Svenska

Baran Förlag som är ett exil förlag, har gett ut denna roman av författarinna Shahrnush Parsipur som heter "Kvinnor utan män".<br/><br/>Boken har även blivit film och har Sverige premiär den 5 mars på Folkets bio här i Stockholm på Zita biografen.<br/><br/>Shahrnush Parsipur är född 1946 i Teheran. Efter att avslutat gymnasium, utbildade hon sig till sociolog och därefter började hon arbeta på den iranska televisionen. År 1974 arresterades Parsipur för sitt politiska engagemang mot Shahen och tvingades två år senare att lämna Iran. Hon tillbringade två år i Frankrike där hon studerade filosofi och kinesiska. Redan vid 13-års ålder började Parsipur skriva noveller som publicerades i olika tidskrifter och tidningar. Sedan dess har hon publicerat ett tiotal romaner, fyra novellsamlingar och en sagobok för barn. Den kontroversiella romanen "Kvinnor utan män" skrevs 1974 men gavs inte ut först år 1989, då den förbjöds av den islamiska regimen med motiveringen att "boken var kränkande för samhällsnormerna och för att den propagerade för lösaktighet och lättfärdighet." Till följd av detta blev Parsipur häktad på nytt för en kortare tid.<br/><br/>År 1981 blev Parsipur arresterad utan grund och hon satt i Evin fängelset i Teheran tillsammans med sin äldre mor i fyra år och 7 månader.<br/><br/>Parsipur vann Hellman-Hammet priset år 1994 och hon har sedan dess förlängt sin vistelse i USA eller med andra ord har hon valt att fortsätta skiva utom räckhåll för de religiösa makthavarna.<br/><br/>Med en sagoberättares fantasi och en polemikers skärpa griper Parsipur sig an relationerna mellan könen i ett samhälle som präglas av konflikten mellan tradition och modernitet.<br/><br/>De fem kvinnorna som vi får lära känna i berättelsen får möjlighet att undkomma relationer och sedvänjor som normalt begränsar kvinnor i ett traditionellt samhälle. Huvudpersonerna leds till en metaforisk, magisk trädgård där de är fria att bestämma över sina egna öden. Berättelsen utspelar sig under år 1953, då en militärkupp iscensatt av den amerikanska säkerhetstjänsten, störtade den demokratiskt valde premiärministern Mossadeq och återinsatte shahen vid makten.<br/><br/>Parsipur erbjuder en fascinerande inblick i livet för kvinnorna som precis börjat upptäcka vad världen har att erbjuda dem om de är villiga att slåss för sina rättigheter på egen hand.<br/><br/>För mer information kan ni även se:<br/><br/>www.kulturhuset.stockholm.se/Shared/Dokument/Lararhandledning_Neshat.pdf

<p><b></b><b></b><b>I det förflutnas trygghet vilar många faror</b><b></b></p><p>I den nu klassiska romanen <i>F</i><i>rämlingen</i> gör sjuksköterskan Claire Randall en ofrivillig tidsresa från 1940-talets Storbritannien och hamnar i 1700-talets Skottland. Där träffar hon sin make Jamie Fraser, som hon sedan tvingas lämna under det Jakobitiska upproret 1746. Nu kan den amerikanska revolutionen återigen splittra paret.   </p><p>Året är 1779 och äntligen har Claire och Jamie återförenats med sin dotter Brianna, hennes man Roger och deras familj. Men den annalkande amerikanska revolutionen hotar idyllen på Fraser s Ridge. Tilltagande spänningar och skilda åsikter mellan arrendatorerna tyder på att kriget snart kommer att nå även dem. </p><p>Brianna och Roger oroar sig över vilka spår de lämnat i sin egen tid och när 1700-talets faror, sjukdomar och stundande krig gör sig påminda börjar de ifrågasätta sitt beslut att resa tillbaka. Unge William tampas med upptäckten av hans fars sanna identitet och söker svar på vad som har hänt hans kusin, men även vad som väntar honom själv. </p><p><i>En svärm av tusen bin I</i> är fortsättningen på den fängslande Outlanderserien.</p><p>Över en halv miljon svenskar har hittills läst Diana Gabaldons episka kärlekssaga. De tidigare delarna går under titlarna: <i>Främlingen, Slända i bärnsten, Sjöfararna, Trummornas dån, Det flammande korset, Snö och aska, Som ett eko, Skugga av svek I </i>och<i> Skugga av svek II</i>. Outlanderserien ligger till grund för TV-serien <i>Outlander</i>.<br/></p>

