Svenska

<p><b></b></p><p><i>Vad innebär ett relationsarbete och hur kan vi få det att kontinuerligt utvecklas? Det här är en bok om hur vi kan utveckla det betydelsefulla relationsarbete som sker på fritidshem och i skola.</i> </p><p><br/></p><p><b>Fritidshemmets och skolans relationsarbete - grunden för lärandet</b> </p><p>Det är många faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, men goda relationer är en av de grundläggande. När det gäller att bygga trygga och hållbara relationer har fritidshemmet stor kunskap. En kunskap som vi behöver värna om och skapa utrymme för att utveckla vidare - både i fritidshemmet och i skolan. Men hur når vi nästa nivå i relationsarbetet? </p><p><b>...varvar praktikerns och forskarens perspektiv med berättelser</b> </p><p>Boken presenterar olika verktyg och modeller för utveckling. Starka berättelser om möten, relationer och skolans mellanrum varvas med praktikerns och forskarens olika perspektiv, för att på ett lättillgängligt sätt bidra med oväntade insikter och en palett av utvecklingsidéer. </p><p><b>...för att ge oss fler perspektiv och ta relationsarbetet till nästa nivå.</b> </p><p>Boken innehåller både modeller, reflektionsfrågor och teorier som kan ta relationsarbetet vidare. Här finns möjligheter till professionsutveckling genom både egen reflektion och kollegialt lärande.</p><p><b>Betyg 4 - Mycket bra!</b></p><p>"Boken är lätt att läsa och väcker många tankar: vi måste bli mer närvarande och nyfikna i våra möten med barn och elever. Perfekt som utgångspunkt för diskussioner med personal i skola och fritidshem." Btj-häftet 24/2023.<br/><br/><b>Om författarna</b></p><p></p><p>Johan Lungström är fritidshemslärare. Han har lång yrkeserfarenhet från fritidshemmet och erfarenhet av grundskolans samtliga stadier.   </p><p>Anna-Carin Bredmar började som lågstadielärare och arbetar idag som lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. </p><p></p><p><b>Innehåll</b></p><p>Förord</p><p>Inledning</p><p>Bemötande</p><p>MELLANSPEL I PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT</p><p>Personlig</p><p>MELLANSPEL II PERSONLIG OCH PROFESSIONELL</p><p>Samtal</p><p>MELLANSPEL III SAMTAL SOM PEDAGOGISKT VERKTYG</p><p>Gemenskap</p><p>Föräldrar</p><p>Arbetsglädje</p><p>MELLANSPEL IV PEDAGOGISK ATMOSFÄR</p><p>Att lära som lärare</p><p>Referenser</p><p></p><p></p><p><b></b></p><p><b></b></p>

I Babblarnas värld finns inga bör eller måsten. Här finns lek, fantasi och lagom stora utmaningar. Boken Tal & språkträning i Babblarnas värld fungerar både som handledning och inspiration. Boken innehåller praktiska övningar och en teoridel. Tal & språkträning i Babblarnas värld är den femte boken i Iréne Johanssons serie om språkträning enligt Karlstadmodellen. Ringbunden, 86 sidor

