Svenska

De ansågs finnas överallt omkring oss och de kunde uppträda i alla tänkbara former och med olika uppsåt. Det handlar om folktrons väsen och så som de framstår i folklorens fantastiska och brokiga värld av berättelser och föreställningar. Folkloristen Tora Wall berättar i detta bildrika praktverk om den nordiska folktrons många olika väsen. Vi får bland annat möta lockande skogsrån med ihåliga ryggar, irrande lyktgubbar, svarta hundar från Bohuslän, asagudar, maror, spöksvin, lindormar och gastar. Bered dig på magisk läsning med anor från bondesamhällets folktro samt vikinga- och medeltidens föreställningsvärldar.

Allt hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria. Och inte minst revolterade studenter runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsministern hette sedan 1946 Tage Erlander. När de som föddes åren efter andra världskriget närmade sig slutet av tonåren förändrades landet totalt. Allt fler fick möjlighet att studera vid universiteten. Gamla unkna moralbud föll och vi fick en sexuell frigörelse, inte minst sedan p-pillret släppts fritt i maj 1964. I bakgrunden fanns hela tiden popmusiken. Det började med att fyra unga män från Liverpool, Beatles, lät håret växa och började skriva egna låtar. Den rikt illustrerade <i>Vi minns 60-talet</i> ingår i en serie med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle. Tidigare har <i>Vi minns 40-talet</i> och <i>Vi minns 50-tale</i>t utgivits.<br/><br/><br/><br/>"Boken är mycket mer än bilder med en korttext, det mest intressanta får man veta mer om. En härlig nostalgitripp!" Expressen

"Florian Illies berättar sin historia på ett så beläst och samtidigt lättsamt sätt att läsningen blir en ren njutning"<br/><br/><em>Svenska Dagbladet</em><br/><br/><br/><br/>"Man har aldrig tråkigt i Florian Illies sällskap"<br/><br/><em>Dagens Nyheter</em><br/><br/><br/><br/>Europa, 1930-tal. Medan det glada tjugotalet går mot sitt slut och världen är på väg mot ett nytt krig har tidens stora kulturpersonligheter annat att tänka på. Jean-Paul Sartre sitter på ett café i Paris och väntar otåligt på sin dejt Simone de Beauvoir. Marlene Dietrich smiter från ett kärlekslöst äktenskap till Berlins barer. Far och son Thomas och Klaus Mann bråkar om den andres homosexualitet. Och Vladimir Nabokov placerar kärleksfullt en nyfångad fjäril vid fotändan av Veras säng.<br/><br/>Föga anar de att bokbålen snart ska ta sin början.<br/><br/><br/><br/><em>Kärlek i hatets tid</em> väver skickligt samman några av 1930-talets största kärlekshistorier mot en allt mörkare bakgrund av den ökande fascismen i Europa. Det är en bred och medryckande kulturhistoria om ett mytomspunnet europeiskt decennium och en tid som har fler likheter med vår egen än vi kanske skulle önska.

<b>AUGUSTPRISNOMINERAD!</b><br/><br/><b>När livstidsdomen föll gick det &quot;en kallsvett&quot; genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt.</b> Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse. <br/><br/>Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.<br/><br/>Utifrån en unik arkivskatt &ndash; sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning &ndash; skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.

<b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. 

I denna kunskaps- och infallsrika volym möter läsaren oförväntade personer som Kropotkin och hans svenska förbindelser, mänsklighetens minnen i form av bibliotek och Gustav Vasa och Ornässtugor. Men här behandlas också rövad konst och utdrag ur Platons verk.Munkhammar skriver om barbari och demokrati, om böckerna från Gråmunkeholmen liksomom böcker som krigsbyte. Han börjar med ett avstamp i bokens historia, alltså boken som företeelseoch föremål en snabbkurs i detta mediums långa historia.Boken har spelat en så avgörande roll i uppbyggandet av vår västerländska kultur och följt oss sånära och så länge i vår vardag, att den har en nästan arketypisk roll för oss. I livet och döden ochinför de yttersta tingen är vi i böckernas makt.<br/><br/>Lars Munkhammar är författare och under många år förste bibliotekarie på Carolina Rediviva i Uppsala. Han är även ledande kännare av Silverbibeln och dess historia, vilket han också skrivit tvåprisade böcker om.

Under 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades många av de konstruktioner och den verktygskultur som präglar möbelhantverket ännu i dag. Under 1700-talet förfinades teknikerna samtidigt som tillverkningen effektiviserades, arbetet specialiserades och ett nytt system av underleverantörer etablerades. Under industrialismens 1800-tal tillkom fler material jämte en mängd innovationer som lade grund för 1900-talets industrianpassade möbeldesign. Parallellt löper en stilhistoria från renässans till modernism. Hur hänger allt detta samman?<br/><br/>Denna bok handlar om material, teknik och form i möbelhantverkets historia. Närmare bestämt om förhållandena mellan dem. Kunskaper om råämnen och tillverkning är viktiga för den som ska tolka en äldre möbel och dess gestaltning. Varför ser möbeln ut som den gör? Vad går det att utläsa av spåren efter verktygen, det personliga handlaget och de skriftliga källorna? Vilka val har hantverkaren gjort och vilka har alternativen varit?<br/><br/>Framställningen rör sig nära föremålen möbler från adliga, borgerliga, allmoge- och kyrkliga miljöer men ställer också allmänna frågor. Några definitiva svar om hur material, teknik och form samspelar går inte att ge men relationen kan i varje fall diskuteras. Samma sak med teman som rationalisering, arbetsfördelning, yrkesidentiteter, färdigheter, kreativitet och ekonomi både förr och i dag. Möbelhantverkets historia lånar sig till ett samtal om det materiella skapandets villkor och om hållbarhet i ordets alla bemärkelser.<br/><br/><i>Johan Knutsson är professor i möbelkultur vid Malmstens, Linköpings universitet, och Nordiska museet. Peter Segemark är fotograf vid Nordiska museet. </i>