Svenska

<p>Med kritisk och konstruktiv blick ger Thomas Nygren en initierad &ouml;versikt &ouml;ver de digitala utmaningarna och m&ouml;jligheterna i dagens utbildningssystem. Boken f&ouml;rklarar vad AI faktiskt &auml;r och behandlar &auml;mnen som AI-litteracitet, s&ouml;kkritik, k&auml;llmedvetenhet och &auml;mnesspecifika m&ouml;jligheter och utmaningar &ndash; allt f&ouml;r att du som l&auml;rare framg&aring;ngsrikt ska kunna integrera den nya tekniken i ditt klassrum. Avsnittet om ChatGPT &auml;r s&auml;rskilt relevant eftersom det ger insikter om hur AI b&aring;de kan m&ouml;jligg&ouml;ra och hindra elevernas l&auml;rande. &Auml;ven fr&aring;gor om r&auml;ttss&auml;ker bed&ouml;mning tas upp som en specifik problematik.</p> <p>Med omfattande st&ouml;d i ny och aktuell forskning ger boken ett inspirerande underlag f&ouml;r hur tekniken kan integreras i utbildningen, inte som en ers&auml;ttning f&ouml;r m&auml;nniskan, utan som ett verktyg som st&ouml;der och f&ouml;rst&auml;rker elevernas l&auml;rande. L&auml;rarens ledarskap och v&auml;lplanerad undervisning betonas med fokus p&aring; hur man b&auml;st st&ouml;djer &auml;mnesspecifika kunskaper och f&auml;rdigheter. Ist&auml;llet f&ouml;r att bara fokusera p&aring; tekniken betonar boken l&auml;rarens centrala roll och vikten av mellanm&auml;nskliga aspekter i en tid som pr&auml;glas av AI. </p> <p><em>AI i skolan</em> &auml;r en ov&auml;rderlig guide och vetenskaplig grund f&ouml;r dig som vill f&ouml;rst&aring; och navigera i detta dynamiska och snabbf&ouml;r&auml;nderliga landskap.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>&rdquo;H&auml;r ger Nygren m&auml;ngder av belysande, klarg&ouml;rande och ofta forskningsbaserade exempel p&aring; strategier, metoder och praktiska &ouml;vningar f&ouml;r undervisningen, och han po&auml;ngterar noga b&aring;de f&ouml;rdelar och nackdelar med AI-anv&auml;ndning. H&auml;r finns ocks&aring; illustrativa exempel p&aring; generativ AI, exempelvis Chat GPT, och vilka m&ouml;jligheter och risker en s&aring;dan kan inneb&auml;ra f&ouml;r b&aring;de l&auml;rare och elev. Nygren &auml;r genomg&aring;ende mycket verklighetsn&auml;ra, detaljerad och tydlig, och de m&aring;nga pedagogiska exemplen beskrivs &ouml;versk&aring;dligt och enkelt, vilket g&ouml;r boken utm&auml;rkt som l&auml;ttillg&auml;nglig inspirationsk&auml;lla och pedagogiskt arkiv i alla AI-sammanhang i skolkontext.&rdquo;<br/><strong>Ola Sv&auml;rd, BTJ-h&auml;ftet nr 4, 2024</strong></p>

<p>Undervisa med skönlitteratur samlar aktiviteter som kan användas i samband med elevers läsande, tänkande, samtalande och skrivande om skönlitteratur. Bokens 99 aktiviteter riktar elevernas fokus mot orden och meningarna för att de ska tillägna sig ord, kunskap och ett rikt språk - men lika mycket för att läsa och uppleva något nytt. Boken vänder sig till alla lärare som vill låta skönlitteraturen ta mer plats i svenskundervisningen.</p> <p>Upplägget med före, under och efter läsning ger läraren stora möjligheter att variera undervisningen. Dels genom att kombinera de 99 aktiviteterna, men också genom att bygga en struktur som ger eleverna bästa möjliga förutsättningar att utveckla sitt läsande och skrivande. </p> <p>Undervisa med skönlitteratur ger läraren således oändligt många unika lektionsplaneringar. Planeringarna kan kombineras på många sätt och flera av dem går att använda på olika positioner i läs- och skrivprojekt. De ska ses som ingredienser snarare än som färdiga recept. </p> <p>Lärande är skolans centrala uppdrag och därför lärarens viktigaste uppgift. Det tar tid att planera och förbereda bra undervisning - så låt det ta tid.