Svenska

<p>Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord. </p><p>Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor. </p><p>I <i>Döden är en man</i> granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie <i>Det svenska styckmordet</i> som visats under vintern 2024 på SVT. </p><p>PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering. </p><p>"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."<br/>Per Olov Enquist, Expressen </p><p>"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med."<br/>Jan Guillou, Aftonbladet</p>

<p>En dag beslutar sig Maria Kvist för att hon ska arbeta med fastigheter. Hon har ingen utbildning för just det, men en ambition utöver det vanliga. Hon ska bli Göteborgs bästa mäklare!  Men vägen dit är lång och kantas av studier, konkurrens, hårt jobb och märkliga situationer. För trots att kunderna är helt vanliga människor som du och jag döljer hemmen många hemligheter ... Vissa hem har grodfarmer under golvet, andra har låsta källardörrar där ingen får kika in. En del hus har ägare som är oense, medan andra har ägare som går nakna. Kanske är mäklaryrket inte så glamoröst som folk kan tro?   </p><p><i>Mäklare till salu</i> är en autofiktiv berättelse där läsaren får en unik möjlighet att följa fastighetsmäklarens vardag på riktigt. Sexton års erfarenhet av yrket har landat i en bok bestående av personliga berättelser från författarens liv. Tragik, komik, konflikthantering med försäljning udda och dråpliga händelser, och vissa rent av farliga.  </p>

<p>Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.</p><p>Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet.  </p><p>Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. </p><p></p><p></p>

Självbiografi [Bok / Inbunden]

<p></p><p>Hur skulle du reagera om ni plötsligt blev en till person i din familj? Om det en dag kom ett barn i 10-årsåldern hem till dig? Ett barn som skulle bo där och vara en del av din familj? </p><p>I boken <i>Får Jag Låna Din Mamma? </i>beskriver författaren hur det var att växa upp under en del av sin barndomstid hos sin biologiska mamma, betraktat ur ett barns perspektiv. Men också hur det var att bo på barnhem och hos en fosterfamilj. Berättelsen sträcker sig sedan fram till vuxen ålder idag. </p><p>Boken syftar till att väcka en debatt om hur barn behandlades på den tiden men även idag, då inte mycket har förändrats från Socialtjänstens sida under alla dessa år. Än idag far barn illa hemma hos sina biologiska föräldrar och också hos vissa fosterfamiljer. Barnets bästa måste alltid vara i centrum, och allting är inte alltid så bra som det verkar. Ett mynt har alltid två sidor.</p><p></p>

<p>Jackson är aggressiv, konfrontativ och ofta oberäknelig. Hans mamma, Kayla, är förlamad av sorg efter att tragiskt ha förlorat sin man och äldste son. I ett försök att hantera situationen sätter hon Jackson i familjehem.</p><p>Jackson hamnar hos Cathy, som uppmuntrar honom att prata om vad som har hänt med hans familj, men hon får inte mycket respons. Hans uppförande fortsätter att oroa alla. Tills plötsligt den verkliga anledningen till Jacksons beteende avslöjas ...</p><p><b>Cathy Glass</b> har varit familjehemsförälder i över tjugofem år och har under denna tid tagit emot fler än etthundrafemtio barn i olika åldrar och med varierande bakgrund. Hon håller kurser för familjehemsföräldrar och tar fram nya arbetsmetoder och riktlinjer. Cathy har tre egna barn, varav ett, Lucy, adopterades efter en lång tids familjehemsplacering.</p>

<p>"Fascinerande och skrämmande läsning"</p><p>BTJ, häfte nr 6, 2024</p><p></p><p>En unik, personlig skildring inifrån den kontroversiella scientologikyrkan. Mariette Lindstein var högt uppsatt inom scientologerna när hon under dramatiska omständigheter lyckades fly från högkvarteret i USA. Efter nio romaner där hon använt sina erfarenheter av sektmentalitet berättar hon nu för första gången sin egen historia. Som ung sökande kvinna drogs hon till scientologikyrkan i Malmö och tog sig sedan under tjugofem års tid genom alla nivåer i hierarkin till den allra högsta ledningen. I sin självbiografi ger hon läsaren tillträde till en sluten värld som varit otillgänglig för de flesta. Det är en berättelse om vad som får en människa att gå genom eld och vatten för att finna tillhörighet och till slut hitta hem.</p><p></p><p>"Läs och begrunda. Den här boken borde vara obligatorisk på högstadiet och i gymnasiet"</p><p>Ölandsbladet</p>