Svenska

<p>Ställer du också frågorna: Är det bara slut när man dör? Hur ser det ut i himlen? Finns helvetet? Möts vi efter döden? Kommer vi att känna igen varandra?  </p><p>Tanken på vad som händer efter döden triggar något djupt inom oss. Redan som barn ställer vi frågorna om vårt ursprung och vart vi är på väg. Alla är födda hit och är på väg mot evigheten. Ändå lever många som om livet är självklart och döden oklar. Egentligen är det tvärtom. Döden är självklar och livet ovisst! Därför är det naturligt att förbereda sig för det som ska komma.  </p><p><i>Himlen När Var Hur</i> är en lättillgänglig bok som tar upp frågorna himlen och evigheten på ett positivt sätt. Perfekt läsning för den som är rädd för döden eller inte riktigt vet vad man ska tro. Självklart är det mycket som vi inte kan veta här och nu. Men att vi inte vet allt innebär inte att man inte kan veta något. Det finns massor av intressanta iakttagelser och fakta som gör oss trygga inför det som ska komma.  </p><p><b>Dan Salomonsson</b> är föreståndare för Uppsala pingst. Han är också författare och medförfattare till ett tjugotal böcker. Yrkesbanan startade som utvecklingsingenjör och tog sedan en helt ny riktning som pastor i flera större församlingar i Sverige. Under några år syntes han även som programledare i Kanal 5. Du kan också ha mött honom som skribent, värd för partiledarutfrågningar eller vid tv-sända predikningar.  </p>

Få historiska företeelser har varit så omgärdade av spekulation och myter som tempelriddarna och den Orden de verkade inom. I den här boken ges en kortfattad historik över Tempelherreordens historia utifrån den senaste forskningen. Författaren går igenom de olika korstågen och visar också hur ett modernt historiebruk inte alltid ger en korrekt bild av historiska skeenden. Boken avslutas med tre omfattande bilagor på engelska som innehåller källtexter med stor betydelse för Tempelherreordens historia.

Sverige är allt annat än landet lagom. Vårt land utmärks av världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Men hur gick det till? Hur kunde ett traditionellt Sverige, präglat av små gemenskaper och en kristen kultur, omformas till ett land där individens oberoende blivit vår tids självklara grundprincip? Denna vandring genom 1900-talet har sitt huvudfokus på de 44 år där ett parti hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Den här boken analyserar tre statsministrar Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme men också ett fåtal andra, mycket hängivna samhällsomvandlare som under några avgörande decennier förändrade Sverige i grunden. Men omvandlingen präglades inte enbart av socialistiska idéer, utan också av liberala. Förändringen genomfördes på tre områden: kyrkan, skolan och familjen. Vilka strategier använde reformatorerna på respektive område? Vilket motstånd mötte de, och hur lyckades socialdemokratin ändå genomföra en så genomgripande samhällsförändring att deras samhällsvision till slut accepterades även av den politiska oppositionen? Detta är den första övergripande studie som gjorts om den politiska process som drev fram det sekulära och individualistiska Sverige. Välkommen med på en historisk resa genom det land som inte är som andra.

Den här boken är ett försök att läsa en av urtidens profeter, inte bara i den tid som var hans men också i den otyglade och komplexa tid som är vår. Jeremias liv är som ett rop i natten. Det är i detta ihållande mörker som profetens liv och våra möts. Han är den broder som står på vår sida. Hans poesi är livfull, personligt särpräglad och rymmer stor konkretion. Den är ett rop som stiger ur vårt betryck. Jeremia lär oss att läsa poesi som bön och bön som poesi. Under läsningen och bönen kan det visa sig att alla de sekler som ligger mellan oss och Jeremia blir upplösta. Och vi samtida med profeten från Anatot.

<p>I en känd bibelberättelse är några människor på väg till Jesus i hopp om att han ska göra deras lame vän hel. Men vägen fram till Jesus är blockerad av en folkmassa och en massa ryggar. </p><p>Genom kyrkans historia har vi sett samma mönster upprepas. Människor som sökt Gud, längtat efter tro och helande, men som smärtsamt erfarit att vägen fram till Jesus varit stängd. Ibland på grund av strukturer, men ofta tyvärr på grund av människor. Där finns också alla de som hängivet brann för Jesus och var engagerade i församlingslivet, men som idag av olika anledningar inte längre finns kvar. De fann Gud men gav upp på församlingen.    </p><p>Idag står frikyrkan med allt färre medlemmar, en ökad åldersstruktur och minskat engagemang. Samtidigt lever vi i en tid där det andliga sökandet ökar i Sverige. I ett land som präglas av ensamhet, oro och missmod är längtan efter hopp stor och evangeliet kanske mer relevant än någonsin. Kanske gick vi vilse som kyrka, men går det att hitta en ny väg? För en ny generation och för en enklare kyrka där livet får plats?   För männen med sin lame vän hade det varit lätt att ge upp, vända och gå hem. Men de gör inte det. De bestämmer sig för att pröva en annan väg att bryta upp taket! </p><p>Den här boken är ett försök att prova en annan väg. En vägran att ge upp utan i stället envist fortsätta pröva nya vägar fram till Jesus.</p><p><b>Ida-Maria Brengesjö</b> är pastor och evangelist inom Equmeniakyrkan. Hon är även gästkrönikör i Dagen. <i>När taket måste brytas upp</i><i>  drömmen om en enklare kyrka och nya vägar till Jesus</i> är hennes första bok. </p><p></p>

Reformationen i Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och mot folkflertalets önskan, en kulturrevolution i bemärkelsen att många centrala aspekter i tidigare generationers liv förändrades i grunden. Bokens titel Doften av rykande vekar antyder att det som tilldrog sig fick vittgående konsekvenser: gillenas, klostrens och den äldre vardagsfromhetens lågor släcktes. Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro. Pilgrimsvandringar blev olagliga och utbildningsväsendet nedprioriterades. Hur upplevde folket i socknar och städer allt det nya? Men lågan slocknade inte för alltid. Mycket av det som då förbjöds ses i dag som något självklart över hela kristenheten, varför det är motiverat att tala om en »katolsk återkomst« i vår tid.

<p>Hur påverkar vetenskap och teknik oss? I sin intellektuella självbiografi Myten om framsteget från 1993 ifrågasätter Georg Henrik von Wright de allmänt antagna idéerna om tekniska framsteg och samhällsutveckling som naturliga och oundvikliga. Han lyfter även fram hotbilderna och den oro de för med sig: möjligheterna att människan som art står inför sin egen undergång och de negativa följderna av den industriella produktionsformen.  </p><p>I den självbiografiska texten Filosofin är mitt liv berättar von Wright också om sin tidiga kunskapsbana: om 13-åringen som efter en konvalescentperiod i Italien inser att han vill bli filosof. Studierna i filosofi vid Helsingfors universitet för Eino Kaila fortsätter i Cambridge, där von Wright så småningom får möjlighet att ta del av Ludwig Wittgensteins föreläsningar. Långt senare vill Wittgenstein att von Wright, då professor i Helsingfors, ska efterträda honom. Efter att först ha skickat in sin ansökan drar von Wright tillbaka den eftersom Finland verkar bevara sin självständighet (året var 1945). Tre år senare blir han erbjuden tjänsten utan ansökan och inte ens en mycket viljestark person hade väl i den situationen kunnat motstå det smickrande erbjudandet. I boken ingår ett efterord av Fredrik Lång.</p>