</p> <p><strong>Om författaren:</strong><br/>Fredrik Sandström arbetar som lärare i Arboga och är redaktör för Lektionsbanken. På sin blogg och i sociala medier delar Fredrik med sig av många läs- och skrividéer till elever på alla nivåer. Fredrik har skrivit ett flertal läromedel, varit redaktör för antologierna I Läslyftets spår och fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2017.</p> <p>Sagt om boken:<br/>Boken är precis vad en stressad lärare behöver, skriver Martin Hellström, som är lektor i barnlitteratur vid Linnéuniversitetet och undervisar blivande lärare om boksamtal. DN Kultur 2023-09-30.</p>

<p><b></b></p><p><i>Vad innebär ett relationsarbete och hur kan vi få det att kontinuerligt utvecklas? Det här är en bok om hur vi kan utveckla det betydelsefulla relationsarbete som sker på fritidshem och i skola.</i> </p><p><br/></p><p><b>Fritidshemmets och skolans relationsarbete - grunden för lärandet</b> </p><p>Det är många faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, men goda relationer är en av de grundläggande. När det gäller att bygga trygga och hållbara relationer har fritidshemmet stor kunskap. En kunskap som vi behöver värna om och skapa utrymme för att utveckla vidare - både i fritidshemmet och i skolan. Men hur når vi nästa nivå i relationsarbetet? </p><p><b>...varvar praktikerns och forskarens perspektiv med berättelser</b> </p><p>Boken presenterar olika verktyg och modeller för utveckling. Starka berättelser om möten, relationer och skolans mellanrum varvas med praktikerns och forskarens olika perspektiv, för att på ett lättillgängligt sätt bidra med oväntade insikter och en palett av utvecklingsidéer. </p><p><b>...för att ge oss fler perspektiv och ta relationsarbetet till nästa nivå.</b> </p><p>Boken innehåller både modeller, reflektionsfrågor och teorier som kan ta relationsarbetet vidare. Här finns möjligheter till professionsutveckling genom både egen reflektion och kollegialt lärande.</p><p><b>Betyg 4 - Mycket bra!</b></p><p>"Boken är lätt att läsa och väcker många tankar: vi måste bli mer närvarande och nyfikna i våra möten med barn och elever. Perfekt som utgångspunkt för diskussioner med personal i skola och fritidshem." Btj-häftet 24/2023.<br/><br/><b>Om författarna</b></p><p></p><p>Johan Lungström är fritidshemslärare. Han har lång yrkeserfarenhet från fritidshemmet och erfarenhet av grundskolans samtliga stadier.   </p><p>Anna-Carin Bredmar började som lågstadielärare och arbetar idag som lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. </p><p></p><p><b>Innehåll</b></p><p>Förord</p><p>Inledning</p><p>Bemötande</p><p>MELLANSPEL I PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT</p><p>Personlig</p><p>MELLANSPEL II PERSONLIG OCH PROFESSIONELL</p><p>Samtal</p><p>MELLANSPEL III SAMTAL SOM PEDAGOGISKT VERKTYG</p><p>Gemenskap</p><p>Föräldrar</p><p>Arbetsglädje</p><p>MELLANSPEL IV PEDAGOGISK ATMOSFÄR</p><p>Att lära som lärare</p><p>Referenser</p><p></p><p></p><p><b></b></p><p><b></b></p>

