Svenska

<p>Tio berättelser om brott av författaren till "Störst av allt".</p><p></p><p>Vad händer om åttaåriga Lillan berättar sanningen om kvällen när hennes föräldrar hade fest? Hur ska Mikaela kunna nå fram till sin svårt alkoholiserade mamma? Och hur ska Victor kunna bevisa för världen att han inte bara är rik, utan också förtjänar att bli beundrad?</p><p>Vi har alltid haft lagar som bestämmer vad vi får göra, men rätt och fel är sällan svart eller vitt, och när vi bryter mot reglerna kan motiven skifta i alla nyanser av grått. I tio berättelser skildrar Malin Persson Giolito vad som händer när vi går över gränsen, när vi låter barn och unga utsättas för brott, begå brott eller bli något vi kan tjäna pengar på.</p>

<p>&rdquo;&Auml;ntligen en roman som skildrar en milj&ouml; som inte syns s&aring; ofta i det offentliga rummet. Den utspelar sig i f&ouml;rorter och d&auml;r pengar inte &auml;r n&aring;gon sj&auml;lvklarhet. &hellip; Dielemans kastar upp alla syskonen i luften och lyckas med konststycket att jonglera med dem alla. Redan fr&aring;n start anas dramatik och f&ouml;rfattaren h&aring;ller vad hon lovar.<em>Det sista solot</em> &auml;r aldrig tr&aring;kig. Inte heller f&ouml;ruts&auml;gbart.&rdquo;<br/><em>Dala-Demokraten</em></p> <p>&rdquo;en rik familjekr&ouml;nika om svek, f&ouml;rl&aring;telse och att v&auml;xa som m&auml;nniska. Missa den inte!&rdquo;<br/><em style="font-size: 1.125rem;">Expressen S&ouml;ndag</em></p> <p>&rdquo;Jennie Dielemans skriver v&auml;l och underh&aring;llande, med stor musikalitet rinner texten fram &ouml;ver sidorna d&auml;r hon g&ouml;r nedslag i familjen Kasteleins historia.&rdquo;<br/><em style="font-size: 1.125rem;">G&ouml;teborgs-Posten</em></p> <p>"hon lyckats skapa en bladv&auml;ndare av rang med <em>Det sista solot</em>. Prosan &auml;r rak och medryckande och Sjon &auml;r en djupt fascinerande bekantskap. &hellip; som helhet bugar jag och tackar f&ouml;r uppslukande l&auml;sning och insikten den f&ouml;rmedlar: Vi v&auml;ljer inte v&aring;ra f&ouml;r&auml;ldrar och, i de flesta fall, &auml;lskar vi dem s&aring; gott vi kan.&rdquo;<br/><em style="font-size: 1.125rem;">Sydsvenskan</em></p> <p>En f&ouml;rsommarkv&auml;ll i slutet av 1960-talet kliver den hol&shy;l&auml;ndske jazztrummisen Sjon Kastelein ur en turn&eacute;buss mitt i Stockholm. Han blir f&ouml;rtjust. I staden, den m&ouml;jliga framtiden, och i Eva, som han tr&auml;ffar samma kv&auml;ll. K&auml;rle&shy;ken &auml;r stor och tillsammans vill de skapa ett liv, d&auml;r det &auml;r ljuvligt l&auml;tt att andas. Fram&aring;t, upp&aring;t. Trumvirvel p&aring; det. Sjon friar och Eva blir gravid.</p> <p>Problemet &auml;r att Sjon redan har en fru. Och ett barn som just har f&ouml;tts.</p> <p>Barnen ska bli fler, &auml;ktenskapen likas&aring;. Vi f&ouml;ljer i sp&aring;ren av Sjon genom ett Sverige i f&ouml;r&auml;ndring. Bergsj&ouml;n, Husby och Hornstull. Jazz och hiphop. K&auml;rlek och svek.</p> <p>Vi landar i 2010-talets mitt. En brokig syskonskara samlas f&ouml;r det de kallar f&ouml;r Cirkus Kastelein. Pappa Sjon &auml;r i stan. Lammet &auml;r serverat, jazztobaken framplockad och skratten rullar runt bordet. Men s&aring; fr&aring;gar Sjon: &rdquo;Hur &auml;r det med Eva?&rdquo;</p> <p>&rdquo;Underh&aring;llande. Jennie Dielemans har fantastisk hand med spr&aring;ket och kommer hela tiden p&aring; nya liknelser som livar upp.&rdquo;<br/><em style="font-size: 1.125rem;">Gefle Dagblad</em></p> <p>&rdquo;<em>Det sista solot</em> erbjuder det d&auml;r som litteraturen ibland g&ouml;r, att f&aring; vistas i en annan, fr&auml;mmande v&auml;rld f&ouml;r en stund. &hellip; allra mest imponerad blir jag av den ber&auml;ttartekniska utvecklingen i <em>Det sista solot</em>, av hur den g&aring;r fr&aring;n det h&ouml;gljudda pladdret till att successivt bli l&aring;gm&auml;lt problematiserande - som omJennie Dielemans bit f&ouml;r bit demonterade ett altare.&rdquo;<em style="font-size: 1.125rem;"><br/><em>Svenska Dagbladet</em></em></p>