<p>Alla elever har r&auml;tt att inkluderas och stimuleras i matematikundervisningen. Men vad betyder inkludering och vad inneb&auml;r det i &shy;praktiken?</p> <p><em>Inkluderande matematikundervisning &ndash; tidiga insatser i FK&ndash;6</em> &shy;ger teoretiska och didaktiska perspektiv p&aring; hur inkludering kan oms&auml;ttas, s&aring;v&auml;l &shy;inom organisationen som i den praktiska matematikundervisningen i klassrummet.</p> <p>H&auml;r f&aring;r du kunskap om orsaksf&ouml;rklaringar till s&auml;rskilda utbildningsbehov i matematik (SUM) och om hur kartl&auml;ggning f&ouml;r att ringa in behov och l&auml;mpliga &aring;tg&auml;rder kan g&aring; till. Med denna grund ligger fokus sedan p&aring; inneh&aring;ll, planering och utv&auml;rdering av undervisningen och fr&aring;gor som:</p> <ul> <li>Hur kan gruppindelningar anv&auml;ndas p&aring; ett inkluderande vis?</li> <li>Hur stimuleras elevernas meningsfulla deltagande?</li> <li>Hur kan man anpassa undervisningsinneh&aring;llet?</li> </ul> <p><br/>Den h&auml;r boken v&auml;nder sig till dig som &auml;r blivande eller verksam l&auml;rare i FK&ndash;6, speciall&auml;rare, specialpedagog eller skolledare och vill ha klarhet i hur alla elever kan stimuleras, i allt fr&aring;n extra st&ouml;d till extra utmaningar. &shy;</p> <p><strong>Helena Roos</strong> &auml;r doktor i matematikdidaktik. Hennes forskning fokuserar p&aring; s&auml;rskilda utbildningsbehov &shy;i &shy;matematik och inkludering. Hon undervisar&shy; &auml;ven som lektor i matematikdidaktik&shy; p&aring; speciall&auml;rarprogrammet och grundl&auml;rarprogrammet.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>"<em>Inkluderande matematikundervisning</em> &auml;r en bok som ligger r&auml;tt i tiden, anv&auml;ndbar i varje klassrum."<br/><strong>Marianne Ericson, BTJ-h&auml;ftet nr 17, 2020</strong></p> <p>"Jag sitter med din nya bok i h&auml;nderna och vill i all enkelhet skicka min uppskattning, den kommer gynna m&aring;nga! Jag kommer kunna h&auml;nvisa mycket till din bok, framf&ouml;r allt i samband med handledning.<br/><strong>Specialpedagog</strong></p>

<p>Ämnesundervisningen i årskurs 4 9 består till stor del av abstrakta, formella och informationstäta texter. Skrivuppgifterna ställer många gånger krav på både stilistisk förmåga och förmåga att skriva längre, komplexa och målgruppsanpassade texter. Behovet av stöttning vid läsning och skrivande är stort. För att stötta alla elever i sitt lärande behöver utrymme ges till en reflekterande dialogisk undervisning där samtal och modellerande driver lärandet framåt.     </p><p>En språk- och kunskapsutvecklande undervisning kännetecknas av  </p><p>- reflektion och muntlig interaktion <br/>- fokus på språk och språkanvändning <br/>- modellering och gemensamma övningar <br/>- stöttning med exempelvis mallar, checklistor och digitala verktyg <br/>- formativ bedömning.   <br/><br/><i>Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i årskurs 4 9: Klassrumsnära exempel</i> är en antologi författad av forskare och yrkesverksamma lärare som visar hur undervisning på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet kan stötta elevernas förståelse och produktion av tal och text med abstrakt och formellt språk. Bokens kapitel ger inblick i hur lärare kan möta elever i lärande, via planering, undervisning och bedömning. Dessutom visar ett kapitel hur lärare kan utveckla sin undervisning tillsammans genom ett kollaborativt lärande.   </p>

