Svenska

<p>Andra världskriget upphör aldrig att fascinera oss. Här får vi fördjupa oss i tio hemliga planer och dolda projekt. Hur planerade Sverige att bekämpa de tyska pansarförbanden? Fanns det hemliga spionbaser i Sverige? Hur fungerade krigsårens hemliga övervakningsimperium, Säpos föregångare  Allmänna säkerhetstjänsten? I den rikt illustrerade<i> Sverige under andra världskriget - Hemliga planer och projekt</i> lyfter flera av våra främsta militärhistoriska författare fram intressanta perspektiv på de dramatiska krigsåren 1939-45.</p><p>ANDERS FRANKSON är militärhistorisk författare och var tidigare redaktör på Pennan &amp; Svärdet, som utges av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. I boken medverkar även LARS ERICSON WOLKE, ULF SUNDBERG, STEN EKMAN, LARS-GÖRAN DYBECK, ANDERS EHRBORN och WILHELM AGRELL.</p>

<p>»Som läsare får vi bra inblick i några av de mest framträdande teorierna kring undergången. Framställningen är kunnig, pedagogisk och tydlig. Precis så som en populärvetenskaplig bok ska vara.« KRISTIANSTADBLADET</p><p><b>Romarrikets undergång tillhör historiens stora händelser.</b> Dit ned, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Där finner vi en värld präglad av rationellt tänkande och demokratiska ideal. En värld styrd av människor med rösträtt, snarare än av gudar och storkungar. Romarna blev så framgångsrika, att de i början av vår tideräkning hade lagt under sig hela Medelhavsområdet.</p><p>Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets undergång år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman, världen krympte, fälten växte igen och människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat.</p><p>Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle bara bryta samman och försvinna? Vilka var orsakerna? Pandemier, klimatkriser och folkvandringar? Höga skatter eller personlig dekadens? Och kan det hända igen?</p><p>I <i>Romarrikets undergång</i> för författaren Dag Sebastian Ahlander ett underhållande och tankeväckande resonemang om vilka lärdomar som går att dra av det mäktiga rikets sammanbrott.</p>

<p>»Ett välskrivet och vackert verk.« Tidskriften Respons</p><p><b>Göteborg har nu fyllt 400 år.</b> Men staden vid älven har äldre anor än så: Kungahälla, Lödöse, Nya Lödöse och Älvsborgsstaden är alla föregångare till Göteborg. I de återkommande krigen mot Danmark hade staden bränts flera gånger för att varje gång resa sig ur askan. Drömmen om en port västerut var stark.</p><p>År 1621 fick dagens Göteborg sina stadsprivilegier, och holländska och tyska köpmän flockades till den nya staden. En gång för alla skulle Sverige få ett fäste vid Västerhavet. Under de följande seklen stärktes rollen som handelsstad samtidigt som orten under 1800-talet utvecklades till en av landets viktigaste industri och varvsstäder.</p><p><i>Göteborgs historia. Porten mot väst</i> är ett efterlängtat praktverk om stadens spännande historia från medeltid till idag. Författarbröderna Tomas Andersson och Peter Sandberg skildrar kunnigt och fängslande sin hemstads rika historia.</p>

<p>»Jag vet inte riktigt hur Ben Macintyre gör för att lyckas med att underhålla med espri, berättarglädje och humor, samtidigt som han får oss att skälva inför krigets klaustrofobi, hopplösheten, döden och de outplånliga ärr man för alltid bär med sig från fångenskapens helvete. Han gör det i alla fall. Det är något av en litterär bragd.« JOHAN CRONEMAN, DAGENS NYHETER</p><p><b>På toppen av en kulle i den lilla staden Colditz, mitt i Tyskland, reser sig ett medeltida slott.</b> Byggnaden gjordes av nazisterna under andra världskriget om till ett högsäkerhetsfängelse för särskilt rymningsbenägna krigsfångar. Innanför slottets murar hamnade en brokig skara brittiska och amerikanska officerare som genast smidde planer för hur de skulle kunna ta sig därifrån. Det är historien om dessa män som den bästsäljande författaren Ben Macintyre berättar. Med ett digert källmaterial som grund presenterar han hittills okända delar av historien om Colditz.</p><p>Här skildras fångarnas desperation, tristess och det ena förbluffande uppfinningsrika flyktförsöket efter det andra. Här ges en inblick i livet i slottet, där fångarna byggde upp ett slags mikrosamhälle med hierarkier och hemliga allianser, hjältar och förrädare. Här berörs klasskamp, snobberi, homosexualitet, ensamhet, galenskap och fars. Men framför allt människors vägran att låta sig kuvas.</p>

<p>»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia.« Svenska Dagbladet</p><p>»Övertygande och högaktuell« Sydsvenskan</p><p><b>Det är en konst att få anfall att se ut som försvar</b>. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.</p><p>Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.</p><p>Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i <i>Anfallskrigens argument</i> hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.</p>