<p><i></i><i>Språk- och kunskapsutvecklande undervisning kännetecknas av  - reflektion och muntlig interaktion  - fokus på språk och språkanvändning  - modellering och gemensamma övningar  - stöttning med exempelvis mallar, checklistor och digitala verktyg  - formativ bedömning.   </i></p><p><b>Grunden för språkutvecklingen läggs de första åren, men sen då?</b><br/>Ämnesundervisningen i årskurs 4-9 består till stor del av abstrakta och informationstäta texter. Skrivuppgifter ställer krav på både stilistisk förmåga och förmåga att skriva längre och mer komplexa tester. Många lärare upplever att behovet av stöttning vid läsning och skrivande är stort.<br/><br/><b>Vad krävs för den fortsatta kunskapsresan på mellan- och högstadiet?</b><br/>En språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan göra stor skillnad och den här boken visar hur man kan möta elever i lärande, planering, undervisning och bedömning. Dessutom visar ett kapitel hur lärare kan utveckla undervisningen tillsammans genom ett kollaborativt lärande.<br/><br/><b>En antologi för flera perspektiv</b><br/>Boken är en antologi i tre delar: Språk- och utveckling - hur vi utvecklar skrivande, reflektion och samtal, Modellering och dekonstruktion - hur vi vägleder i läsande samt Värdera och vägleda - om elev- och kunskapssyn. Boken ger inblick i hur lärare kan möta elever i lärande, via planering, undervisning och bedömning. Dessutom visar ett kapitel hur lärare kan utveckla sin undervisning tillsammans genom ett kollaborativt lärande.</p><p><b>Betyg 4 - Mycket bra!<br/></b><i>"En utmärkt bok för blivande och aktiva lärare som vill vidga sina kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Bokens största förtjänst är de konkreta övningarna och inspirationen till undervisningsupplägg. Extra angeläget är att den även behandlar betydelsen av att lärare arbetar tillsammans för att utveckla undervisningen." </i><b></b></p><p>Elisabeth Jönsson, lektör Btj Btj-häftet nr 15, 2024  <br/><br/></p><p><b>Författare i antologin<br/></b>Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i årskurs 4 9: Klassrumsnära exempel är en antologi författad av forskare och yrkesverksamma lärare som visar hur undervisning på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet kan stötta elevernas förståelse och produktion av tal och text med abstrakt och formellt språk.</p><p><b></b>Annsofie Engborg (red) <br/>Jenny Edvardsson , Agneta Grönlund, Lena Göthe, Annelie Karlsson, Anna Klockar, Veronica Lundin Sköldqvist, Robert Walldén och Mia Westman.</p><p><b>Innehåll<br/>DEL 1 Samtal och reflektion<br/></b>1. Samtal som didaktiskt verktyg för lärande, Annsofie Engborg<b><br/></b>2. Reflekterande undervisning - elevernas tankar och känslor i en språkutvecklande undervisning, Veronica Lundin Sköldqvist<br/>3. Lärares kollaborativa undervisningsutveckling - att undervisa tillsammans ger lärnade för både elever och lärare, Lena Göthe</p><p><b>DEL 2 Läsa och skriva</b><b><br/></b>4. Stödstrukturer för elever och lärare, Annelie Karlsson<br/>5. Att utveckla elevers läsning, Jenny Edvardsson<br/>6. Att främja elevernas språkliga deltagande genom skrivande och litteraturarbete, Robert Walldén<b><br/><br/>DEL 3 Återkoppling och bedömning<br/></b>7. Likvärdig och trygg bedömning, Anna Klockar och Mia Vestman<br/>8. Balans i bedömningsarbetet, Agneta Grönlund</p><p></p><p></p><p></p><p></p>

<p><i>De yngsta barnen och läroplanen</i> handlar om hur pedagoger kan arrangera en verksamhet som tillvaratar de yngsta barnens nyfikenhet och förundran för att omsätta läroplanens innehåll i praktiken. </p><p>Lena Edlund är pedagogisk utvecklare och arbetar bland annat med fortbildning av förskolepersonal. Boken bygger på hennes tankar och erfarenheter kring frågor hon ofta möter. Det gäller till exempel om ettåringar kan arbeta i projekt och ha inflytande över verksamheten, eller hur man kan förstå barns kunnande och lärande när de inte har något verbalt språk. </p><p>Lena Edlund ger praktiska exempel på hur arbetet med förskolans yngsta barn kan förankras i läroplanen. Hon delar också med sig av konkreta verktyg som underlättar för pedagogerna. </p><p>DETTA ÄR EN UTÖKAD OCH UPPDATERAD UTGÅVA UTIFRÅN Lpfö2018!