Svenska

Karelen! är Pia Koskelas grafiska roman om hennes far Mikael som stred under ohyggliga omständigheter i finska vinterkriget. Mikael pratade inte om kriget, inte heller om tvångsförflyttningarna från hembyn i Karelen när området blev ryskt. Bara två diplom signerade självaste Mannerheim hänger på väggen hemma i villan i Säffle. Efter hans död åker Pia på en bussresa till Karelen. Ihärdigt lägger hon ett pussel av familjehistorier, arkivbilder, soldatanteckningar och lokalbefolkningens minnen som till slut skapar ett collage av såväl Mikael Koskelas liv som Karelens blodiga historia.

<p><i>oumbärlig för den som är intresserad av svensk seriehistoria </i>Sydsvenskan</p><p><i>Helhetsbetyg 5.</i> <i>Detta är årets serievälgärning </i>BTJ</p><p><i>en imponerande om än sorgesam kartläggning av ett stycke vild och vital litteraturhistoria.</i> Upsala Nya Tidning</p><p><b>Historien om Galago</b> är mer än en berättelse om en serietidning. 1979 grundade Rolf Classon, Olle Berg och Kerold Klang den punkiga och genreöverskridande tidning som upprört och roat Sverige i över 40 år. Tidsmagasinet kallades den då, och innehöll såväl poesi som fotoreportage och serier.<br/></p><p><b>Från väckelsemötena i barndomens pingströrelse </b>över vilda kulturfester på Gärdet till etablerad förläggare i kostym, berättar Rolf Classon sin och Galagos tätt sammanvävda historia. På Stockholms (då ogentrifierade) gator susar Rolf fram och plockar upp serietecknare, poeter, fotografer och annat löst folk på vägen mot det som skulle bli en av landets mest inflytelserika satir- och serietidning.<b></b></p><p><b>Rolf Classon </b>(f. 1952 på Reimersholme i Stockholm) startade Lidingö Musikfront tidigt 1970-tal och därefter Galago, Tago och Kartago Förlag. Han nystartade tidskriften MAD 1995. Rolf Classon har under åren även arbetat på Schibsteds, Bonnierförlagen och Ordfront förlag. Han gick i pension 2017 och flyttade till Österlen där han arrangerar Skillinge Seriefestival sedan 2018.</p>

<p>Innan Kate Beaton blev till, den kritikerrosade serietecknaren vars underhållande samlingsalbum <i>Hark! A Vagrant</i> <i></i>klättrat ända upp i toppen av New York Times bästsäljarlista, fanns en Katie Beaton från Cape Breton, och mer specifikt Mabou, ett litet slutet kustsamhälle med lika gott om hummer som stränder, fioler och gaeliska folkvisor. Med ett enda mål, att betala av sitt studielån, reser Katie västerut för att sko sig på Alberta-provinsens oljerusch, ett klassiskt inslag i östkustbornas långa tradition av att leta efter lukrativa anställningar på annat håll när de inte lyckas få jobb i sin älskade hembygd. Väl framme erfar Katie den bistra verkligheten i livet vid oljesandfälten, där trauman är vardag men aldrig diskuteras.</p><p>I <i>Änder: Två år i oljesandfälten</i> får Beaton fullt utlopp för sitt hantverk då hon ritar kolossala maskiner och mammutfordon mot en sublim backdrop bestående av Albertas tajga och nordiska ljus. Hennes första längre berättelse i serieformat är ett avslöjande porträtt av det Kanada som gärna stoltserar med solidaritet och vackra landskap, samtidigt som det hänsynslöst exploaterar både sin natur och sina medborgare.</p><p></p><p><b>Röster om <i>Änder: Två år i oljesandfälten</i></b></p><p><i>"Ett mästerverk. En nattlampa som lyser i mörkret."</i> Patricia Lockwood</p><p><i>"En exceptionellt vacker bok om ensamhet, arbete och överlevnad. Kate Beaton är en insiktsfull guide genom ett komplext landskap av klass och kön och själva sidorna strålar av sorg och smärta."</i> Carmen Maria Machado</p><p><i>"I Änder säger Beaton inte åt oss hur kapitalismen utvinner, utnyttjar, varufierar och främmandegör. Inte heller visar hon. Hon återskapar livet vid ett oljesandfält i korniga detaljer och överlämnar till läsaren att dra slutsatserna, som hon själv tvingades göra när hon som tjugoettåring dök upp där i jakt på jobb."</i> Alison Bechdel</p>

<p>Får det lov att vara en kinky liten tidsresa? </p><p>Efter det kritikerhyllade seriealbumet Homo line är serietecknaren Edith Hammar tillbaka med en Helsingforsskildring där nutid och dåtid mäts, där frisyrerna är stramare, idén om kärnfamiljen fått fotfäste och tystnad råder. I parenteser som krigstider kan nya levnadsformer uppstå, men efteråt är det som om bubblan spricker.   </p><p>När Elia åker skridskor dyker en ålderdomlig Moskvitj upp. Och sedan går den upp i rök, som i ett trollslag. Men nästa kväll är bilen och föraren Eki tillbaka med en lockande 50-talsvibe. När Elia försummar sina vänners filmkväll och karaoke blir de oroliga - börjar Elia bli deprimerad igen? Elia sjunker allt djupare in i relationen med Eki, som verkligen tycks komma rakt från det förflutna.   </p><p>Tidsenligt, upproriskt och med stor värme skildrar Hammar en otrolig kärlekshistoria över tidsgränserna.</p>

GP-tecknaren Ulf Sveningsons momoarer i bild. Trogna och minnesgoda GP-läsare kommer att le ingenkännande åt dessa teckningar. Nya och yngre läsare, som till äventyrs inte är bekanta med Ulf Sveningson, kan fröjda sig. Ty de har något verkligt roligt framför sig.

<p><b>Finnkampen</b> är sverigefinnarnas historia i serieformat. Här finns historien om skogsfinnarnas och skallmätningarnas tid till arbetskraftsinvandringen och dagens nya kulturella våg. Samtidigt är det en stark, personlig berättelse om att gå från skam till stolthet och självrespekt. En sverigefinnarnas egen <b>När vi var samer</b>. </p><p>Finnkampen vänder sig till både sverigefinnar och majoritetsbefolkning och ger på ett fängslande, humoristiskt och lättillgängligt sätt en ny förståelse för en av Sveriges fem nationella minoriteter.<br/></p><p>Andreas Ali Jonasson är en mångårig och prisad minoritetsaktivist och har bland annat formgivit den sverigefinska flaggan. Mats Kejonen är serietecknare.<br/></p>

<p>Att mannens förtryck av kvinnan skulle bero på avund för hennes kön är en provocerande tanke. Men eventuellt sann. Högst troligen. </p><p>I <b>Sofia Lucas</b> andra grävande serieroman <b></b>avtäcks våra innersta ömkligheter med psykoanalysens diagnostiska pennlampa till hjälp. Efter årtusenden av förvirring får vi äntligen svaret på vad det är som driver karlarnas begär av att söndra och härska. </p><p><b>Kön av avund</b> är satirisk populärvetenskap med skarpa nedslag under bältet.</p><p><b>Sofia Lucas</b> (f. 1989) är serietecknare, satiriker och redaktör för tidskriften MAL magasin. Hon debuterade 2022 med boken <i>Vara</i> (Epix förlag), en serieroman om reklamsamhället.</p>