Balladen Om Kalle Klick [Bok / Pocket]

<p>Sjuttioåtta slag i minuten är ett psykologiskt triangeldrama och en berättelse om att våga möta sitt inre mörker. Om att utvecklas. Eller att inte göra det, i stil med Liane Moriartys romaner. </p><p>För att inte riskera att möta sitt förflutna vägrar Julia lämna hemmet. Men när hon motvilligt finner sig i Högskolans föreläsningssal och träffar kärleken, eller i alla fall vad hon tror är kärleken, i den gifta universitetsläraren Jesper blir det skenbart enklare att leva igen. Vad Julia inte förutsett är vilken kraft deras förbjudna relation satt igång, och hur hon själv kommer att drabbas av den. För vad döljer sig egentligen i äktenskapet hon trängt in i? Sjuttioåtta slag i minuten är ett psykologiskt triangeldrama och en berättelse om att våga möta sitt inre mörker. Om att utvecklas. Eller att inte göra det.</p><p>Julia vet inte vad som är bruklig tid att ligga kvar efter att precis ha inlett en affär så hon känner diskret på handleden. Pek- och långfingret mot artären. Vilopulsen är hög, men hon vilar inte mer. Är det grundpulsen som förändrats? En markör för den nya hon blivit? Hon kollar på väggklockans sekundvisare och räknar. Sjuttioåtta slag i minuten. Det är nu det börjar. </p><p>RECENSIONER</p><p>"En debut som är helt fantastik, jisses det är svårt att släppa ut luften då trycket fortfarande är så påtagligt. Man glömmer bort att andas stundtals. Jag fullkomligt älskar relationsdramer, där man har svårt att avgöra vem är den som behöver min sympati. Är det Julia, Jesper eller frun? Kan det rent utav vara alla tre eller ingen av dem? 78 slag i minuten är en helt fantastisk debut, vilken käftsmäll och den går inte att lägga ifrån sig. Känslor som sorg, beroende och kärlek man vet till slut inte vilket ben man ska stå på. Berört mig ända in i märgen. Kan bara säga läs den!!! Låt 78 slag i minuten kasta in er i en läsupplevelse som slår undan fötterna." / <b>@angelundebring</b> </p><p>"Det är vackert, genomtänkt och flyter på så jäkla bra. Intrigen vi bjuds på är ganska mörk (läs: inte läskig eller våldsam) och oändligt vemodig. Det känns bitvis väldigt personligt och jag undrar flera gånger under bokens speltid om delar av det hela måhända är självupplevt. Så visar det sig vara. Det är en intressant, sorglig och högst mänsklig historia om kärlek, svek, sorg och bräcklighet. Vackert och väldigt sorgligt. Intrigen håller mig fast rakt igenom men det ska sägas att känslan av vemod ibland kan bli nästan överrumplande Ett mycket bra betyg till författaren som med vackert svängda meningar, dialog och gestaltning lyckas förmedla så mycket känslor. När man lyssnat klart på 78 slag i minuten kan det faktiskt krävas en feelgood eller att rent av slå på en riktigt dålig komedi på Netflix för att skaka av sig svårmodet, 'cause this ain't no joyride. Men likväl en väldigt bra bok med högst trovärdiga karaktärer och existentiella bryderier som jag tror att många kan känna igen sig i." /<b>Peter Westberg, författare och recensent.