Svenska

<p></p><p> I mer än 100 år var de svenska dagstidningarna oslagbara. Lönsamheten var tidvis fantastisk. Ägarfamiljerna blev förmögna.    </p><p>Men plötsligt tog det stopp. På bara några år skulle en av Sveriges mest traditionstyngda institutioner komma att närmast falla samman. Och när det värsta var över hade nya aktörer tagit över ägandet.  </p><p>Dagspressens omvälvning under 2000-talets första decennier saknar motstycke. Ändå märkte hundratusentals tidningsläsare nästan inget av den. Så vad hände egentligen? Varför rasade de lönsamma bolagen samman? Vilka var personerna som låg bakom affärerna och hur tänkte de?   Journalisten och författaren Anders Malmsten ger svaren. Pedagogiskt och i högt tempo berättar han den osannolika historien om tidningsägarna som till slut tvingades sälja allt för småpengar.   </p><p>Boken är ett måste för den som vill förstå dagstidningarnas situation i dag och alla som gillar en bra story.       </p><p>Anders Malmsten fick Stora Journalistpriset för lanseringen Dagens Medicin och har lång erfarenhet av Mediesverige i hela dess bredd. Han är även en flitigt anlitad föreläsare och krönikör.  </p><p><i>Det är en genomarbetad, välgjord och heltäckande analys av dagstidningarnas utveckling i Sverige under mer än hundra år. Layouten är snygg och boken lättöverskådlig. Språket enkelt och är rakt med mycket fakta.</i></p><p>Kent Lidbom i BTJ. Betyg 5 av 5</p><p><i>Boken är ett pedagogiskt mästerverk, inte enbart genom texten, utan även för grafiken.</i></p><p>Anders Johnson i tidningen NU</p><p><i></i></p>

Medier Och Människor I Konsumtionsrummet [Bok / Inbunden]

När TV3 startade nyårsafton 1987 inleddes en mentalitetsförändring som inte bara omfattade Tv utan hela det svenska folket. Den kommersiella televisionen ändrade raskt på normerna för vad som var tillåtligt, allmäntelevisionen tvingades hänga med och publiken var med på noterna. vad hände under de första omtumlande åren av konkurrens? Vi överöstes bland annat med trivialiteter, trams och tingeltangel, beskäftiga reklamavbrott och snurrande lyckohjul. Kändiskulturen spred sig. Dokusåpornas kameror väjde inte för någonting. Sex och våld blev mer säljbart än någonsin. Vem känner inte igen det mediala förfallet? Ja, vad hände egentligen med televisionen under de där åren? Var allt verkligen så fördummande, förnedrande och demoraliserande? Och hur gick det med kulturen och barnprogrammen, dokumentärerna och dramatiken?

Är TV-våldet skadligt? Vilka samband finns mellan barns lekar och medievåld? Vad betyder videovåldet för olika ungdomsgrupper? Hur vanligt är våld i musikvideor? Hur förstås våldsfilm ur en feministisk synvinkel? Manlighet och våld i datorspel hur hänger det ihop? I antologin "Våld från alla håll" presenterar fjorton forskare på ett lättillgängligt sätt sina undersökningar och teorier om medievåldet utifrån både samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv.

Alla tusentals budskap omkring oss är fyllda av text men också av bild. Ofta gör de ett bra jobb ihop men lika ofta uppvisas brister. De talar förbi eller i mun på varandra och lyckas inte vare sig nå fram till eller nämnvärt beröra läsaren eller tittaren. Denna unika och inspirerande bok, Samspel text bild, är praktiskt inriktad för den som utbildar sig till eller professionellt arbetar som informatör, redigerare, journalist, fotograf, illustratör, tidningsdesigner, creative director, copywriter, art director, grafisk formgivare, webbdesigner... Boken lär ut hur man får till stånd ett lockande samspel mellan text och bild som effektivt lyfter fram budskapen. Samspel text bild är rikt illustrerad med aktuella exempel från områdena information, nyhetsförmedling och reklam. Boken innehåller nio kapitel: Delaktighet, teckenlära, beståndsdelar, kategorisering, verbalisera och visualisera, retorik, kontext, samspel och analys Författare till denna bok är Bo Bergström, utbildare, fackboksförfattare och art director. Han föreläser, utbildar och leder workshops i visuell kommunikation på universitet, högskolor, fotoskolor, reklam- och designskolor samt inom näringslivet. Som art director har Bo Bergström arbetat på några av de främsta reklambyråerna i Sverige och är vinnare av den prestigefyllda utmärkelsen Guldägget. Han är fil kand i konstvetenskap, litteraturvetenskap samt pedagogik och ledamot i Bild och Ord Akademins presidium.

