Svenska

Var filosofkejsaren Marcus Aurelius en tjackpundare? Hur ställde man sig till äktenskapligt analsex i den antika litteraturen? Varför är dessa frågor intressanta, och är den klassiska filologin fortfarande i stånd att besvara dem på ett meningsfullt sätt? Dimitrios Iordanoglous respektlösa betraktelse av samtidens antikvetenskap är lika populär som kritisk.<br/><br/>Den västerländska kulturen har gjort massiva investeringar i antiken - alltsedan antiken. Här hämtar vi vårt identitetsskapande barnbidrag och vår kulturella pensionsfond. I <i>Antiken by Night</i> placeras detta vårt finaste kulturarv i händerna på en ny förvaltare, som vill lyfta fram antik grekisk litteratur utanför kanon, och som hellre går till Dogge och Latin Kings än till latinet och Dante för att belysa den.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou vill både återuppliva en annan antik än de sedvanliga vita pelarnas, och bedriva en antikvetenskap som inte tar avstamp i antiksvärmeri eller historieobjektivism. Han löser upp rundgången mellan poesi om sex och sex som poesi med hjälp av ett erotiskt epigram från 200-talet f.Kr. Han undersöker frågan om droger i antiken, och vad denna säger om vårt eget antikberoende, och skärskådar till sist dildons betydelse och ställning i den klassiska och hellenistiska litteraturen.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou (1972) är grecist med intresse för den antika erotiska litteraturen och den klassiska filologins ideologiska och metodologiska baksidor. 2010 utkom han med boken <i>Iliaden - en cover </i>(Ruin), som är en prosaverison av Homeros episka dikt. Iordanoglou är verksam som forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Spår och speglingar innehåller sjutton artiklar om Selma Lagerlöf av författare, forskare och kulturjournalister. De handlar om hur Selma Lagerlöf genom åren och i skilda sammanhang har speglats av omvärlden och vilka spår hon har satt. Släktens och vännernas Selma Lagerlöf möter oss, liksom kollegernas, översättarnas, journalisternas, teaterns, operans och filmens. I Selma Lagerlöfs vida krets träffar vi på Tomas Tranströmer, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Anita Björk, Esaias Tegnér, Riccardo Zandonai, Sif Ruud, Torgny Lindgren och många andra. Också allmänheten får för ovanlighetens skull komma till tals: hur såg vanligt folk på en av samtidens största celebriteter? Och vilken Selma Lagerlöf blir framtidens när hennes skrifter och arkivmaterial ges ut digitalt? Med bidrag av Susanna Albrecht, Jenny Bergenmar, Lena Carlsson, Git Claesson Pipping, Martin Ekman, Jacob Frost Szpilman, Sara Granath, Maria Karlsson, Tom Olsson, Gunilla Rising Hintz, Torsten Rönnerstrand, Torbjörn Sjöqvist, Anna Smedberg Bondesson, Jesper Svenbro, Sofia Wijkmark, Marcus Willén, Louise Vinge samt Henrik Wivel. Spår och speglingar ingår i serien Lagerlöfstudier.

Delblanc Och 1700-talet - Ett Seminarium På Confidencen Den 17 Oktober 2009 [Bok / Danskt band]

Under 50-talet blir Sverige syndens näste. Små oskyldiga barn får sexualundervisning. Och deras föräldrar ser filmer med nakna rumpor. Under 60-talet blir både böcker och filmer grövre. Och 1973 tar pornografin steget in i barnboken. Det hela börjar med att en dansk redaktör ber den svenske barn- och ungdomsboksförfattaren Hans-Eric Hellberg (f 1927) att skriva porr för barn. Hellberg tvekar för en stund, men sedan ger han sig i kast med uppdraget. Den här berättelsen handlar i första hand om skandalsuccén Kram och i andra hand om Hans-Eric Hellberg, en av Sveriges mest populära barn- och ungdomsboksförfattare under mer än 50 år. Tony Elgenstierna (f 1964) är författare till romanen Kvinnor i nöd (Alfabeta 2006). Han har tidigare arbetat som journalist, sedan 1997 är han gymnasielärare i Uppsala.

