia</em> med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.</p>

<p>Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.</p><p>Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.   </p><p><b>Martin Kragh</b> är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.  </p><p></p>

<p>År 1917 kom bolsjevikerna till makten i det krigshärjade ryska imperiet på ett sätt som trotsade alla förutsägelser, inklusive deras egna. En knapp livstid senare, 1991, kollapsade Sovjetunionen lika oavsiktligt som den uppstått. Decennierna däremellan utspelades ett drama i episk skala - kaos och revolution, hungersnöd och utrensningar, dyrköpt seger i historiens mest förödande krig och världsomspännande geopolitisk konflikt, allt för drömmen om att bygga ett bättre samhälle. Den här komplexa historien berättas mästerligt, med talande detaljer. I ett storslaget svep får vi följa Lenin, Stalin, Gorbatjov och Putin och en av 1900-talets stormakter som fascinerar och påverkar oss än idag.</p><p></p><p>SHEILA FITZPATRICK är flerfaldigt prisbelönad författare till en rad böcker och en av världens främsta forskare på Sovjetunionens historia. Hon medverkar regelbundet i London Review of Books och är professor emerita i Rysslands historia vid University of Chicago, hedersprofessor vid University of Sydney och professor vid Australian Catholic University.</p><p>"Kortfattad och oerhört läsvärd."<br/>SPECTATOR </p><p>"En av de mest inflytelserika historikerna på Sovjetepokens historia."<br/>FOREIGN AFFAIRS </p><p>"Oerhört respektingivande [...] än mer levande för att den visar på den sovjetiska utvecklingens många olika möjliga utfall."<br/>TIMES LITERARY SUPPLEMENT </p><p>"Nära nog mirakulös [...] en översikt över Sovjetunionens historia från 1917 till 1991, full av anekdoter och levande detaljer, men håller också högsta akademiska standard."<br/>SLAVOJ ZIZEK</p>

<p>Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.</p><p>Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.</p><p><i>Det fallna imperiet</i> är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.</p><p>Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«</p><p>Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.</p>

Finns det något typiskt för medeltiden? Medeltiden tog slut någon gång mellan 1300 och det tidiga 1500-talet. Det var en tidsperiod då medeltiden mynnade ut i den moderna tiden. Avvecklingen av det gamla och utformandet av det nya samhället är ämnet för en ny bok Senmedeltiden. Europas historia 1300-1550 av Steinar Imsen, professor i historia i Norge. Författaren vill belysa de demografiska, sociala, ekonomiska, politiska, kyrkliga och intellektuella sidorna av denna process. En central plats i framställningen har framväxten av den nya furstestaten, som skulle prägla det politiska Europa fram till revolutionerna 1789-1848, och den nya marknadsekonomin, som efter 1500 skulle bidra till att säkra europeisk hegemoni i världssamhället.