Svenska

<p>Begreppshistoria är en etablerad metod i humanistisk forskning och ligger till grund för en rad monumentala arbeten utomlands, men har inte ägnats något betydande samlingsverk i Sverige &ndash; förrän nu.</p><p>I <i>Svenska begreppshistorier</i> bidrar ett fyrtiotal idéhistoriker och andra humanister till en ökad förståelse av den historiska process där våra vardagliga och vetenskapliga begrepp tagit form. Tydligt blir att ord vars innebörder kan verka självskrivna i själva verket utgör historiska spelfält för oväntade betydelseförändringar och överlagringar, som fortfarande gör sig påminda idag.</p><p>Genom begrepp som antropocen, samtycke, kris, teknik, psykopati, miljö, revolution, mode och feminism skildras vår samtida kultur i en brokig mosaik.</p>

Franciskus av Assisi 1182 1226, är kanske den man inom kristenheten som mer än någon annan har visat vad kristen tro innebär när den förstås och leves ut helt. I snart 800 år har broder Frans väckt och uppväckt, tröstat och uppmuntrat oss. Än idag, ja, kanske speciellt i dagens moderna värld, kan ingen möta broder Frans utan att ompröva sitt tvivel och förnyas i sin tro. Här möter vi en gestalt i vilken Kristen tro blivit tydlig och klar. Denna biografi är skriven av dansken Johannes Jørgensen och den räknas till en av de stora Franciskusbiografierna. Den är grundad på modern forskning och låter oss på ett gripande sätt komma i närkontakt med broder Frans, hans lära och leverne.

I fokus för den här bokens framställningar om de fem "världsreligioner" som behandlas i religionskunskapens kurs- och ämnesplaner, är kritiska argument och perspektiv som kan resas med avseende på trosföreställningar, teologier, etiska hållningar och så vidare. Ett viktigt skäl för att i en bok för lärarstudenter och lärare som ägnar sig åt religionskunskap rikta intresset mot sådana argument och perspektiv är att det kan vara svårt att veta hur man kan och bör hantera frågor om religionskritik. Bokens författare lyfter fram och diskuterar sådan kritik formulerad såväl inom de fem religionerna som från externa positioner.

<p><i>Filosofi i medeltidens</i> värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument.  </p><p>Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.</p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.</p>

<p>Filosofi i den islamiska världen är tredje delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här täcks filosofin på det islamiska området från äldsta tider fram till 2000-talet, med uppmärksammande av såväl muslimska som judiska och kristna tänkare, från de arabiska kärnländerna till Andalusien i väster och Indien i öster. Tänkandet i den islamiska världen spelade en viktig roll i förmedlingen av antikens filosofiska och vetenskapliga arv till Europa, men som Adamson visar med många exempel utgör det också en rik och fascinerande idévärld i sig, med originella bidrag inom såväl metafysik och kunskapsteori som etik och religionsfilosofi. </p><p>De två första delarna i serien, om filosofin i den grekiska och romerska antikens värld, utkommer inom kort. Denna del kan läsas oberoende av de övriga. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter om arabisk filosofi.</p>

Svaret är den folkrörelse som kom att kallas väckelserörelsen och som var väldigt stark och omfattande i Torhamns socken, så omfattande att vi idag inte riktigt förstår. För minnet av den har till stor del försvunnit och knappast någon har skrivit om den. Trots att den faktiskt berörde alla som bodde i bygden mer eller mindre. Vi som lever idag, 100 - 150 år senare, kan knappast sätta oss in i hur starkt människor upplevde väckelsen och hur livligt många engagerades i den. Väckelsen upptog deras tid, den var deras samtalsämne och fyllde deras liv och tanke. Den påverkade känslor och många av de stora valen i livet. Alldeles oavsett om vi som idag bor i Torhamnsbygden eller är ättlingar till dess forna invånare, bekänner oss som troende eller inte, så är denna folkrörelse en del av vår historia, vårt arv.

Det Omedvetna - Historien Om Ett Utopiskt Rum [Bok / Inbunden]