Svenska

<p></p><p>Få internationella tvister är lika uppmärksammade som Israel-Palestina-konflikten. Ändå kan den ­vara svår att förstå, både för dem som studerat den utförligt och för dem som nöjt sig med att ta del av bevakningen i media. </p><p>Vad handlar konflik­ten egentligen om? Hur uppstod den? Hur kan den lösas? Det är frågor som den israeliske historikern Ilan ­Pappe grubblat över i flera decennier. I Kort historik över Israel-­Palestina-konflik­ten försöker han, utan att förenkla mer än nödvändigt, formulera sina svar. </p><p>Boken är emellertid inte bara en saklig historisk översikt av en djupgående och långvarig internationell konflikt. Den är också en flam­mande appell för upprättandet av en demokratisk stat, för alla dem som idag bebor det historiska området Palestina, som den på sikt enda möjliga lösningen.</p><p></p><p><br/>OM ILAN PAPPE<br/><br/>Ilan Pappe är född i Haifa i Israel. Han var soldat i den israe­liska armén under okto­berkriget. Han har varit verksam som histo­ri­ker i närmare 50 år vid universitet i Israel  och Storbri­tannien. Han har skrivit ett tiotal böcker om Mellanöstern med sär­skilt fokus på Israel och ­Palestina.</p><p><br/>ILAN PAPPE OM BOKEN</p><p>Vi måste tala om Israel och Pale­­stina på ett nytt sätt. Det är meningslöst att tala om fred som om båda sidor har lika stor del av skulden när processen vi faktiskt talar om är avkolonisering. Det historiska Pale­stina har utsatts för bosättar­kolonialism under mer än hundra år och har fått betala ett högt pris.</p><p>Avkolonisering är ett ord som är nära förbun­det med ett par andra uttryck som undviks i den all­män­na politiska debatten i väst när det gäller Israel och Palestina, nämligen befrielse och för­soning.</p><p>Jag påstår inte att jag har svaren på hur vi upp­- når dessa ädla mål. Den palestinska befrielserörel­sen måste avgöra hur en lösning kan genomföras i praktiken, en lösning som innebär rättvisa för alla som lever i det historiska Palestina i dag, ­inklusive israeliska judar. </p>

Hur kommer det sig att man hittar hästhuvuden och keramikgrytor i gamla husgrunder? Enligt äldre seder skulle dessa föremål ge lycka och välgång åt huset och människorna. I det moderna samhället har huvudena och grytorna förlorat sina symboliska betydelser och de ger oss inga tydliga associationer. Men de hade en viktig innebörd för människorna som placerade dem där.<br/><br/>Traditionen att deponera föremål i husgrunder, så kallade byggnadsoffer, är ett vida spritt bruk. I <i>En grundläggande handling byggnadsoffer och dagligt liv i medeltid</i> studerar arkeologen <b>Ann-Britt Falk</b> byggnadsoffer i södra Sverige och Danmark från sen vikingatid fram till modern tid. Författaren tolkar lämningarna som varaktiga spår av en ritualiserad handling. Falk resonerar kring vilken innebörd ritualen hade för människorna som placerade ut föremålen och varför vissa föremål blivit utvalda hade ritualen samma betydelse på 1000-talet som på 1800-talet?

<p>Berättelsen om en armés undergång. </p><p>Det är natten till den 28 juni 1709 och Karl XII:s karoliner har samlats vid den ukrainska staden Poltava för att överraska Peter den stores ryska armé. I stället blir det gryningen som överraskar karolinerna, och det blodiga slutet på stormaktstiden tar sin början. När slaget är över och nederlaget ett faktum har 10 000 soldater hunnit sätta livet till. </p><p><i>Poltava - berättelsen om en armés undergång</i> är ett av de mest lästa och omtalade historieverken som skrivits på svenska. Med en medryckande berättarkonst och ett genialt användande av de dagböcker och brev som karolinerna efterlämnat kunde Englund förnya sättet att skriva historia, vilket på senare tid kvalificerat den för omnämnanden i såväl <i>Tusen svenska klassiker </i>som <i>1001 böcker du måste läsa innan du dör</i>.  </p><p>Boken fyller nu 30 år och har under denna tid aldrig varit ur tryck, vilket torde vara ett rekord inom svensk sakprosa. Därför utkommer den i reviderad utgåva, med nyritade kartor och ett nyskrivet förord av författaren. </p><p><b>Peter Englund</b> är fil.dr. och professor. Han skrivit en rad böcker om svensk och internationell historia som i flera fall varit succéer även utomlands. Han är sedan 2002 ledamot av Svenska Akademien och var 2009 2015 dess ständige sekreterare.   </p><p><b>Peder Falk</b> läser berättelsen med inlevelse.</p>