<p><b>Den episka kärlekssagan fortsätter</b> </p><p>Året är 1779 och äntligen har Claire och Jamie återförenats med sin dotter Brianna, hennes man Roger och deras familj. Den annalkande amerikanska revolutionen hotar dock idyllen på Fraser s Ridge. Samtidigt oroar sig Brianna och Roger för att anledningen till deras flykt från 1900-talet riskerar att komma ikapp dem och ifrågasätter sitt val att återvända till denna tid av krig, sjukdom och svält. </p><p><i>En svärm av tusen bin</i> kommer i två delar som utgör den nionde delen i Outlanderserien. Del I tar vid där <i>Skugga av svek II</i> slutade. Den kultförklarade Outlanderserien finns sedan tidigare i åtta delar, varav den åttonde utkommit i två band. Serien är en himlastormande kärlekssaga som spänner över tid och rum. </p><p>Över en halv miljon svenskar har hittills läst Diana Gabaldons episka kärlekssaga. De tidigare delarna heter:<i> Främlingen, Slända i bärnsten, Sjöfararna, Trummornas dån, Det flammande korset, Snö och aska, Som ett eko, Skugga av svek I </i>och<i> Skugga av svek II</i>. Outlanderserien ligger till grund för TV-serien <i>Outlander</i>.</p>

Hösten 1792, den franska revolutionen har bytt ut sina slagord mot blod. Marguerite Blakeney, gift med en engelsk adelsman, har lämnat terrorns Paris för Londons societetsliv. Här pratar alla om den Röda nejlikan, en maskerad och snabbtänkt hjälte som gång på gång, tillsammans med en trogen skara följare, räddar franska aristokrater undan madame Guillotine och sedan smugglar dem till friheten i England. Den franska regimen skickar medborgaren Chauvelin, som gör allt i sin makt för att stoppa den Röda nejlikans framfart. Spåren leder in mot Londons societet och snart står Lady Blakeney inför ett ödesdigert val.

<p><b>»<i>The Queen's Gambit</i> är en roman som känns levande, är svår att lägga ifrån sig och tycks kunna frälsa nästan vem som helst till schackfantast.« Betyg: 5 av 5 - Moa Olofsson, BTJ </b></p><p><b>»Att schack kan kännas så nervkittlande endast genom att läsa om det, visar på den otroliga talang författaren har för att skildra spelet.« Miss Nathas bokhylla</b> </p><p>När Beth Harmon i mitten av 1950-talet tvingas flytta till ett barnhem i Kentucky upptäcker hon snabbt två sätt att undfly sin omgivning: Att spela schack, och att ta de små grönvita piller som hon och de andra barnen får varje dag för att de ska hålla sig lugna.<br/>Det blir snart uppenbart att Beth är ett underbarn med en exceptionell talang. Om hon lyckas klättra i schackvärlden kan hon få en chans att skapa sig ett nytt liv. Samtidigt tvingas hon hela tiden kämpa både med ett intensivt missbruk och mot en mansdominerad verklighet. För Beth är det betydligt mer än bara vinst och förlust vid schackbrädet som står på spel.<br/>Boken <i>The Queen's Gambit </i>har hyllats av kritikerna och gör nu världssuccé som TV-serie på Netflix. I svensk översättning av Nille Lindgren.<br/></p><p>WALTER TEVIS [1928-1984] var en amerikansk författare. Flera av hans romaner har blivit storfilmer - <i>The Hustler</i>, <i>The Color of Money</i> och T<i>he Man Who Fell to Earth</i> - och 2020 adapterades hans <i>The Queen's Gambit </i>[1983] av Netflix till en serie som blivit en världssuccé.<i></i></p>