</p><p>Innehåll </p><p>Våga lita på barnen: inledning av Anna Palmer </p><p>Förord </p><p>Kapitel 1: Läroplanen som styrdokument </p><p>Kapitel 2: De yngsta barnen och deras kommunikation </p><p>Kapitel 3: Hur ser vi på de yngsta barnen? </p><p>Kapitel 4: Barnen visar vägen till lärandet</p><p>Kapitel 5: Organisera för att lyckas med förskolans uppdrag</p><p>Kapitel 6: Normer, värden och demokrati</p><p>Kapitel 7: Hur får de yngsta barnen inflytande?</p><p>Kapitel 8: Pedagogisk dokumentation</p><p>Kapitel 9: Projekt och fördjupning</p><p>Kapitel 10: Skrivprojekt på ettårsavdelningen</p><p>Kapitel 11: Nytt perspektiv - nya tankar</p><p></p><p>RECENSIONER</p><p>"... lättläst och går att läsa från pärm till pärm, men fungerar också bra att använda som en enkel uppslagsbok för att fördjupa sig inom något specifikt område ... Lena lyckas bra att förtydliga hur läroplanen kan göras levande och tydlig i arbetet med de yngsta barnen på förskolan ... Alla konkreta exempel och tydliga uppmaningar att pröva i praktiken kan verkligen användas som ett stöd för att utveckla och förbättra utbildningen för våra yngsta barn i förskolan. Jag kan varmt rekommendera att arbeta fördjupande med bokens innehåll för att utveckla kvaliteten på utbildningen i förskolan."<br/>-Lotta Windefelt, pedagogisk handledare, Lars Wivallius förskolor (Pedagog Örebros bokblogg)</p>

<p>Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen kan vara en utmaning för både dig och dina elever. Med stationsarbete lär du känna några få elever i taget och eleverna får samtidigt en varierad undervisning. När kartläggningarna sedan ska genomföras är stationsarbetet ett välkänt arbetssätt och du hinner med att dokumentera resultaten för varje elev. Det skapar en arbetsro och arbetet blir mer lustfyllt för alla. Arbetssättet gynnar också elever som kan ha svårt att visa sina kunskaper i en traditionell och mer stressig kartläggningssituation. När kartläggningen är genomförd används resultaten för att planera den fortsatta undervisningen, både på grupp- och individnivå.   </p><p>Med praktiska moment och konkreta tillvägagångssätt berättar Nathalie Lindgren om hur stationsarbete, kartläggning, bildstöd och differentierad undervisning bildar en helhet och som främjar elevernas kunskapsutveckling. Du får också följa hela arbetsgången kring Läsa, skriva, räkna - garantin för tidiga stödinsatser: kartläggning särskild bedömning undervisning och stödinsatser uppföljning och överlämning.   </p><p>Nathalie Lindgren är förskollärare och har lång erfarenhet av att arbeta i förskoleklass. Hon föreläser och deltog även i Skolverkets referensgrupp för Hitta språket innan materialet infördes nationellt.</p><p><b>Innehåll</b><br/>Inledning<br/>Bokens upplägg</p><p><b>Kapitel 1 </b><b>Stationsarbete -</b> <b>hur det hela började</b><br/>Vad innebär stationsarbete? <br/>Reflektion kring stationsarbete<br/>Planering av stationer<br/>Stationer med olika slags innehåll<br/>Språket<br/>Matematiken <br/>Stationsarbete ett av flera arbetssätt <br/></p><p><b>Kapitel 2</b><b> Bildstöd - </b><b>ett viktigt verktyg</b><br/>Dagsschema<br/>Presentation av station<br/>Uppmärksamhetsbildstöd<br/>Bilder vid olika arbetspass<br/>Språklekar - homonymer och motsatsord<br/>Tankekarta - Vad gjorde du på lovet?