Stig Fredriksson (1939-2008) hade tänkt bli läkare men blev en av Sveriges mest framgångsrika tidningsledare. Han började byta yrkesbana när han i Lund först läste sociologi. Efter en fil.lic. i ämnet, flyttade han med hustru Christina Hamrin till Stockholm för att göra karriär. I Stockholm deltog Stig Fredriksson i utvecklingen av en linje i konsumentupplysning vid journalistutbildningen. På försvarets forskningsanstalt (FOA) medverkade han i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) utredning av ett svenskt institut för framtidsstudier. I mitten av 1960-talet värvades han av sin svärfar Carl-Olof Hamrin till Hallpressen i Jönköping. År 1970 utnämndes han till chefredaktör och ansvarig utgivare för Jönköpings-Posten och blev samtidigt VD för koncernen H. Halls boktryckeri AB. Stig lämnade 2007 över ledningen av koncernen till en Hamrin i fjärde generationen, sin yngsta dotter Lovisa. När Stig Fredriksson trädde till i Jönköping hade Halls bolag ca 270 anställda och omsättningen närmade sig 150 miljoner kronor (i 2007 års värde). När han lämnade fyrtio år senare hade omsättningen vuxit till 2,3 miljarder och antalet verksamma i koncernen, som bytt namn till Herenco, var drygt 1 500. Kassan var välfylld: en miljard. Karl Erik Gustafssons biografi över Stig Fredriksson följer hans levnadsbana från uppväxtåren i Vaggeryd, studietiden i Lund, karriärförsöken i Stockholm till ledningen av familjeföretaget Herenco med en frimodig diversifiering in i helt andra branscher än dagspressen. Stig Fredrikssons stora intresse för forskning ledde till att familjen 1986 grundade en stiftelse för medieforskning: Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse.

Erlandson går ambitiöst och elegant igenom hur våra medier under historiens gång rapporterat från och om utlandet och vad som sker där av politiska händelser, krig, olyckor, naturkatastrofer, dödsfall och kungliga giftermål. Utgångspunkten är hur strömmen av information i dag kommer till den nyfikne medborgaren genom elektroniska kanaler. Tidningarnas, radions och tv:ns historia på dessa områden belyses med enskilda exempel på hur utrikesreportrar, krigsreportrar, flygande korrespondenter och andra förmedlat omvärldens händelser i grannländerna, i Europa, Afrika och Asien, Latinamerika och i synnerhet USA. Om en nyhet tog månader för 400 år sedan att nå Sverige från Sydeuropa och två veckor från Amerika för 100 år sedan, så handlar det i dag om samtidighet, som under de arabiska revolterna för några år sedan eller från terrordåden i Paris, dödsskjutningarna i USA, IS-dåden. Genom att Erlandson själv har en lång yrkesbana som utrikeskorrespondent och kombinerat dessa erfarenheter med källstudier, så har Utrikeskorrespondenterna blivit en högintressant och vederhäftig framställning. Inte minst belyser han de stora tidningarnas historia liksom radio/tv. Här återfinns många stora journalister och deras insatser.<br/><br/>Lars Gunnar Erlandson var i många år Sveriges Radios utlandskorrespondent i bl.a. Mellanöstern, Latinamerika, Asien och USA. Bosatt i Stockholm och författare till ett flertal böcker, varav Mitt liv som röst avhandlar hans år som utrikesjournalist.