Svenska

Mycket tidigt uppstod en stark bondeklass på Gotland. Det var bonden som bestämde, både på tinget och i sockenstämman. Att bondens ställning var så betydande hade sin grund i att han var självägande med friköpt gård, någon att räkna med och ofta anförtroddes viktiga uppdrag i samhället. På grund av sitt isolerade läge byggde gutarna de facto upp sitt eget styre, och redan under vendel- och vikingatid var Gotland en självständig bonderepublik. Men man var också handelsmän med internationella kontakter och resor. Detta lade grunden till en högtstående kultur, som många silver- och guldskatter vittnar om. Ön har dock haft många hårda tider med krig, dansk ockupation och danskt styre i 300 år. Ryssarna har också härjat ön vid upprepade tillfällen. I fokus i denna bok står bönderna, ibland i motsatsställning till staden Visby där ofta tyska handelsmän haft en stark ställning och där Hansaförbindelserna var påtagliga. I synnerhet studeras socknarna Follingbo och Akebäck genom seklerna. Hur levde folket på större gårdar och mindre enheter? Hur klarades försörjningen? När styrde kyrkan mer än annars och vilken roll spelade krigen alltifrån tidig tid fram till första och andra världskrigen? Boken är illustrerad med mer än 180 bilder i färg och svartvitt. Ulla Jeppsson, bosatt i Danderyd, är informationskonsult och har sina släktrötter på Gotland och i de socknar hon särskilt fördjupar sig i. Hon har tidigare utgivit den nu slutsålda boken Den franske hovurmakaren, tillsammans med Bo J. Ronnerstam.

<p>När Den narcissistiska kulturen publicerades första gången 1979, hyllades den amerikanske historieprofessorn Christopher Lasch (1932-1994) som en biblisk profet av Time Magazine. Laschs identifiering av narcissism som inte bara en individuell sjukdom, utan också en växande social epidemi, var banbrytande. Boken beskriver en utveckling av det amerikanska samhället som fortsatt in i vår tid och som gör en läsning än mer relevant idag. </p><p>Lasch menar att den narcissistiska kulturen kommit att dominera en rad områden i det amerikanska samhället: familjen, politiken, näringslivet, utbildningen och idrotten. Han betraktar en samtid där medborgarna alltmer blickar inåt, och där progressiva krafter snarare arbetar för självförverkligande än för samhällets gemensamma intressen. Kuvade under senkapitalismens konkurrens söker narcissistiska individer frihet genom att kapa alla band till historien, samtiden och framtiden och göra sig oberoende av mellanmänskliga relationer, men finner endast tomhet. </p><p>Bokförlaget Stolpes nyutgåva av boken ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Mattias Hessérus.</p><p>"I intellektuellt knivskarpa resonemang skärskådar Lasch den moderna narcissismens inverkan på vår kultur." BTJ.</p><p></p>

<p>I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad vi kan kalla ett samhällspedagogiskt arbete. Inom sina skilda verksamhetsområden engagerade de sig på olika vis i att fostra, förändra och förbättra människor och någon gång ville de förändra hela samhället. Flera av kvinnorna satte dominerande hierarkier och maktrelationer i gungning, medan andra flyttade fram positioner steg för steg utan att öppet utmana det etablerade.   </p><p>Ämnet rör studier kring kvinnor i yrkeslivet, det civila samhällets organisationer, socialt arbete och pedagogik.   </p><p>Författarna till boken: Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig är samtliga forskare i pedagogik. </p>

Denna bok berättar om den varierande och spännande verksamheten vid Stockholms kommunala museer. Ur stadens minne och historiens gömslen träder människor och händelser, byggnader och ting fram; sammantaget ger de en bred och djup bild av livet i den kungliga huvudstaden. Läsaren får ta del av allt ifrån sexualitet i det medeltida Stockholm till djupdykningar bland föremål i samlingarna och dokumentation av den nutida staden. Vi kan läsa om tavlan som avbildar grosshandlare Hammarstrands slaganfall och död, om rättsfallet barnet på vinden , hur den unika hantverkssamlingen byggdes upp i museets barndom på 1930-talet och om hur Per Anders Fogelström förhöll sig till sina källor.  Med Stadsvandringar återupptar Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmia forskning och förlag traditionen med en återkommande skrift om sin verksamhet. Titeln ska förstås bildligt som strövtåg runt på Stockholms geografiska, historiska och nutida platser.

<p><b>1800-talet var en tid av självhushållning då nästan allt gjordes från ax till limpa i hemmet.</b> Vardagsmaten kunde kvinnorna laga utan recept, men när det skulle ordnas fest plockade man fram sin receptsamling. Likt många andra högreståndskvinnor hade Betty Gyllensvärd en sådan. Hennes samling omfattade så småningom flera hundra recept, på allt från färser och korvar till &rdquo;buddingar&rdquo; och småkakor.</p><p>Med utgångspunkt i den bevarade receptsamlingen tecknas Bettys liv i <i>En adelsdam i kök och salong</i>. Ett liv som i sina konturerliknade många andra kvinnors i hennes samhällsställning. Kulturhistoriker Jonas Wallin berättar om Betty medan Eva Helen Ulvros, professor emerita i historia, skildrar utvecklingen för kvinnor under seklet och Ulrica Söderlind, lektor i måltidsvetenskap, gör en djupdykning i recepten.</p><p><i>En adelsdam i kök och salong</i> är en rikt illustrerad och vackert formgiven bok med ett varierat urval från receptsamlingen.</p>

<p>Det är en omvälvande utveckling som äger rum i Europa i början av 1800-talet, då privata konstskatter som förvandlats till offentliga samlingar ska möta en större publik. Konstsamlande och konstproduktion var tidigare en angelägenhet för en krets priviligierade - kungligheter, aristokrati och ett förmöget borgerskap. Men efterhand öppnas salonger och gallerier, byggs nationalmuseer och visas världsutställningar. De stora privata, ofta furstliga, samlingarnablir publika och vårdas som en del av en nations kulturella minne och identitet.</p>Söndagarna är allmänhetens dag och då fylls museisalarna av medborgare ur alla samhällsklasser. Men hur ska de ta till sig skatterna i konstens nya rum? Eva-Lena Bergström, museolog och avdelningschef på Nationalmuseum, visar hur betraktandet av konst blir en socialt kontrollerad umgängesform. Hon granskar instruktioner, beteendekoder och normer som förmedlas i illustrerad press, museivägledningar och konstkritik.