</b> </p><p>"Författaren Johanna Sernelin, har i sin debutroman lyckats skapa trovärdiga och intressanta karaktärer i en kontext som gestaltas väl litterärt.Tempot är högt, dialogerna rappa och tidstroget realistiska. Porträttet av den unga och kantiga Julias fobier och sociala ångest är riktigt bra. Det är också trevligt att läsa en samtida roman med anspråk på att vilja säga något som inte utspelas i Stockholm, utan i Jönköping. Ett extra plus för bokens snygga omslag och typsnitt.Helhetsbetyg: 4." <b>BTJ -Bibliotekstjänst</b> </p><p>"Den här berättelsen kryper nära inpå och är så spännande att den är omöjlig att lägga ifrån sig. Mycket skickligt skriven!" <b>@enegenskrivbok</b></p><p>"Det här är en bok om så mycket! Längtan, saknad, kärlek, sorg, hopp och förtvivlan. Det är vacker och samtidigt smärtsam läsning att följa de tre karaktärerna genom berättelsen och hur de smygande förändras från början till slut. Psykologisk spänning i ett relationsdrama, mina två favoritgenrer i perfekt kombination! 4 av 5". <b>@annierunsandreads</b></p><p>"Det är en vacker bok tycker jag. den beskriver fint hur det är att ta sig tillbaka från tomhet och lära känna sig själv &amp; livet igen, samtidigt som den beskriver sorg på både ett sårbart och obehagligt sätt. Styrkan ligger i porträttet av Susanne som är otroligt välskrivet och verkligen kröp in under huden på mig. Jag kände både medkänsla, rädsla, skam och äckel för Susanne och det bevisar vilket djup hon beskrivs med."<b>@melodynikki.se</b> Betyg 4 av 5.</p><p>"Det är så mycket jag gillade med den här boken språket, de litterära referenserna, den krypande obehagliga spänningen. Det är en mycket imponerade debut och gillar man psykologiska draman får man absolut inte missa den här. Extra roligt är också att den utspelar sig här i Jönköping och att vi bjuds på många kända platser. Kul att känna igen sig och veta exakt hur det ser ut där de är."  <b>@malinsbokblogg</b> </p><p>"Ett psykologiskt triangeldrama med mkt spänning , betyg 4 av 5" <b>@sarasbokhylla</b> </p><p>"Det är mycket sällan man läser om psykisk ohälsa i skönlitteratur (i alla fall för min del) och sättet hur Sernelin tog upp detta var med bravur. Psykisk ohälsa finns i så många olika former och författaren beskrev dessa huvudkaraktärer med respekt och ödmjukhet. Vi har alla gått igenom i livet som har fått oss att tappa livsglöden, vissa i grövre utsträckning än andra. hela berättelsen är mörk från början till slut. Spänningen växer långsamt och blir allt starkare. All tre huvudkaraktärer växer med tiden. De visade sina mörkaste hemligheter och sina största önskningar i livet. Hela personbeskrivningen är ofattbar bra. Jag har läst en hel del böcker men denna var mycket unik. Jag kunde verkligen inte släppa boken. Man blir hela tiden överraskad kring vad som händer i boken. Varje gång är det något man helt inte kunde förutspå. Slutet av boken var chockerande och sorgligt. Fantastisk debutroman av Johanna Sernelin! Ser fram emot att läsa mer av dig! Boken får 5 av 5" <b>@wandersinbookland</b> </p><p> "En dramatisk, nervkittlande och en fruktansvärd hemsk berättelse. Så bra så den blev riktigt otrevlig att läsa stundvis. (Jag har träffat psykotiska människor i mitt arbete så det kan ha bidragit). En psykologisk spänningsroman som inte gick att förutse hur den skulle utvecklas. Den är intressant, djup, rå och tung samtidigt som den är vacker, sorglig och skör. En gripande berättelse om psykisk ohälsa, kärlek, attraktion och otrohet, avgrundsdjup smärta och död m.m." <b>@bokfarmor_lena </b>  </p><p>"Ett riktigt bra psykologiskt triangeldrama. Det är en mörk historia om att våga möta sin inre smärta och sitt förflutna. Spännande, obehaglig och sorglig men här finns även längtan, hopp och kärlek, så allt är inte bara mörkt. Det är bra driv framåt med flera oväntade händelser. En bok jag verkligen gillade." <b>@stinas_boksida  </b></p><p>"Det är en mycket vacker bok som beskriver oerhört fint hur det är att ta sig tillbaka från tomhet och lära känna sig själv och livet igen, samtidigt så beskriver den sorg på både ett sårbart och obehagligt sätt. Författaren har lyckats oerhört bra med att beskriva karaktärerna och psykisk ohälsa som finns i olika former. Handlingen är