Svenska

Weimarrepubliken föddes i november 1918 ur första världskrigets aska och under hot om revolution. Den gav Tyskland landets första demokratiska regering, men kom bara att bestå i femton år.<br/><br/>I "Hisnande tider" tar oss Harald Jähner med till denna turbulenta och omtalade period där de första årens hyper­­inflation avlöstes av ett ekonomiskt uppsving och ett kulturellt uppbrott. Det handlade om nya livsstilar, om nyskapande konst och arkitektur. Könsnormer sattes ur spel, kvinnor klippte håret och kunde gå på lokal utan manligt sällskap, nöjeslivet blomstrade med danspalats och kabaréteatrar. Ett konstnärligt avantgarde trädde samtidigt fram, med namn som Fritz Lang, Wassily Kandinsky och Walter Gropius.<br/><br/>Men detta nya Tyskland kännetecknades också av politisk instabilitet, skarpa konfliktlinjer och djupa sociala klyftor. Kulturell frigörelse och politisk radikalism fick sin motreaktion i en "konservativ revolution". Anti­semitismen bredde ut sig, och det ekonomiska uppsvinget tog abrupt slut med börskraschen 1929 och ersattes av massarbetslöshet. Och 1933 satte så nazisterna punkt för Weimarrepubliken.<br/><br/>"Hisnande tider" är en kalejdoskopisk skildring av dessa dramatiska år. Liksom i sin lovprisade bok "Vargatider. Livet i Tyskland efter Tredje rikets fall 1945-1955" lyckas Jähner teckna en helhetsbild som binder samman det politiska livet med det kulturella och intellektuella - och med vardagslivets erfarenheter.<br/><br/>Harald Jähner är journalist, tidigare redaktör på Berliner Zeitung och hedersprofessor i kultur­journalistik vid Universität der Künste i Berlin. På Bokförlaget Daidalos har Jähner även utkommit med "Vargatider. Livet i Tyskland efter Tredje rikets fall 1945-1955" (2021) .

<p> »Viktig och synnerligen välkommen« <i>Hemvärnet</i> </p><p><b>Under Heinrich Himmlers ledning blev SS, nazisternas elitorganisation, en politisk maktfaktor som aktivt bidrog till den tyska krigsinsatsen under andra världskriget.</b> Mellan 1933 och 1945 växte SS till en stat i staten där Himmler i praktiken kunde föra en egen utrikespolitik. Han föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget - en radikal vision som också innefattade Sverige, ett land som Himmler ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland.</p><p>För att kunna omsätta visionen i verklighet drev Himmler på en infiltration av olika delar av det svenska samhället. SS förgreningar och propaganda nådde bland annat den svenska polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS samt jordbrukets intresseorganisationer. Lennart Westberg har gått till botten med att försöka kartlägga denna verksamhet, liksom Himmlers långsiktiga planer för Sverige.</p>

<p>»Den som läser <i>En tid för krig</i> är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« Svenska Dagbladet </p><p>»<i>En tid för krig</i> inbjuder till tankearbete och diskussion. De obehagliga tankar den väcker är viktiga att pröva.« Värmlands Folkblad </p><p>»Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt &hellip; Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« Smålandsposten </p><p><b>Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick.</b> I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder.</p><p>Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.</p>

<p>»<i>Ondskans tid</i> är en bred och lärd genomgång av ett fruktansvärt men fascinerande fenomen. Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok ... Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« <i>Svenska Dagbladet</i></p><p><b>Idag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. Långt mer än hälften av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?</b></p><p>I <i>Häxeri och trolldom i ondskans tid</i> skildrar Dick Harrison de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt, med särskilt fokus på Norden under 1500- och 1600-talen. Det var en tid då oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande, men med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form - med fruktansvärda resultat.</p><p>Det skrämmande ämnet blir till fängslande läsning när historieprofessor Dick Harrison nu tar sig an ämnet häxerier och trolldom genom tiderna.</p>

<p>»Ett välskrivet och vackert verk.« Tidskriften Respons</p><p><b>Göteborg har nu fyllt 400 år.</b> Men staden vid älven har äldre anor än så: Kungahälla, Lödöse, Nya Lödöse och Älvsborgsstaden är alla föregångare till Göteborg. I de återkommande krigen mot Danmark hade staden bränts flera gånger för att varje gång resa sig ur askan. Drömmen om en port västerut var stark.</p><p>År 1621 fick dagens Göteborg sina stadsprivilegier, och holländska och tyska köpmän flockades till den nya staden. En gång för alla skulle Sverige få ett fäste vid Västerhavet. Under de följande seklen stärktes rollen som handelsstad samtidigt som orten under 1800-talet utvecklades till en av landets viktigaste industri och varvsstäder.</p><p><i>Göteborgs historia. Porten mot väst</i> är ett efterlängtat praktverk om stadens spännande historia från medeltid till idag. Författarbröderna Tomas Andersson och Peter Sandberg skildrar kunnigt och fängslande sin hemstads rika historia.</p>

<p>»Jag vet inte riktigt hur Ben Macintyre gör för att lyckas med att underhålla med espri, berättarglädje och humor, samtidigt som han får oss att skälva inför krigets klaustrofobi, hopplösheten, döden och de outplånliga ärr man för alltid bär med sig från fångenskapens helvete. Han gör det i alla fall. Det är något av en litterär bragd.« JOHAN CRONEMAN, DAGENS NYHETER</p><p><b>På toppen av en kulle i den lilla staden Colditz, mitt i Tyskland, reser sig ett medeltida slott.</b> Byggnaden gjordes av nazisterna under andra världskriget om till ett högsäkerhetsfängelse för särskilt rymningsbenägna krigsfångar. Innanför slottets murar hamnade en brokig skara brittiska och amerikanska officerare som genast smidde planer för hur de skulle kunna ta sig därifrån. Det är historien om dessa män som den bästsäljande författaren Ben Macintyre berättar. Med ett digert källmaterial som grund presenterar han hittills okända delar av historien om Colditz.</p><p>Här skildras fångarnas desperation, tristess och det ena förbluffande uppfinningsrika flyktförsöket efter det andra. Här ges en inblick i livet i slottet, där fångarna byggde upp ett slags mikrosamhälle med hierarkier och hemliga allianser, hjältar och förrädare. Här berörs klasskamp, snobberi, homosexualitet, ensamhet, galenskap och fars. Men framför allt människors vägran att låta sig kuvas.</p>

<p>»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia.« Svenska Dagbladet</p><p>»Övertygande och högaktuell« Sydsvenskan</p><p><b>Det är en konst att få anfall att se ut som försvar</b>. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.</p><p>Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.</p><p>Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i <i>Anfallskrigens argument</i> hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.</p>