<br/>Tankekartor - andra tillfällen<br/>Filmvisning vid tema<br/>Temaarbete<br/>Fyrfältare (och trefältare) </p><p><b>Kapitel 3 Kartläggning i förskoleklass - </b><b>för tidiga stödinsatser</b><br/>Progression från förskola till årkurs 1<br/>Språket<br/>Matematiken<br/>Kartläggning av flerspråkiga elever<br/>Hur vi planerade och följde upp kartläggningen<br/>Hur vi genomförde kartläggningen med hjälp av stationer</p><p><b>Kapitel 4 Hitta språket - </b><b>hur vi lägger upp kartläggningen</b><br/>Aktivitet 3 - Vi kommunicerar med symboler och bokstäver<br/>Aktivitet 4 - Vi utskiljer ord och språkljud<br/>Aktivitet 1 - Vi berättar och beskriver bokstäver<br/>Aktivitet 2 - Vi lyssnar och samtalar om bokstäver </p><p><b>Kapitel 5 Hitta matematiken -</b> <b> hur vi lägger upp kartläggningen </b><br/>Mönster<br/>Tärningsspel<br/>Sanden/riset<br/>Lekparken </p><p><b>Kapitel 6 Särskild bedömning -</b> <b> i kollegialt samråd </b><br/>Syftet med samrådet<br/>Extra anpassning<br/>Särskilt stöd<br/>Extra utmaningar<br/>Hur vi organiserar vårt samråd<br/>Samarbete med specialpedagog och logoped<br/>Samarbete med förskollärarkollegor i svenska och matematik </p><p><b>Kapitel 7 Information till vårdnadshavare </b></p><p><b>Kapitel 8 Vad händer i undervisningen efter kartläggningen? </b><br/>Om att differentiera<br/>Svenska - högläsning<br/>Svenska - språklig medvetenhet<br/>Matematik - talraden<br/>Temaarbete </p><p><b>Kapitel 9 Uppföljning </b> <b> vi ställer oss viktiga frågor</b><br/>Dags för vårens utvecklingssamtal </p><p><b>Kapitel 10 Överlämning till mottagande lärare </b></p><p><b>Kapitel 11 Återkommande arbetspass -</b> <b> vad gör vi mer? </b><br/>Läroplanens centrala innehåll är alltid vägledande<br/>Svenskans arbetsområde<br/>Matematikens arbetsområden<br/>Teman inom olika områden<br/>Samhälle, natur och teknik<br/>Värdegrundsarbete<br/>Lek, skapande och musik<br/>Utedag<br/>Idrott </p><p><b>Kapitel 12 Effekter av kartläggning och stationsarbete -</b> <b> vårt utvecklingsarbete </b></p><p><b>Kapitel 13 Positiva förändringar och framtida utmaningar </b><br/>Vi införde ...<br/>Vi fortsätter att utveckla ...</p><p><b>Slutord</b><br/>Spridning av vårt arbetssätt </p><p>Tack<br/>Referenser<br/>Bildförteckning </p>

<p>I Skolan efter marknaden ger forskare, opinionsbildare och lärare sina bilder av vad marknadsmekanismerna gör med skolväsendet - och hur den svenska skolan kan se ut efter att marknaden har släppt sitt grepp. </p> <p>Den svenska skolan har gått från att vara den mest likvärdiga i hela världen, till att olika elevgrupper i allt högre grad lyckas olika bra. Under samma tid har läraryrket gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke. Hur behöver synen på lärares uppdrag ändras för att lärare ska må bra av att arbeta i skolan? Hur behöver den politiska styrningen av skolan ändras för att alla elever ska kunna lära sig så mycket som möjligt? </p> <p>Bokens medverkande guidar läsaren genom skolans organisation, från högsta politiska nivå till vardagen i klassrum och barngrupp. Skolan behöver något nytt. Det här är en bok om skolans och lärarnas framtid. </p> <p><strong>Om författarna</strong><br/>Marcus Larsson är lärare och arbetar på en friskola i Göteborgstrakten. Han har tidigare varit regionalt skyddsombud för Lärarförbundet och lokalpolitiker. Åsa Plesner är doktorand i företagsekonomi på Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat som bland annat administrativ chef och kvalitetschef på friskoleföretag. </p>