ganska unik med ett triangeldrama och en mörk historia. Hela tiden som jag läser så blir jag överraskad om det som händer och som jag inte var beredd på och spänningen stiger och blir starkare och starkare. Mycket bra!" <b>@cias_bokhylla   </b></p><p>"Det här är så obehagligt och skavig läsning att jag stundvis nästan vill sluta läsa. Men det gör jag såklart inte, för jag vill ju veta vad som händer och det är så bra skrivet. Det går verkligen att ta på obehaget. De tre huvudkaraktärerna berättar utifrån sina olika perspektiv och alla är lika spännande och intressanta att följa. Framförallt tycker jag om att läsa om Julia, om den resa hon gör, och om hennes komplicerade men ändå kärleksfulla relation med sin mamma. Jag kan verkligen rekommendera den här boken och ser fram emot att läsa mer av Johanna Sernelin. Och omslaget! Älskar det!" <b>@stinas_bocker </b> </p><p>"Jag var väldigt tveksam till den här boken i början men ju fler sidor som vändes, desto mer fast blev jag. Otroligt starka porträtt av trasiga människor med tungt bagage. Johanna Sernelin lyckas med konsten att skapa empati för alla bokens karaktärer och hon väver ihop deras förflutna till en kaotisk nutid. En mycket välskriven bok som jag varmt rekommenderar." @aeris_booksandlife </p><p>"Kanske årets bästa upplevelse? Men bara kanske, för jag har trots allt inte läst hela boken ännu. Och det kan hända mycket de sista kapitlen. Minns ni Fucking Åmål ? På något konstigt sätt påminner huvudkaraktären mig om Agnes . Med hennes blyga blick och den barnsliga luggen som hamande hela tiden i ögonen. Och så den där skälvande känslan av begär och jo, berättelsen är precis lika obehaglig som jag hoppades på! För det är i det outsagda som det händer riktiga grejer." <b>@bokklingan </b> </p><p>"Vilken debut! Jag var inte beredd på att bokens handling skulle vara så spännande och sorglig men otroligt bra. Den hör berättelsen kryper nära inpå och är så spännande att den är omöjlig att lägga ifrån sig. Mycket skickligt skriven! Vill såklart läsa mer av författaren. Jag ger den 5/5." <b>@mariiajohanssoon</b> </p><p>"Lysande, suggestiv &amp; skickligt skriven!" 5 av 5 i betyg av <b>@jenniesboklista</b> </p><p>"Vilken debut! Det här är en bok som suger sig fast. Blir spännande att se hur författaren toppar denna bok (ingen press, Johanna)" <b>@my_life_with_books18 </b></p><p>(= hon skriver ju mer också, detta i slutet av maj)."Det här är så bra. Vilken träffsäker debut! Berättelsen kryper in under skinnet på mig och är så obehaglig läsning. Hela tiden har jag känslan av att något kommer gå riktigt fel, frågan är bara när det ska explodera."  <b>@angelicasbokhylla</b> </p><p>"78 slag i minuten är Johanna Sernelins debut och jag passar på att gratulera till en fantastisk sådan. När jag läste boken hade jag en ständig känsla av obehag, men samtidigt var historien så spännande att det inte gick att sluta läsa ... Bokens huvudperson är Julia, men karaktärerna Jesper och Susanne har också stor betydelse för handlingen. Vi följer deras olika perspektiv kapitelvis, vilket gör historien än mer intressant. Ofta (särskilt när det gäller Jesper och Susanne) får läsaren inte veta allt, utan kan ana att något har hänt och hur, men inte förrän i slutet knyts allt ihop... Alla huvudpersoner lider (enligt mig) av ångest, vilket är en av orsakerna till obehaget. För ångesten är ärligt beskriven. Samtidigt finns det hela tiden insinuationer på saker som har eller kan ha hänt, vilket gör det galet spännande. Det kryper i huden på mig i vissa kapitel och jag vill bara skrika till Julia hur hon ska göra (eller inte ska göra). Men, hon hanterar livet efter sin förmåga och det är bara att hänga med! Rekommenderas till alla som gillar psykologisk spänning." <b>@anna_bokkonto</b><br/></p><p></p>