Hogg är en av världslitteraturens mest bisarra kärleks­historier. Berättelsen om den elvaårige Kuksugaren och den brutale lastbilschaffisen Franklin "Hogg" Hargus är lika oförglömlig som oförlåtlig. Samuel R. Delany skrev färdigt Hogg bara några dagar före de berömda Stonewall-kravallerna den 28 juni 1969: det historiska ögonblick då homosexuella för första gången organiserade sig och krävde mänsk­liga rättigheter. Det dröjde närmare trettio år innan Hogg kunde publiceras. Under tiden blev romanen den mest berömda av USA:s "opubli­cerbara" böcker, hyllad och fruktad för sitt osmältbara innehåll: obscent, homofobiskt, miso­gynt, rasistiskt och besynnerligt ömsint. Hogg bjuder in läsaren till en en värld där smärta och äckel inte står i motsättning till poesi och njutning, där orenheten och våldet är det mest mänsk­liga och intima. Markis de Sades, Georges Batailles och Jean Genets röster ekar i bakgrunden. Detta är den första svenska översättningen av Hogg. Samuel R. Delany (f. 1942) växte upp på övervåningen till faderns begravningsbyrå i Harlem, New York. Svart, homosexuell och dyslektisk har han skrivit en rad bästsäljande science fiction-romaner, bland annat Dhalgren och Nova, och är verksam som professor i litteratur och kreativt skrivande.

<p>Klassikern <b><i>Mörkrets hjärta</i></b> finns här i nyöversättning av <b>Einar Heckscher</b>. <b>Joseph Conrads</b> roman har inspirerat många. I en oförglömlig vietnamfilm <b>Apocalyps Now</b> spelas den demoniske diktatorn Kurtz i djungelns inre av Marlon Brando. I denna boks <b><i>extramaterial</i></b> ingår novellen <b><i>Pionjärerna</i></b>. Där finns också brev skrivna av Joseph Conrad då han själv var sjökapten i Kongo och <i><b>en essä</b></i> av <b>Gunnar Fredriksson</b>.</p><p>Sjöfararen Marlow var sjökapten på flodångaren som rörde sig långsamt uppför den ormlika floden mot den belgiska handelsstationen längst bort, längst in, i centrum av mörkrets hjärta. På världskartan av detta okända trakter för européer, en bit av djungeln som Bolaget bit för bit erövrat. Här, i mörkrets hjärta, härskade elfenbensjägaren mr Kurtz oinskränkt, sped skräck och död omkring sig. Kurtz var mer framgångsrik än alla Bolagets andra elfenbensjägare tillsammans. </p><p><b>Joseph Conrad</b>, denna polskfödde författare, var 32 år då han 1889 gav ut sin första bok. <i><b>Mörkrets hjärta</b></i> kom första gången ut i England 1902. I Sverige dröjde det ända till 1949 innan romanen publicerades. <b>Einar Heckschers</b> översättning är den tredje i ordningen på svenska. Joseph Conrad besökte Afrika en gång i sitt liv. Denna resa resulterade i en roman och en novell, <i><b>Pionjärerna</b></i>. </p><p>Sveriges främsta Conradkännare <b>Gunnar Fredriksson</b> har skrivit biografin I Joseph Conrads farvatten (1982). Nu har han läst Mörkrets hjärta igen och skrivit ett långt efterord. Där pekar han på den stora betydelse som Mörkrets hjärta haft, att det är stor litteratur som är kritisk mot kolonialismen och att den klassiska romanen ständigt lockar till sig nya läsare. I efterordet skriver Gunnar Fredriksson om berättaren sjökapten Marlow och hur poetisk romanen är: "Den lilla hjulångaren kryper uppför floden genom ett landskap med väldiga träd, 'som en slö skalbagge krypande på golvet i en högrest pelargång', och Marlow föreställer sig ett besök i urtiden, 'i de första tidsåldrarnas mörker', eller ett nedstigande i dödsriket.."</p>