Jag Går Från Läsning Till Gestaltning - Beskrivning Ur En Monologpraktik [Bok / Danskt band]

Oäktingen är ett självporträtt. Skriven utan undanflykter eller ursäkter. Kanske är den en av de mest fysiska, ärliga och minst tillrättalagda biografier som skrivits. Bokens titel till trots är denna berättelse fylld av djur och barn, ängar och blomster, bakverk och frukter, flickor som förälskar sig i flickor. Den är sensuell och fylld av begär. Men det är också sant att Violette Leduc föddes som oäkting till en tjänstekvinna i norra Frankrike i början av 1900-talet. Hon växte upp i en miljö fri från män. Med sin älskade mormor. Med den hårda modern som under barndomen inpräntade hos henne en ohjälplig skuldkänsla över sin blotta existens. Att hon valt Oäktingen som titel säger något om hur svårt det var för henne att undkomma denna livsskuld, detta inre krucifix på vilket hennes livsberättelse fästs. Violette Leduc tar läsaren med på en resa genom barndomen till internatskolan där hon för första gången möter kärleken och sensuelliteten i sovsalsgrannen Isabelle. Där hon träffar pianolärarinnan Hermine som kom att älska henne uppoffrande under många år. Vi möter Paris genom hennes ögon. Träffar litterära digniteter. Förförs av boulevarderna och skyltfönstren med sina löften om rikedom och skönhet. Hon låter oss uppleva hur hon bränner ut relationer till människor hon älskar. Hur hon instängd i sin självupplevda fulhet, ständigt bärande på skulden från barndomen, söker en plats i världen. Vi får plågas med henne genom det olyckliga äktenskapet med vännen Gabriel. Hon låter oss möta den homosexuella författaren och dandyn, Maurice Sachs, som under andra världskriget tar med henne bort från Paris och tvingar henne att börja skriva. Det är via hans kontakter hon skapar en framgångsrik affärsrörelse på svarta marknaden genom att sälja livsmedel dyrt till huvudstadens borgarklass. Men de stora, historiska händelserna som präglar hennes samtid påverkar henne knappast. Violette Leduc skriver opåverkad av andras förväntningar och värderingar. Hon berättar sitt liv med orädd ärlighet, som om ingen lyssnare funnes.

Alldeles i början av 1900-talet introducerade fem författare från Sundsvall och Härnösand en ny gestaltningsmodell som gjorde fiktion av verkliga personer och livssituationer på verkliga gator i verkliga städer. Den litterära texten fick en ny huvudfunktion: den inriktades på att visa individernas sociala strategier mer än på att berätta intrigstarka historier. De fem författare gjorde alltså vad Marcel Proust, Virgina Woolf, Sherwood Anderson med flera gjorde ute i stora världen: de gjorde litteraturen modernt synkron i stället för traditionellt diakron. Modellen kan beskrivas som en fiktiv stad som exakt kopierar Sundsvall eller Härnösand, centralorter i Sveriges på den tiden mest expansiva tillväxtregion. De ritades fram från skrivbordet av tidens modearkitekter och blev pompös stenstadsrekvisita för de livsdramer som utspelades där av inflyttare från världens alla hörn med de mest olikartade värdemöster. I "Den osynliga staden" möter vi några av Sveriges främsta författare och deras försök att tolka och beskriva den nya tiden; Olof Högberg, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Birger Sjödin, Karl Östman, Lars Ahlin med flera. "Torell har åstadkommit en mycket inspirerad och välformulerad bok, som förtjänar den litteraturläsande allmähetens uppmärsamhet, därför att den med stort allvar och intelligens resonerar om vad som är skönlitteraturens agnar och vete". (Sundsvalls Tidning) SvenBodin