Svenska

<p>Hur skapar man en likvärdig skola där alla kan lyckas? I januari 2019 beslutade Skolinspektionen att tvångsingripa mot Storvretskolan i Botkyrka kommun. Trots upprepade varningar hade inte skolan blivit bättre och nu återstod bara det skar­paste vapen som Skolinspektionen hade. Lillemor Bergqvist och Susanne Norman, båda med lång erfarenhet från skolans värld, fick uppdraget att på åtta månader vända skolan från kaos till trygghet. </p><p><i>Det finns inga omöjliga skolor </i>är berättelsen om hur de lyckades. Med avstamp i sina erfarenheter som rektorer på en rikskänd problemskola förklarar de hur alla skolor kan bli välfungerande skolor. Boken vänder sig till rektorer, lärare, föräldrar, politiker och alla andra med intresse för den svenska skolans framtid.</p><p><i>"Det finns inga omöjliga skolor</i> är en oavbrutet intressant, engagerad och utomordentligt kompetent redogörelse för hur Storvretskolan i Botkyrka [ ] fullständigt restaurerades vad gäller inre pedagogiskt arbete och delvis interiört. [ ] Författarnas förödande, träffsäkra och dramatiska klargörande av vad lågaffektivt bemötande respektive lågaffektivt agerande betyder blixtbelyser många orsaker till dagens situation i många skolor. En ovärderlig bok för lärarutbildningen, rektorsutbildningen och alla andra med intresse för skola och framtid." Jan Hansson, BJT</p><p>LILLEMOR BERGQUIST är en praktiker i skolans värld med 26 års erfarenhet som lärare och 21 års erfarenhet som rektor.<br/>SUSANNE NORMAN är utbildad rektor med över tio års erfarenhet av arbete med elevhälsa, elever med utåtagerande beteende och beteendeutveckling i skolan.</p>

<p>B&ouml;ckerna bygger p&aring; fem demokratibegrepp som &auml;r anv&auml;ndbara i samspelet mellan barnen. I vardagsn&auml;ra konfliktsituationer f&aring;r ni l&auml;ra k&auml;nna strategierna som en ing&aring;ng till att anv&auml;nda dem i ert v&auml;rdegrundsarbete.</p> <p>Fr&aring;gor riktade till l&auml;saren bjuder in till dialogisk l&auml;sning och vidare samtal b&aring;de under och efter l&auml;sningen. Tecken som st&ouml;d finns med f&ouml;r att st&ouml;tta kommunikationen.</p> <h3>Samlingsbox</h3> <p>Titlar i boxen:</p> <ul> <li>Vi s&auml;ger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi g&ouml;r det tillsammans!</li> <li>Vi v&auml;ntar!</li> <li>Vi l&aring;nar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som st&auml;rker barns samspel</li> </ul> <p></p> <h3>Vi s&auml;ger stopp!</h3> <p>Alla i F&ouml;rskoleg&auml;nget har roligt. Men s&aring; drar Fia Rami i armen. &rdquo;Aj! Vill inte,&rdquo; s&auml;ger Rami och sl&aring;r Fia. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi byter!</h3> <p>Kiko leker med traktorn. Lo vill ocks&aring; leka med traktorn. Han tar den fr&aring;n Kiko. D&aring; skriker hon allt vad hon kan. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi g&ouml;r det tillsammans!</h3> <p>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. &rdquo;Min,&rdquo; s&auml;ger Maja. &rdquo;Jag s&aring;g den f&ouml;rst,&rdquo;, s&auml;ger Ted. Rami vill ocks&aring; ha grenen. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi v&auml;ntar!</h3> <p>Idag ska F&ouml;rskoleg&auml;nget plantera. M&aring;nga barn vill vattna. &rdquo;Kan jag f&aring; vattenkannan nu?&rdquo; fr&aring;gar Fia. &rdquo;Nej, den &auml;r upptagen,&rdquo; svarar Lo. &rdquo;Jag vill ocks&aring; ha vattenkannan!&rdquo; s&auml;ger Kiko. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi l&aring;nar den en stund!</h3> <p>Maja har f&aring;tt l&aring;na skottk&auml;rran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. &rdquo;Men nu har jag den,&rdquo; s&auml;ger Maja. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <p></p>

<p>I den h&auml;r boken ger Malin Gren Landell r&aring;d kring att underl&auml;tta f&ouml;r blyga barn att ta sig in i leken, v&aring;ga delta i f&ouml;rskolans aktiviteter och f&aring; st&ouml;d i sin utveckling. Det handlar inte om att &auml;ndra p&aring; barn utan att ge dem en chans att f&aring; blomma och k&auml;nna sig trygga.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>&rdquo;Det &auml;r en liten bok men mycket v&auml;lkommen och viktig. Den &auml;r komprimerad och h&aring;ller ett f&ouml;red&ouml;mligt fokus, det &auml;r l&auml;tt att h&aring;lla ihop l&auml;sningen och den manar kontinuerligt till eftertanke utan att bryta sammanhanget.&rdquo; Helhetsbetyg 5.<br/><strong>Ulf M&aring;rtensson, BTJ-h&auml;ftet nr 11, 2024</strong></p>

