Svenska

När den amerikanske statsvetaren Samuel Huntingtons artikel Civilisationernas kamp ( The Clash of Civilizations ) publicerades för 30 år sedan uppstod en global debatt. Intresset blev så stort att den utvecklades till en bok. Uppståndelsen berodde på sprängkraften i Huntingtons tes. Världspolitiken var på väg in i en ny era där kulturella konflikter skulle bli de viktigaste. Efter kalla krigets slut väntade en civilisationernas kamp. Budskapet provocerade många som sett framför sig en mer fredlig och harmonisk utveckling efter kommunismens kollaps och demokratins utbredning. Huntingtons resonemang om en värld med konkurrerande kulturkretsar och civilisationer kallades fördomsfullt och okunnigt. Men utvecklingen har stärkt hans tes. Genom terrordåden den 11 september 2001, krigen i Afghanistan och Irak och i forna Jugoslavien började just konflikter mellan kulturer att dominera internationell politik. Det blev än tydligare när Kina och Ryssland alltmer kom in i bilden. Kriget i Ukraina har givit ytterligare aktualitet åt Huntingtons uppfattning att nya konflikter väntar. Debatten om Civilisationernas kamp är långtifrån avslutad. Boken som nu utkommer i ny utgåva, är nödvändig för att förstå vår samtid och framtid. Nyutgåvan har även ett reviderat förord av Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Mycket tidigt uppstod en stark bondeklass på Gotland. Det var bonden som bestämde, både på tinget och i sockenstämman. Att bondens ställning var så betydande hade sin grund i att han var självägande med friköpt gård, någon att räkna med och ofta anförtroddes viktiga uppdrag i samhället. På grund av sitt isolerade läge byggde gutarna de facto upp sitt eget styre, och redan under vendel- och vikingatid var Gotland en självständig bonderepublik. Men man var också handelsmän med internationella kontakter och resor. Detta lade grunden till en högtstående kultur, som många silver- och guldskatter vittnar om. Ön har dock haft många hårda tider med krig, dansk ockupation och danskt styre i 300 år. Ryssarna har också härjat ön vid upprepade tillfällen. I fokus i denna bok står bönderna, ibland i motsatsställning till staden Visby där ofta tyska handelsmän haft en stark ställning och där Hansaförbindelserna var påtagliga. I synnerhet studeras socknarna Follingbo och Akebäck genom seklerna. Hur levde folket på större gårdar och mindre enheter? Hur klarades försörjningen? När styrde kyrkan mer än annars och vilken roll spelade krigen alltifrån tidig tid fram till första och andra världskrigen? Boken är illustrerad med mer än 180 bilder i färg och svartvitt. Ulla Jeppsson, bosatt i Danderyd, är informationskonsult och har sina släktrötter på Gotland och i de socknar hon särskilt fördjupar sig i. Hon har tidigare utgivit den nu slutsålda boken Den franske hovurmakaren, tillsammans med Bo J. Ronnerstam.

<p>När Den narcissistiska kulturen publicerades första gången 1979, hyllades den amerikanske historieprofessorn Christopher Lasch (1932-1994) som en biblisk profet av Time Magazine. Laschs identifiering av narcissism som inte bara en individuell sjukdom, utan också en växande social epidemi, var banbrytande. Boken beskriver en utveckling av det amerikanska samhället som fortsatt in i vår tid och som gör en läsning än mer relevant idag. </p><p>Lasch menar att den narcissistiska kulturen kommit att dominera en rad områden i det amerikanska samhället: familjen, politiken, näringslivet, utbildningen och idrotten. Han betraktar en samtid där medborgarna alltmer blickar inåt, och där progressiva krafter snarare arbetar för självförverkligande än för samhällets gemensamma intressen. Kuvade under senkapitalismens konkurrens söker narcissistiska individer frihet genom att kapa alla band till historien, samtiden och framtiden och göra sig oberoende av mellanmänskliga relationer, men finner endast tomhet. </p><p>Bokförlaget Stolpes nyutgåva av boken ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Mattias Hessérus.</p><p>"I intellektuellt knivskarpa resonemang skärskådar Lasch den moderna narcissismens inverkan på vår kultur." BTJ.</p><p></p>

I "Langbehns testamente" skildras det tyska nittonhundratalet genom ett subjektivt urval personligheter. Här finns den tysk-bolivianska gerillakvinnan ? dotter till en nationalsocialistisk kameraman ? som mördade Che Gueveras baneman bara för att själv senare bli skjuten. Man möter frikårsmän i tjugotalets Mecklenburg och en rasforskare, som ville göra karriär i Tredje riket men istället räddade livet på en judinna. Titelessän handlar om Julius Langbehn, en kulturkonservativ enstöring som skrev förra sekelskiftets tyska bästsäljare. Per Landin återvänder här till gestalter som följt honom, några tar han i försvar, om det behövs. Lika ofta blir han frågande eller avvisande; som i fallet med Östtysklands förs­ta dam Margot Honecker eller studenten Ohnesorgs mördare, en polisman som utlöste den väst­tyska student­revolten och senare visade sig ha varit östtysk Stasiagent. De som läst Landins tidigare böcker kom­mer att känna igen sig ? och de som inte gjort det kan med fördel börja med "Langbehns testamente".

Berättelsen om Hemming Gadh är en berättelse om Sveriges mest skandalomsusade präst, som också var katolsk biskop, krigare och diplomat. Han kände sig lika hemma i Vatikanens korridorer som i Smålands skogar. Han doktorerade i kyrkorätt i Rom, var en effektiv propagandamakare, tillverkade eget krut och svor på italienska. Det är också en berättelse om det medeltida Sverige, när grunden för vår nationalstat lades, om dess krig och härskande elit.

<p>I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad vi kan kalla ett samhällspedagogiskt arbete. Inom sina skilda verksamhetsområden engagerade de sig på olika vis i att fostra, förändra och förbättra människor och någon gång ville de förändra hela samhället. Flera av kvinnorna satte dominerande hierarkier och maktrelationer i gungning, medan andra flyttade fram positioner steg för steg utan att öppet utmana det etablerade.   </p><p>Ämnet rör studier kring kvinnor i yrkeslivet, det civila samhällets organisationer, socialt arbete och pedagogik.   </p><p>Författarna till boken: Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig är samtliga forskare i pedagogik. </p>

<p>Historien, mänsklighetens samlade erfarenheter, lär oss om nuet och framtiden. Hur är det möjligt att titta på händelser i det förflutna och med hjälp av dem lösa samtidens politiska eller ekonomiska förhållanden och konflikter? </p><p>Essäerna i denna antologi härrör från Engelsbergsseminariet 2019 där dessa frågor diskuterades. Ur bland annat idéhistoriskt och evolutionspsykologiskt perspektiv tillämpar skribenterna historien på nutida företeelser som internationella relationer, geopolitik och nationalekonomi, individens roll och den mänskliga naturen. Kanske är det bara genom att tillämpa historien som vi hittar vägen framåt?</p>