Svenska

<p><b>Målet är att anpassa så att idrotten passar alla funktionsvariationer och ge stöd åt funktionsnedsättningar så att det inte blir funktionshinder.   </b> </p><p>Allt fler slutar idrotta och gör det dessutom allt tidigare. Fysisk inaktivitet har blivit ett enormt samhällsproblem. När det gäller gruppen personer med NPF ser läget ännu värre ut, då många blir exkluderade på grund av sin funktionsnedsättning.  </p><p>I den här boken uppmanas ett modernt ledarskap, vilket innebär att skapa en förutsägbar miljö för att förhindra att problem uppstår, strategier för att hantera svåra situationer, verktyg för att analysera ditt ledarskap och information om hur du kan skapa en god relation med dina idrottare.</p><p>Boken är en praktisk och informativ guide som syftar till att ge ledare och tränare inom idrottsrörelsen kunskap och verktyg för att skapa en inkluderande och stödjande miljö för idrottare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tillsammans kan vi skapa en arena där idrott är till för alla!    </p><p><b>Måns Lööf</b> är legitimerad sjuksköterska och KBT-terapeut som i över 2 decennier arbetat med att inkludera personer med NPF till idrottsrörelsen.  </p><p><b>Mikael Nilsson</b> är legitimerad psykolog med särskild inriktning mot idrott som brinner för ämnet psykisk ohälsa inom idrott. </p>

<p>Antologin är skriven av 13 forskare som delar med sig av den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning. Boken svarar på frågor som "Hur konstrueras prov på ett bra och inkluderande sätt?", "Hur hanterar lärare AI och den snabba digitala utvecklingen på bästa sätt?" och "Hur mår eleverna  av ständig bedömning och hur skapas ett positivt bedömningsklimat i klassrummet?".</p> <p>En stor del av lärarens vardag ägnas åt bedömning, både formellt och informellt. För den lärare som ska sätta betyg så upptar bedömningsarbetet mycket tid och tankemöda. Kan man lita på den information man fått, och vad betyder den egentligen? Det talas om bra eller dåliga prov och betydelsen att vara en kompetent bedömare -  men vad innebär det egentligen? </p> <p>"Bedömarkompetens - prov, bedömning och betyg i skolan" är en antologi som är skriven av 13 forskare verksamma vid framförallt Umeå och Göteborgs universitet. Tillsammans delar de med sig av den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning, och förklarar hur lärare på bästa sätt kan praktisera forskarnas rön i klassrummet.</p>

<p>Skrivbaserad undervisning ger lärare praktisk vägledning i hur skrivande kan användas som redskap och katalysator för tänkande och lärande oavsett ämne. Boken beskriver hur skrivande kan få elever att:</p> <ul> <li>hitta sin egen röst och gå i dialog med olika ämnen, frågor och texter</li> <li>tänka kritiskt, lösa problem och se nya perspektiv</li> <li>utveckla ett mer vetenskapligt förhållningssätt till sina studier och sitt skrivande av ämnesspecifika texter.</li> </ul> <p>Utifrån konkreta undervisningsexempel beskrivs och diskuteras hur elever genom skrivande och kollaborativt arbete kan stärka sin förmåga att läsa, förstå och kritiskt värdera allt ifrån debattartiklar, vetenskapliga studier, filosofiska och historiska essäer till konst och poesi. Vidare beskrivs och diskuteras hur elever kan skriva för att utforska begrepp och teman i olika ämnen, skriva för att reflektera över arbetsprocesser, tänkande och lärande samt skriva för att på ett genomgripande sätt bearbeta sina texter. </p> <p>Skrivbaserad undervisning vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i gymnasieskolan och grundskolans senare år, och till alla lärare för vilka skrivande, tänkande och läsande är undervisningens fokus.</p> <p><strong>Om författaren</strong><br/>Per Blomqvist är filosofie doktor i språkdidaktik och universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Stockholms universitet. Med Anna Berge har han skrivit boken Skrivundervisning - i samspel med litterära texter.</p>