<p>Det &auml;r viktigt att f&aring; med alla in i l&auml;sandets rike. H&auml;r g&auml;ller det att m&aring;nga vuxna har kunskap om tidiga tecken hos barn som kan komma att f&aring; problem med l&auml;sning. Denna bok ger dig som l&auml;rare och f&ouml;r&auml;lder medvetenhet om detta.</p> <p><span style="color: #252626; font-size: 1.25rem; font-weight: bold;">Ur inneh&aring;llet</span></p> <p>* L&auml;sa f&ouml;r livet<br/>* L&auml;s- och skrivsv&aring;righeter och dyslexi<br/>* Tidiga varningssignaler<br/>* En aha-upplevelse?<br/>* Bra att ha i bagaget vid skolstart<br/>* Ord p&aring; v&auml;gen till dig som f&ouml;r&auml;lder<br/>* Rulla ut den r&ouml;da mattan!<br/>* Forskningen och praktiken<br/>* Tips f&ouml;r klassrummet<br/>* Kort om betyg</p> <p>F&ouml;rfattarna har sj&auml;lva erfarenhet av barn med dyslexi. Bodil Andersson &auml;r logoped, Louise Belfrage &auml;r journalist och f&ouml;r&auml;lder till ett barn med dyslexi och Eva Sj&ouml;lund &auml;r speciall&auml;rare.</p> <p><em>Smart start vid l&auml;ssv&aring;righeter och dyslexi</em> ing&aring;r i serien <a href="https://www.nok.se/link/26ffff53dc60452196728cbefb4f01b6.aspx">L&auml;rpocket</a>.</p>

<p>Vad &auml;r ADHD? Hur arbetar du med barn och ungdomar med ADHD i skolan? Hur krockar ADHD-diagnosen med skolans krav och betoning p&aring; individuellt och problembaserat l&auml;rande?</p> <p>I boken <em>F&ouml;rst&aring; och arbeta med ADHD</em> f&aring;r du snabbt &ouml;verblick &ouml;ver vad ADHD-diagnosen inneb&auml;r och hur du kan bem&ouml;ta och hj&auml;lpa barn med ADHD i vardagen. Gunilla Carlsson Kendall ger tips och konreta r&aring;d hur elever med ADHD kan f&aring; hj&auml;lp med organisation och planering i klassrummet och hur du som l&auml;rare eller f&ouml;r&auml;lder kan hj&auml;lpa och st&ouml;tta barn med ADHD i skolan.</p> <p>Det finns inga enkla l&ouml;sningar som fungerar p&aring; alla, men det finns ett flertal tips och id&eacute;er som kan vara till god hj&auml;lp f&ouml;r m&aring;nga.</p> <h3>Ur inneh&aring;llet</h3> <p>* Vad &auml;r ADHD?<br/>* Sv&aring;righeter med sj&auml;lvstyrningen<br/>* Arbetsminne<br/>* M&aring;len i skolan<br/>* Samarbete mellan hem och skola<br/>* Kraven i milj&ouml;n<br/>* Analys och planering<br/>* Strategier<br/>* Prata om sv&aring;righeterna</p> <p>F&ouml;rfattaren Gunilla Carlsson Kendall &auml;r legitimerad psykolog med l&aring;ng erfarenhet av utredningar av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsneds&auml;ttningar och inl&auml;rningssv&aring;righeter. Hon arbetar &auml;ven med utbildning och handledning av psykologer och pedagoger.</p> <p><em>F&ouml;rst&aring; och arbeta med ADHD</em> ing&aring;r i serien <a href="https://www.nok.se/link/26ffff53dc60452196728cbefb4f01b6.aspx">L&auml;rpocket</a>.</p>

<p>Det &auml;r m&aring;nga l&auml;rare och skolledare som har fr&aring;gor om &auml;mnet svenska som andraspr&aring;k, ofta eftersom skolans styrdokument inte &auml;r s&auml;rskilt tydliga. Den h&auml;r boken &auml;r ett st&ouml;d i arbetet med att utveckla organisationen av, och undervisningen i, svenska som andraspr&aring;k i grundskolan.</p> <p>I boken svarar f&ouml;rfattaren p&aring; bland annat f&ouml;ljande fr&aring;gor:</p> <ul> <li>Vilka elever ska f&aring; undervisning i svenska som andraspr&aring;k?</li> <li>Hur kan undervisningen i svenska som andraspr&aring;k organiseras?</li> <li>Hur bed&ouml;mer man om en elev ska l&auml;sa svenska som andraspr&aring;k?</li> <li>Hur uppr&auml;ttar man rutiner f&ouml;r &auml;mnet svenska som andraspr&aring;k?</li> </ul> <p>Boken v&auml;nder sig fr&auml;mst till huvudm&auml;n, skolledare och rektorer, men kan med f&ouml;rtj&auml;nst &auml;ven l&auml;sas av klass- och &auml;mnesl&auml;rare som har flerspr&aring;kiga elever i sina klassrum men undervisar i andra &auml;mnen &auml;n svenska som andraspr&aring;k.</p> <p></p> <blockquote> <p>Boken &auml;r verksamhetsn&auml;ra men inte undervisningsn&auml;ra, ett gediget tillskott i debatten. Betyg 4.</p> <p>BTJ-h&auml;ftet nr 17, 2020.</p> </blockquote>

Efter ett antal år som lärare i svenska för gymnasieskolans teoretiskt inriktade elever placerades Lisbeth Adrian i en verkstadsteknisk klass. Mötet med dessa elevers kompakta motstånd och negativa inställning till svenskämnet blev en vändpunkt. De starka känslor av otillräcklighet som väcktes inför denna elevkategori blev drivkraft att söka alternativa undervisningsmetoder. Genom att arbeta bland annat med rim- och ramsskrivande, läsning och dramatisering av folksagor väcktes elevernas kreativitet och en dörr till vidare arbete med "svårare" literära texter öppnades.