Svenska

<p>Det finns inte längre tid för undervisning och förberedelser på Basgiath. Striden är här, och den hotar att förgöra allt. Men hoten kommer inte bara utifrån - Violet bär på en hemlighet som kan påverka stridens riktning och i en värld där lojalitet är lika sällsynt som fred är det omöjligt att veta vem hon kan lita på.</p><p></p><p>När Navarre står på randen till kollaps måste Violet ge sig ut på jakt efter räddningen. Där, i främmande land, finns en chans att samla de allierade som kan rädda det hon älskar mest av allt. De behöver kraft och en armé. Och de behöver något som bara Violet kan hitta, men att avslöja vad det är kan kosta henne allt. Och medan stormen rycker närmare står en sak klar: inte alla kommer att överleva.</p>

<p>MOSKVA ÅR 2033. Civilisationens nordligaste utpost, en ensam metrostation, attackeras av gåtfulla varelser som uppstått i det sista kriget. Världen ligger i ruiner, jordytan är kontaminerad och ett rov för solens dödliga strålar. En sista människospillra har sökt skydd i Moskva-metron, världens största atombombssäkra bunker, där stationerna har omvandlats till små statsstater med egna ideologier och styrelseskick. Överallt pågår en ständig kamp om livsutrymmet, vattenfiltren, elaggregaten och svampodlingarna, alltmedan mörkret och fasan härskar i tunnlarna. En ung man tvingas ut på en farlig vandring genom den underjordiska labyrinten av tunnlar, schakt och sidospår, där ingen vet vad som väntar bakom nästa kurva.<br/></p><p>METRO 2033 bygger på sovjetiska myter om en hemlig stad under jorden och det faktum att Moskvametron byggdes för att motstå en kärnvapenattack. Boken har gjort succé i hemlandet och översatts till ett stort antal språk. Det finns även två datorspel som bygger på boken, med manus av författaren själv.</p><p></p><p>KRITIKERRÖSTER </p><p>»Om jag någon gång reser till Moskva kommer jag att ta med mig Dmitrij Gluchovskijs dystopiska roman Metro 2033 och ägna dagarna åt att åka runt i tunnelbanan och station för station bocka av skådeplatserna i denna ryska bästsäljare. Jag är normalt ganska sval inför framtidsscenarier med sf-inslag, men Gluchovskij bryter ner mitt motstånd mot genren och drar mig med på en svindlande, omtumlande färd genom Moskvas underjordiska tunnelsystem.« Nils Schwarz, Expressen </p><p>»Författaren har skapat ett häftigt och originellt fantasirike av Moskvas tunnelbana En suverän debut.« Spiegel »Årets bok!« Moscow Times </p><p></p><p>UTDRAG UR BOKEN:</p><p>»Mannen som gick längst bak i ledet kände sig uppenbarligen illa till mods och kastade hela tiden ängsliga blickar över axeln. Varje ensam vandrare i metron var förtrogen med den känslan. Det fanns till och med en särskild beteckning för den: tunnelångest. När man går genom en tunnel, i synnerhet med en dålig lampa, känns det alltid som om faran närmar sig bakifrån. Ibland blir känslan så intensiv att man tycker sig förnimma en tung blick i ryggen, eller inte ens blick... Vem vet vem eller vad som döljer sig i mörkret och hur den eller det uppfattar världen? Till slut blir anspänningen så outhärdlig att man inte står ut längre, man snurrar runt, blixtsnabbt, och viftar med ljusstrålen i det svarta - men ingen där... Tystnad... Tomhet ... Allt verkar lugnt. Men medan man tittar bakåt, kisar in i mörkret tills ögonen värker, förtätas känslan på nytt av faran som närmar sig bakom ryggen, och återigen växer behovet av att vända sig om och lysa med lampan i tunneln - är det någon där, har någon smugit sig fram, medan man tittade åt andra hållet... «</p>

Det lilla samhället Eldarsfors förbereder sig för sommarens turistströmmar till det gamla järnbruket, men bruket har fått en ny ägare och inget är som förr. På herrgården sitter Nora Sander och ser hur hennes kusin förstör deras farfars livsverk, men när barndomsvännen Jeremias återvänder till samhället får hon annat att tänka på. Jeremias är förändrad, och det väcker nya känslor till liv.<br/>Brukets HR-chef Wolf Krause försöker lära känna ensamvargen Gillis Sinclair, som arbetar som guide i gruvorna, men börjar inse att det är omöjligt. Vilket vore lättare att acceptera, om Gillis bara inte var så snygg.<br/>På den närliggande campingen bor Vincent, som tar ströjobb på bruket men helst inte vill jobba alls. Vid en tjärn i skogen möter han en mystisk varelse han inte trodde fanns - Näcken - och från den stunden är deras liv sammanflätade.<br/>Författaren Elin Olausson skriver gärna romance fokuserat på queera karaktärer. Gnistregn är del ett i trilogin Bruket, som är en romantisk fantastikserie med inslag av svensk folktro, mystik, kärlek och färgstarka karaktärer. Den utspelar sig kring människorna och händelserna i ett mindre samhälle i Bergslagen.<br/>Elin om Gnistregns tillkomst: 2015 började jag och min vän Camilla att tillsammans spåna fram grunden till det som senare blev Gnistregn. Utgångspunkten var karaktärerna Wolf och Gillis, och därifrån växte berättelsen till en hel trilogi. Det roligaste för mig har tveklöst varit att skapa karaktärerna och diskutera fram berättelsen tillsammans med Camilla. Det har verkligen gett energi i skrivandet.<br/>Camilla Boring är skaparen av såväl omslaget som porträtten i boken. Elin har tidigare skrivit romance på engelska under pseudonymen Elvira Bell, skräcknoveller och hennes bok Silver är utgiven som E-bok  och ljudbok på alla större ljudbokstjänster.