<p>Den här boken utforskar hur generativ AI, använd på ett genomtänkt sätt, kan bli en kraft för att förbättra skolan och stödja det kompensatoriska uppdraget som skollagen föreskriver.</p> <p>I takt med att debatten breddas, från farhågor om fusk till mer konstruktiva frågor, blir det avgörande att reflektera över den roll AI spelar i skolan. Det är ingen idé att ställa sig frågan om AI ska vara en del av skolan, för AI är redan det. Istället borde didaktikens grundläggande frågor - när, varför, hur och vad - stå i centrum för debatten. Ambitionen måste vara att AI ska fungera som ett pedagogiskt verktyg som främjar lärande och utveckling, snarare än en genväg till enkla lösningar.</p> <p>Boken är tänkt att vara en vägledning i hur lärare kan balansera AI med traditionella undervisningsmetoder för att skapa en lärmiljö som både utnyttjar teknikens möjligheter och främjar djupare förståelse och varaktig kunskap. Författarna ger gott om exempel på hur AI kan användas i undervisningen, men också för att avlasta lärare och skapa mer utrymme för pedagogisk kreativitet.</p> <p><strong>Om författarna</strong> </p> <p><strong>Joel Rangsjö</strong> och <strong>Jonatan Tensetti</strong>, bokens huvudförfattare, har båda en bakgrund som språklärare och it-pedagoger.</p> <p><strong>Medförfattare</strong> till boken är Kristina Alexanderson på Internetstiftelsen, en av Sveriges ledande experter kring skolors digitala kompetens, och Elin Ericsson, universitetslektor i tillämpad it inom lärande vid Göteborgs universitet.</p>

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

<p>Hur ser relationerna mellan barn och föräldrar ut? Tre styrande politiska barnspår löper parallellt och korsar varandra i samhällets tjänst: Folkhälsospåret, välfärdsspåret och rättighetsspåret, hävdar författaren. I boken går författaren igenom barnets roll liksom föräldrars och myndigheters, samt FN:s syn på hur barnen betraktas. Här presenteras utredningar, tillämpningar och diskussioner under en stor del av 1900-talet fram till dagens läge. En stor roll spelar Ellen Key.  </p><p>Statliga utredningar och officiella beslut om föräldrautbildning presenteras under avdelningsrubriker som Arvet från historien , Från välfärd till risksamhälle , Hanterbara barn , Föräldraskapsstödets strategi och Barnen och rätten . I dag är FN:s barnkonvention lag i Sverige, betonar författaren i denna genomgång.  </p><p><b>Om författaren</b>  </p><p><b>Hetty Rooth</b> är journalist, litterär redaktör och fil.dr i folkhälsovetenskap med inriktning på barns rättigheter. </p>

<p>Denna bok riktar sig till lärare och andra som arbetar inom skolan. Det är viktigt att lärare och annan skolpersonal kan undervisa om och diskutera könsnormer och jämställdhetsfrågor med sina elever. Detta betonas också i läroplanen. Ett annat ledord i läroplanen är att skolan ska utveckla elevernas kritiska tänkande. För att undervisa om könsnormer och jämställdhetsfrågor krävs därför både kunskap som bygger på faktaunderlag och kunskap om de olika perspektiv utifrån vilka jämställdhetsfrågor vanligen undersöks och debatteras. </p> <p>Boken tar upp och diskuterar flera av de viktiga jämställdhetsfrågorna och hur maskulinitetsnormer påverkar dessa, exempelvis ekonomisk jämställdhet, hälsa och ohälsa, ensamhet och vänskap, utbildning och livschanser samt hur skolan kan ge pojkar resurser till positiva livsval. Boken behandlar också maskulinitetsnormer relaterade till familjevåld och mäns våld mot kvinnor. </p> <p>Varje avsnitt avslutas med diskussionsfrågor, som inspirerar till reflektion och diskussion.</p> <p><strong>Om författaren</strong></p> <p>Fredrik Zimmerman är fil.dr i Barn- och ungdomsvetenskap och arbetar som lektor på förskollärar- och grundlärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han har i flera år forskat om hur man kan skapa bättre förutsättningar för pojkar i skolan, vilket i slutändan gynnar både pojkar och flickor. Han har i sin forskning observerat, följt och intervjuat hundratals pojkar (och flickor) i skolan för att öka förståelsen av deras värld. </p>