I Järvsö socken har min släkt på min mors sida funnits i många århundranden; bönder och torpare mest. Per, Sven, och Olof är de vanligaste namnen som förekommer. Hur många Per Persson som jag funnit är oräkneliga. Traditionen med hur barnen får sina namn efter mor och farföräldrar är stark. Så plötsligt får en av sönerna namnet Jakob. Visserligen som andra namn men ändå. Det väcker min nyfikenhet och jag finner förklaringen några släktled tillbaka. En soldat kommer till Järvsö.   Här i Järvsö socken har det funnits många soldater, som tillhört Hälsinge regemente. Det blir mer än 6 % av alla soldaterna i regementet som försörjts genom soldatrotarna i Järvsö. Det var ju socknarna som fick finansiera soldaterna och i Järvsö fanns många bönder. Hela 95 soldatrotar fanns det i socknen. Oftast var det två eller tre gårdar som finansierade en soldat.   Hur och var soldaterna bodde och försörjde sig och sin familj kan man inte säkert veta längre tillbaka i tiden. Av en slump hittade jag bland lantmäteriets historiska data en akt från 1841 som beskriver var alla de 95 soldatrotarna i Järvsö socken var belägna. Akten innehåller bl.a. besiktningsprotokoll för varje soldatrote. När jag började läsa protokollen fann jag kopplingen till alla kartorna i storskiftesutredningen som är daterad till 1799. Storskiftesutredningen i Järvsö har alltid fascinerat mig sedan jag hittade den bland alla akter hos lantmäteriets historiska kartor. I akten kan man läsa hur man slutligen kom fram till att göra en utredning omfattande hela socknen. Över hundra kartor innehåller akten med beskrivningar i detalj över alla inägor och nyodlingar under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet. Vilket otroligt arbete som vi idag kan ta del av via nätet. Storskiftesutredningarna i landet som genomfördes under främst 1700-talet ser väldigt olika ut när man studerar olika socknar. Jag vill ändå tro att den här boken ger vägledning för andra soldatforskare att finna uppgifter om förhållandena för anfäder under den här tiden. Kan utredningen om soldatrotarna bli vägen in att hitta anfäder och deras levnadsförhållanden? Jag hoppas det. Därför har jag skrivit den här boken. Min förhoppning är att den ska vara till glädje för både släktforskare och hembygdsforskare med anknytning till Järvsö socken men även för alla andra släktforskare och hembygdsforskare som jag hoppas kan få tips och idéer av det som finns samlat här.         Ingrid Belfrage Gävle i oktober 2024

<p>En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.</p><p></p><p>Jonathan Lindström följer upp <em>Sveriges långa historia</em> med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.</p>

<p><b>"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien."</b> - Bibliotekstjänst, som ger boken 5 av 5 i betyg.</p><p><i>Historien om Norrland</i> är ett storverk i två delar av historieläraren och Historiepoddens Robin Olovsson, själv uppväxt i Arvidsjaur och Umeå. I dessa böcker berättar han medryckande, pedagogiskt och personligt - samtidigt som han bidrar med en ny berättelse om Sverige. </p><p>"Områden som Jämtland eller Tornedalen är lika mycket sina egna centrum som någon annans periferi." </p><p>I <i>Dimmans land </i>får vi möta personer som är okända för de flesta men alla viktiga för den stora berättelsen om Norrland. Från de allra första människorna som befolkade Norrland till färgstarka karaktärer som trumslagarpojken Hendrich Walter, Magnus Vildhussen Huss och sameflickan Milla Maria Andersson-Clementsdotter. Vi möter också den svenska historiens portalfigurer som Gustav Vasa och Carl von Linné - men sedda från ett nytt, norrländskt perspektiv. </p><p>Det är ett stort arbete som ligger till grund: "Den norrländska historien är en given del av den svenska, men arbetet med att sammanfoga dem stöter vi på flera fula skarvar som måste sandpappras för att skapa en sammanhängande helhet."</p><p></p><p><b>Robin Olovsson</b> (född 1985) är specialiserad på norrländsk historia och genom Historiepodden har han blivit en av landets mest folkkära folkbildare. <i>Historien om Norrland</i> är Robin Olovssons debutverk. <i>Dimmans land : från istid till hungerår</i>, är den första av två delar. Den andra delen, <i></i><i>Framtidens land</i>, utkommer i september 2025. </p>

<p>Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.</p><p>Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.   </p><p><b>Martin Kragh</b> är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.  </p><p></p>