<p>Rudberg skriver målande och med stor detaljrikedom, med ständigt fokus på kvinnorna. Seriens bästa bok hittills! BTJ</p><p></p><p>Januari 1942. Under hösten lyckas signalspanarna på Karlaplan 4 avkoda meddelanden med illavarslande innehåll. Nazi-Tyskland tycks planera en stor markinvasion av Sverige från Norge, via gränsen i Jämtland. Meddelandet leder till febril aktivitet längs den svensk-norska gränsen. I värsta fall har Sverige nu endast några månader, kanske veckor, på sig att mobilisera sina krigsdugliga trupper.</p><p></p><p>Elisabeth får i uppdrag att söka upp en saknad trupp i Värmlands skogar, en plats hon är väl bekant med eftersom hennes släktgård är belägen där. Tillsammans med sin bror ger hon sig ut i skogen på en första spaningsoperation i bistra vinterförhållanden. Samtidigt i Stockholm plockar Iris och professor Arvid Bremer upp ett meddelande om en avrättningsorder som ska utföras vid gränsen.</p><p></p><p>I <em>Femte kollusionen</em>, del fem i Denise Rudbergs framgångsrika serie Kontrahenterna, fortsätter vi att följa signalspanarna Signe, Iris och Elisabeth. Den här gången är insatserna högre än någonsin tidigare. Kriget kryper närmare inpå den svenska gränsen, koderna blir alltmer motsägelsefulla och ett tillsynes ofarligt uppdrag handlar snart om liv och död.</p>

<p>År 1990 kom den trettioåttaårige Vladimir Putin, en sovjetisk spion på mellannivå, tillbaka till sin hemstad Leningrad från en utlandspostering i Östtyskland. Hans drömmar var krossade, hans karriär ödelagd. Östtyskland fanns inte längre, Sovjetunionen var på väg att upplösas.</p><p></p><p>Tio år senare var han president i en av världens stormakter.</p><p></p><p>Lena Einhorns dokumentära berättelse <em>Kameleont</em> följer den osannolika historien om hur en till synes anspråkslös och färglös pärmbärare navigerar - och av omgivningen lotsas fram - genom det söndertrasade post-sovjetiska samhällets förrädiska vatten mot den absolut högsta makten.</p><p></p><p>Det är en berättelse som till lika stora delar handlar om slughet och naivitet, om lömskhet och anpasslighet, om målmedvetenhet och enfald. Det är en berättelse som till lika stora delar handlar om Vladimir Putin som om dem som bar honom på sina axlar.</p>

<p>"<em>Trädgårdsmästarens dotter</em> är en intressant relationsroman där arv och miljö står i fokus och där botanik tar en stor plats ... Det här är en riktig bladvändare och författaren strör generöst ut olika spår... en läsvärd och välskriven bok, författad på utmärkt prosa." <strong>-</strong> BTJ</p><p></p><p></p><p>Flora Nyman har alltid varit pappas flicka. Hans gröna fingrar har uppenbart gått i arv till henne, även om hon själv främst sitter med näsan i botaniska faktaböcker på sitt jobb på Naturhistoriska museet. När pappa Göran dör hemma i hallen hamnar familjen i chock. Flora och hennes yngre bror Svante gör sitt bästa för att hjälpa deras mamma med sorgen och allt det praktiska. Men mitt i mörkret upplever Flora att människorna omkring henne börjar bete sig annorlunda. Undviker de henne? Snart kommer den omvälvande sanningen fram. Göran är inte Floras biologiska pappa.</p><p></p><p>Floras värld rasar samman, och hon känner sig dessutom sviken när hon inser hur många i omgivningen som redan visste. Men varför har de ljugit om det hela hennes liv? Och vem är hennes biologiska far?</p><p></p><p>Det blir en resa mot livsavgörande förklaringar genom ett nystan av hemligheter, svek och tragiska missförstånd som spänner sig över nära fyrtio år.</p><p></p><p><em>Trädgårdsmästarens dotter </em>är en relationsroman som ställer frågor om arv och miljö. Den handlar om att söka efter sitt ursprung och om botanisk skönhet och om den svåra kärleken till en familj.</p>