<p><i>"Passagen är en lågmäld och otäck dystopi som verkligen biter sig fast i läsaren. Varvat med bilder och text så kommer du definitivt att få en säregen läsupplevelse." - C.R.M Nilsson</i></p><p>Året är 1997. En tonåring är på rymmen genom ett dystopiskt USA tillsammans med en liten gul robot. Längs vägarna reser sig vraken efter enorma krigsdrönare tillsammans med skräpet från ett högteknologiskt konsumtionssamhälle i förfall. Medan de närmar sig kusten faller världen samman i allt snabbare takt, som om civilisationens ihåliga kärna till slut kollapsat bortom horisonten. Simon Stålenhag är den internationellt hyllade författaren och illustratören bakom Ur varselklotet och Flodskörden. Hans egensinniga och fantasifulla bilder och berättelser, som visar fantastiska maskiner och varelser i en typisk skandinavisk vardag, har gjort Stålenhag till en av världens mest eftertraktade visuella historieberättare. I Passagen riktar han sin unika blick mot Amerika.</p><p>Sagt om Passagen:</p><p><i>"Hans konst förtjänar all världens uppskattning" - Expressen</i><br/></p><p><i>En lågmäld, men samtidigt storslagen, vision av ett söndrande samhälle någonstans mellan Blade Runner och Neuromancer. Den stora skillnaden mellan Stålenhags vision och 80-talets framtidsskildringar är att tekniken inte är något nytt som föds, utan fornlämningar som vittnar om en tid som flytt. Det blir till en metafor över en död framtidsvison, där Stålenhag samlar resterna av den och ger den ett liv efter döden, i ett nytt sammanhang. ~FZ, Joakim Kilman</i> </p>

<p>Det var en gång en blodhäxa som mötte en ulv i skogen   </p><p>Ophelia är en av få blodhäxor som finns kvar av det tidigare kraftfulla folket. De är tvingade till exil och har förlorat både sitt hem och sin frihet. Många har dödats för att sedan brännas på bål, tagna av ulven. Rovdjuret som vandrar outtröttligt i skogen, springer på nedtrampade stigar och vädrar mot himlen under fullmånens sken. Med hat i hjärtat och blodsmak på tungan jagar de efter doften av häxor. Blodhäxor.  </p><p>Mormodern vägrar låta sig kuvas och bor utanför deras skyddade by, ensam i skogen. Ophelia bestämmer sig för att besöka henne en tidig vintermorgon. Väl medveten om faran hon utsätter sig för. Och hon hinner inte långt förrän hon hamnar öga mot öga med ulven. </p><p>Mötet med rovdjuret utvecklar sig inte som hon har tänkt sig och de båda tvingas förlita sig på den andra när midvinternatten är nära förstående. En natt som innehåller mycket värre saker än blodhäxor och ulvar.   </p><p><i>Röda spår i snö</i> av Caroline Hurtig är en magisk re-telling av Rödluvan med förbjuden kärlek, mörker och olika grå skalor av ondska och godhet, i en värld där sagor får liv med en gotisk tvist. Den är första delen i den fristående serien <i>Skymningssagor.</i>  </p>

<p>Det var en gång en kvinna som lyckades fly sin styvmoders blodiga källare </p><p>När klockan slår midnatt för prinsens årliga vinterbal står Ella i utkanten av Mörkerskogen. All magi inom henne är försvunnen och det enda hon har kvar är en ensam glassko och de slitna trasorna på kroppen. I samma stund bestämmer hon sig för att finna en önskestjärna för att få tillbaka den magi hon förlorat. </p><p>På resan möter hon Lumi, en medlare djurviskare som slår följe med Ella. Med hjälp av djuren nås de av ryktet om en önskestjärna i närheten av kungafamiljens vinterslott, men i Mörkerskogen finns värre saker än prinsar och önskestjärnor att oroa sig för. </p><p>Under resan tvingas Ella att klara sig utan magi även när det handlar om liv och död. Och när Lumi utmanar Ella på sätt hon aldrig tidigare varit med om börjar Ella ifrågasätta allt. Varför blev hon av med sin magi? Ligger styvmodern bakom trolovningen mellan styvsystern och prinsen? Och vad är Ella villig att ge upp för kärleken?   </p><p></p><p><i>Önskestjärnor av glas</i> av Olivia Reimhagen är en magisk re-telling av Askungen med nyckfulla stjärnor, mord och oväntad kärlek, i en värld där sagor får liv med en gotisk tvist. Det är andra delen i den fristående serien<i> Skymningssagor</i>.</p>

<p>Branna O'Dwyers lilla butik Mörka häxan blomstrar, och hon gläds åt att se sina vänner finna kärleken. Själv har hon dock slutit sitt hjärta - för att skydda sig själv och mannen hon älskar. Både Branna och Finbar Burke bär på magiska krafter, men det mörka arv som finns i Fins blod hotar att förgöra dem. När onda makter närmar sig ställs Brannas och Fins kärlek inför ett sista, avgörande prov.</p><p></p><p>"Ödesnatt" är den tredje delen i trilogin om Släkten O'Dwyer, en berättelse om kärlek, magi och vänskapsband starka nog att sträcka sig genom historien.</p>