<p><i>De yngsta barnen och läroplanen</i> handlar om hur pedagoger kan arrangera en verksamhet som tillvaratar de yngsta barnens nyfikenhet och förundran för att omsätta läroplanens innehåll i praktiken. </p><p>Lena Edlund är pedagogisk utvecklare och arbetar bland annat med fortbildning av förskolepersonal. Boken bygger på hennes tankar och erfarenheter kring frågor hon ofta möter. Det gäller till exempel om ettåringar kan arbeta i projekt och ha inflytande över verksamheten, eller hur man kan förstå barns kunnande och lärande när de inte har något verbalt språk. </p><p>Lena Edlund ger praktiska exempel på hur arbetet med förskolans yngsta barn kan förankras i läroplanen. Hon delar också med sig av konkreta verktyg som underlättar för pedagogerna. </p><p>DETTA ÄR EN UTÖKAD OCH UPPDATERAD UTGÅVA UTIFRÅN Lpfö2018!</p><p>Innehåll </p><p>Våga lita på barnen: inledning av Anna Palmer </p><p>Förord </p><p>Kapitel 1: Läroplanen som styrdokument </p><p>Kapitel 2: De yngsta barnen och deras kommunikation </p><p>Kapitel 3: Hur ser vi på de yngsta barnen? </p><p>Kapitel 4: Barnen visar vägen till lärandet</p><p>Kapitel 5: Organisera för att lyckas med förskolans uppdrag</p><p>Kapitel 6: Normer, värden och demokrati</p><p>Kapitel 7: Hur får de yngsta barnen inflytande?</p><p>Kapitel 8: Pedagogisk dokumentation</p><p>Kapitel 9: Projekt och fördjupning</p><p>Kapitel 10: Skrivprojekt på ettårsavdelningen</p><p>Kapitel 11: Nytt perspektiv - nya tankar</p><p></p><p>RECENSIONER</p><p>"... lättläst och går att läsa från pärm till pärm, men fungerar också bra att använda som en enkel uppslagsbok för att fördjupa sig inom något specifikt område ... Lena lyckas bra att förtydliga hur läroplanen kan göras levande och tydlig i arbetet med de yngsta barnen på förskolan ... Alla konkreta exempel och tydliga uppmaningar att pröva i praktiken kan verkligen användas som ett stöd för att utveckla och förbättra utbildningen för våra yngsta barn i förskolan. Jag kan varmt rekommendera att arbeta fördjupande med bokens innehåll för att utveckla kvaliteten på utbildningen i förskolan."<br/>-Lotta Windefelt, pedagogisk handledare, Lars Wivallius förskolor (Pedagog Örebros bokblogg)</p>

