Svenska

<p>B&ouml;ckerna bygger p&aring; fem demokratibegrepp som &auml;r anv&auml;ndbara i samspelet mellan barnen. I vardagsn&auml;ra konfliktsituationer f&aring;r ni l&auml;ra k&auml;nna strategierna som en ing&aring;ng till att anv&auml;nda dem i ert v&auml;rdegrundsarbete.</p> <p>Fr&aring;gor riktade till l&auml;saren bjuder in till dialogisk l&auml;sning och vidare samtal b&aring;de under och efter l&auml;sningen. Tecken som st&ouml;d finns med f&ouml;r att st&ouml;tta kommunikationen.</p> <h3>Samlingsbox</h3> <p>Titlar i boxen:</p> <ul> <li>Vi s&auml;ger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi g&ouml;r det tillsammans!</li> <li>Vi v&auml;ntar!</li> <li>Vi l&aring;nar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som st&auml;rker barns samspel</li> </ul> <p></p> <h3>Vi s&auml;ger stopp!</h3> <p>Alla i F&ouml;rskoleg&auml;nget har roligt. Men s&aring; drar Fia Rami i armen. &rdquo;Aj! Vill inte,&rdquo; s&auml;ger Rami och sl&aring;r Fia. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi byter!</h3> <p>Kiko leker med traktorn. Lo vill ocks&aring; leka med traktorn. Han tar den fr&aring;n Kiko. D&aring; skriker hon allt vad hon kan. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi g&ouml;r det tillsammans!</h3> <p>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. &rdquo;Min,&rdquo; s&auml;ger Maja. &rdquo;Jag s&aring;g den f&ouml;rst,&rdquo;, s&auml;ger Ted. Rami vill ocks&aring; ha grenen. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi v&auml;ntar!</h3> <p>Idag ska F&ouml;rskoleg&auml;nget plantera. M&aring;nga barn vill vattna. &rdquo;Kan jag f&aring; vattenkannan nu?&rdquo; fr&aring;gar Fia. &rdquo;Nej, den &auml;r upptagen,&rdquo; svarar Lo. &rdquo;Jag vill ocks&aring; ha vattenkannan!&rdquo; s&auml;ger Kiko. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi l&aring;nar den en stund!</h3> <p>Maja har f&aring;tt l&aring;na skottk&auml;rran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. &rdquo;Men nu har jag den,&rdquo; s&auml;ger Maja. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <p></p>

Angelägenheter - En Handbok Och Fördjupning [Bok / Inbunden]

Njut av livet och gör det nu!<br/><br/>Det är dags att vakna upp och börja leva. Det är hög tid att legalisera begrepp som till exempel egen tid, tänktid och göra ingenting det vill säga: BONUSTID. Krafttag och mod krävs för att föra fram detta budskap. Det kommer att ta tid. Ge inte upp. Det är inte lätt och ingen har heller påstått att det är lätt att leva. Åtminstone inte att välja och kunna leva ett liv som man själv valt och dessutom har makten över.<br/>Alltför många blir utbrända och går in i väggen. Orsaken till det kan variera men i många fall har de drabbade struntat i de varningssignaler som funnits och istället fortsatt i det vanliga tempot. Bonustid i livet handlar om att stanna upp, reflektera över sin situation, över livet, och att ta en paus. Den uppmanar till att våga ta kommando över sitt liv.<br/>Boken kan läsas som en tankeväckare eller källa till inspiration.<br/><br/>Katarina O Stigsson har trygga rötter ifrån Västerbotten. Hon har ägnat sig åt intensiva tränings- och tävlingsår som längdskidåkare och vilda och utvecklande år som utlandsstationerad reseledare. Därefter blev det karriärsorienterade studier vid Handelshögskolan i Göteborg samt flertal år på ledande positioner inom turism- och resenäringen i Skandinavien.<br/><br/>I dag äger och driver hon ett Guesthouse i Sydafrika. Katarina är fokuserad och engagerad inom såväl management som hälsa. Hon förespråkar livsstilen att njuta livet och göra det nu!

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut? Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov. Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas. Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola. Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.

Vår kulturella identitet förändras ständigt och det tycks ske i en allt snabbare takt. Träd har rötter - människor fötter. Vilka värden är beständiga och vilka har vi rätt att värna när samhället hyser alltfler människor med olika kulturella värderingar? Finns det några absoluta gränser som ej får överträdas och hur motiverar vi dessa? Är det möjligt att i ett liberalt, arbetskraftsrörligt samhälle samtidigt upprätthålla någon form av nationell identitet?

Boken är Stockolms Studentkårers Centralorganisations minnesskrift inför föreningens 100-årsjubileum och beskriver SSCO:s utveckling under dessa år; Från festarrangör till att driva en verksamhet omfattande såväl studenternas bostadssociala situation som hälsofrågor och andra gemensamma intressen.

Hur skulle vi uppleva att färdas med ljusets fart? Vad är egentligen snabbmat? Varför blir nyheter så fort inaktuella? Vad kännetecknar en döende människas syn på väntan? Och vad är det som rör sig i filmjölken på vårt frukostbord? De tretton populärvetenskapliga essäerna i denna bok anknyter alla till begrepp som tempo, hastighet, fart eller förändring. Essäerna spänner över vitt skilda fenomen från fysikaliska hastighetsberäkningar och elaka förkylningsvirus till dagens arbetslagstiftning och mobiltelefoner i Västafrika. Författarna är forskare vid Lunds universitet.