Svenska

<p>Verkstadshandbokens övningshäfte (upplaga 14) är det kompletterande elevmaterialet till Verkstadshandboken (upplaga 16). I övningshäftet kan eleven till exempel träna i att söka uppgifter och att använda tabeller och nomogram.</p> <p>Verkstadshandboken innehåller en mängd tabeller och uppgifter med utgångspunkt i utdrag från viktiga och aktuella standarder. Boken kan användas inom tekniska utbildningar eller i verkstäder inom industrin. För den som är mekaniskt intresserad är den även oumbärlig i den egna hemma-verkstaden. Praktiskt utförande i fickformat, alltid till hands!</p> <p><strong>Verkstadshandboken ges ut i samarbete med Svenska Institutet för Standarder.</strong></p> <p>För dig som arbetar inom skolan finns även en praktisk lärarhandledning till Verkstadshandboken. Den innehåller facit till övningshäftet samt kommentarer och pedagogiska tips till handboken. </p>

<p>NE Teknik 4-6 utgår från det centrala innehållet i kursplanen för teknik 4-6 (Lgr22). Ett modernt läromedel som låter dina elever upptäcka teknikens under. Boken ger eleverna inblick i såväl de stora som de mindre frågeställningarna om världen. Läromedlet bidrar också till insikt i de otaliga fenomen där teknik är central, förklarar större tekniksammanhang, fördjupar kunskaper och bidrar till en förståelse för teknikämnet. Med NE Teknik 4 6 kan du väcka elevernas nyfikenhet kring tekniska lösningar och teknikens betydelse för samhällsutvecklingen. Läromedlet bjuder eleverna på både lek och allvar, med fokus på olika förmågor, naturvetenskapligt tankesätt och ämnesövergripande arbete.</p><p></p><p>Tillsammans med resurserna i NE:s digitala läromedel får du möjlighet att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Ta del av lärarhandledningar, filmer, extramaterial, övningar, stödfunktioner och lättlästa versioner. Upptäck möjligheterna med att ha ett komplett material oavsett format som fungerar såväl tillsammans som var för sig. Allt innehåll är anpassat och följer Lgr22.</p>

En förtoning är en bild av land såsom det ter sig när det siktas utifrån havet. Handel och sjöfart har format och präglat Stockholms karaktär och utveckling ända sedan staden grundades på medeltiden. De stora oceangående fartygen utgick från det som idag är Skeppsbron, lastade med varor för export: främst koppar och stångjärn där Sverige var världsledande fram till 1700-talets slut. Också sådant som varven, roddarmadammer, matroser och Skeppsbroadeln satte sin prägel på det dåtida Stockholm. Idag förekommer mest mindre båtar och färjor i själva stadsbilden. I ett 30-tal korta essäer behandlas i denna bok sjöfartens Stockholm och dess maritima miljöer, nu och då. Rikt illustrerad med färgfoton.

Vem har makten över tekniken? Vem känner sig tillhöra tekniken, vem fascineras av den och vem får ingå i dess nätverk och brödraskap? I denna bok står teknik och genus, makt och identitet i fokus. Teknik har länge och självklart tillhört en manlig sfär. Dess innehåll och inriktning har präglats av mäns prioriteringar och sätt att se på världen. Idag söker sig många kvinnor till teknisk utbildning. Kvinnor använder Internet för kontakter och vardagsbehov. Många tekniska "framsteg", från fosterdiagnostik till kärnkraftverk, ifrågasätts ur kvinnoperspektiv. Tekniken är inte längre bara männens domän. Författarna tar oss till tekniska högskolor, ingenjörskontor, knuttegäng och cyberrymden och visar hur manlighet och kvinnlighet skapas i dessa miljöer. De granskar den motsägelsefulla hållning gentemot tekniken som många kvinnor har och som visar sig i feministiska analyser av teknikens makt. Vi får en mångfald analyser, ofta överraskande, som stimulerar till eftertanke och diskussion, både hos dem som arbetar med teknik och hos en intresserad allmänhet. Bokens redaktör, Boel Berner, är professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Övriga författare är Wendy Faulkner, Ericka Johnson, Lars Lagergren, Ulf Mellström, Jörgen Nissen, Ann-Christin Nyberg, Sue V. Rosser och Minna Salminen-Karlsson.

Skövde har sedan mitten av 1980-talet varit skådeplatsen för två intensiva konflikter om avfallsförbränningsanläggningar storskaliga tekniska anläggningar som skulle kunna medföra betydande miljö- och hälsorisker. Robert Hrelja har granskat dessa konflikter och blottlagt mönster i de processer som formar tekniken och i parternas olika strävanden och strategier. Han analyserar de ständiga förhandlingarna mellan tjänstemän, politiker, forskare, medborgare och representanter för miljöorganisationer och frågar sig hur det kommer sig att vissa aktörer vinner inflytande och andra inte. I hettan från ångpannan ger nya insikter om hur vi kan förstå och förklara konflikter om teknik och miljö.

Sedan 1800-talets slut har stora yrkesgrupper av ingenjörer och tekniker vuxit fram i det svenska samhället. Detta redan klassiska arbete, som Arkiv ger ut i en ny upplaga, sätter in deras viktiga men ibland osynliga arbete i ett historiskt, ekonomiskt och klassmässigt sammanhang. Boel Berner är sociolog och professor vid Linköpings universitet. I "Teknikens värld" analyserar hon teknikens drivkrafter, innehåll och konsekvenser. Olika marxistiska teorier granskas, liksom teorier om teknisk förändring och relationen mellan naturvetenskap och teknik. Författaren skildrar hur olika slags ingenjörsarbeten vuxit fram inom industri och statsapparat. Det tekniska konstruktions- och ritarbetets omvandling detaljstuderas, liksom taylorismens införande i svensk industri. Sist utreds teknikern i politikens värld. De tekniska experternas fackliga och politiska strävanden analyseras, liksom ideologier om teknokrati och teknikens förmenta neutralitet. I ett nyskrivet efterord ger författaren nya perspektiv på bokens analyser och relaterar dem till dagens forskning om teknikens och teknikernas roll i samhället.

<p>Vad händer när ett vägprojekt ska realiseras? Hur går det till när beslut fattas? Hur hanteras risker? Varför byggs cykelbanor, busshållplatser, trafikplatser, viltstängsel och bullerskydd där de byggs? Och varför placeras massaupplag, tunnlar och broar där de placeras? I Vägen till en väg analyseras dessa frågor utifrån ett konkret vägprojekt: BanaVäg i Väst .</p><p>Vägplanering äger rum i en komplex och fragmentiserad genomförandeorganisation. Aktörerna är många statliga myndigheter, kommuner, konsulter, företag, intresseorganisationer, aktionsgrupper, markägare och allmänhet och de har i regel också synpunkter på hur en väg skall utformas. För att påverka besluten använder de både informella och formella maktresurser. I planeringens centrum står vägplanerarna som tolkar mål och regler, prioriterar mellan åtgärder och väger olika intressen och önskemål mot varandra. För att lyckas med denna uppgift måste de vara skickliga förhandlingsbyråkrater. </p><p>Vicki Johansson är professor i offentlig förvaltning och verksam vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.</p>