<p>Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen kan vara en utmaning för både dig och dina elever. Med stationsarbete lär du känna några få elever i taget och eleverna får samtidigt en varierad undervisning. När kartläggningarna sedan ska genomföras är stationsarbetet ett välkänt arbetssätt och du hinner med att dokumentera resultaten för varje elev. Det skapar en arbetsro och arbetet blir mer lustfyllt för alla. Arbetssättet gynnar också elever som kan ha svårt att visa sina kunskaper i en traditionell och mer stressig kartläggningssituation. När kartläggningen är genomförd används resultaten för att planera den fortsatta undervisningen, både på grupp- och individnivå.   </p><p>Med praktiska moment och konkreta tillvägagångssätt berättar Nathalie Lindgren om hur stationsarbete, kartläggning, bildstöd och differentierad undervisning bildar en helhet och som främjar elevernas kunskapsutveckling. Du får också följa hela arbetsgången kring Läsa, skriva, räkna - garantin för tidiga stödinsatser: kartläggning särskild bedömning undervisning och stödinsatser uppföljning och överlämning.   </p><p>Nathalie Lindgren är förskollärare och har lång erfarenhet av att arbeta i förskoleklass. Hon föreläser och deltog även i Skolverkets referensgrupp för Hitta språket innan materialet infördes nationellt.</p><p><b>Innehåll</b><br/>Inledning<br/>Bokens upplägg</p><p><b>Kapitel 1 </b><b>Stationsarbete -</b> <b>hur det hela började</b><br/>Vad innebär stationsarbete? <br/>Reflektion kring stationsarbete<br/>Planering av stationer<br/>Stationer med olika slags innehåll<br/>Språket<br/>Matematiken <br/>Stationsarbete ett av flera arbetssätt <br/></p><p><b>Kapitel 2</b><b> Bildstöd - </b><b>ett viktigt verktyg</b><br/>Dagsschema<br/>Presentation av station<br/>Uppmärksamhetsbildstöd<br/>Bilder vid olika arbetspass<br/>Språklekar - homonymer och motsatsord<br/>Tankekarta - Vad gjorde du på lovet?<br/>Tankekartor - andra tillfällen<br/>Filmvisning vid tema<br/>Temaarbete<br/>Fyrfältare (och trefältare) </p><p><b>Kapitel 3 Kartläggning i förskoleklass - </b><b>för tidiga stödinsatser</b><br/>Progression från förskola till årkurs 1<br/>Språket<br/>Matematiken<br/>Kartläggning av flerspråkiga elever<br/>Hur vi planerade och följde upp kartläggningen<br/>Hur vi genomförde kartläggningen med hjälp av stationer</p><p><b>Kapitel 4 Hitta språket - </b><b>hur vi lägger upp kartläggningen</b><br/>Aktivitet 3 - Vi kommunicerar med symboler och bokstäver<br/>Aktivitet 4 - Vi utskiljer ord och språkljud<br/>Aktivitet 1 - Vi berättar och beskriver bokstäver<br/>Aktivitet 2 - Vi lyssnar och samtalar om bokstäver </p><p><b>Kapitel 5 Hitta matematiken -</b> <b> hur vi lägger upp kartläggningen </b><br/>Mönster<br/>Tärningsspel<br/>Sanden/riset<br/>Lekparken </p><p><b>Kapitel 6 Särskild bedömning -</b> <b> i kollegialt samråd </b><br/>Syftet med samrådet<br/>Extra anpassning<br/>Särskilt stöd<br/>Extra utmaningar<br/>Hur vi organiserar vårt samråd<br/>Samarbete med specialpedagog och logoped<br/>Samarbete med förskollärarkollegor i svenska och matematik </p><p><b>Kapitel 7 Information till vårdnadshavare </b></p><p><b>Kapitel 8 Vad händer i undervisningen efter kartläggningen? </b><br/>Om att differentiera<br/>Svenska - högläsning<br/>Svenska - språklig medvetenhet<br/>Matematik - talraden<br/>Temaarbete </p><p><b>Kapitel 9 Uppföljning </b> <b> vi ställer oss viktiga frågor</b><br/>Dags för vårens utvecklingssamtal </p><p><b>Kapitel 10 Överlämning till mottagande lärare </b></p><p><b>Kapitel 11 Återkommande arbetspass -</b> <b> vad gör vi mer? </b><br/>Läroplanens centrala innehåll är alltid vägledande<br/>Svenskans arbetsområde<br/>Matematikens arbetsområden<br/>Teman inom olika områden<br/>Samhälle, natur och teknik<br/>Värdegrundsarbete<br/>Lek, skapande och musik<br/>Utedag<br/>Idrott </p><p><b>Kapitel 12 Effekter av kartläggning och stationsarbete -</b> <b> vårt utvecklingsarbete </b></p><p><b>Kapitel 13 Positiva förändringar och framtida utmaningar </b><br/>Vi införde ...<br/>Vi fortsätter att utveckla ...</p><p><b>Slutord</b><br/>Spridning av vårt arbetssätt </p><p>Tack<br/>Referenser<br/>Bildförteckning </p>

<p>I Skolan efter marknaden ger forskare, opinionsbildare och lärare sina bilder av vad marknadsmekanismerna gör med skolväsendet - och hur den svenska skolan kan se ut efter att marknaden har släppt sitt grepp. </p> <p>Den svenska skolan har gått från att vara den mest likvärdiga i hela världen, till att olika elevgrupper i allt högre grad lyckas olika bra. Under samma tid har läraryrket gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Hur behöver synen på lärares uppdrag ändras för att lärare ska må bra av att arbeta i skolan? Hur behöver den politiska styrningen av skolan ändras för att alla elever ska kunna lära sig så mycket som möjligt? </p> <p>Bokens medverkande guidar läsaren genom skolans organisation, från högsta politiska nivå till vardagen i klassrum och barngrupp. Skolan behöver något nytt. Det här är en bok om skolans och lärarnas framtid. </p> <p><strong>Om författarna</strong><br/>Marcus Larsson är lärare och arbetar på en friskola i Göteborgstrakten. Han har tidigare varit regionalt skyddsombud för Lärarförbundet och lokalpolitiker. Åsa Plesner är doktorand i företagsekonomi på Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat som bland annat administrativ chef och kvalitetschef på friskoleföretag. </p>