Svenska

»Det finns ett ständigt återkommande behov av en bok som denna, men det är speciellt akut idag, när både tron och förnuftet genomgår livsuppehållande behandling i vår kultur, som blir alltmer fientligt inställd till båda, eller åtminstone till de klassiska eller traditionella formerna av båda. [...]Det behövs filosofiska argument. De är vapen i den andliga kampens intellektuella dimension, en kamp som är precis lika verklig och lika mycket en fråga om liv eller död som fysisk krigsföring.« Ur bokens inledning Vad är egentligen filosofi? Finns objektiv sanning? Existerar Gud på riktigt? Hur kan ondska finnas om Gud är god? Har vi en fri vilja? Vad är lycka och hur kan vi uppnå den? Har du ställt dig frågor som dessa? Då är detta en bok dig. Peter Kreeft tar sig an en rad centrala filosofiska teman och behandlar dem med den lätthet som denne spränglärde, träffsäkra och humoristiska författare vant sina läsare vid. Boken bjuder omväxlande på insikt, förundran och ett och ett annat gott skratt. Varje kristen bör äga åtminstone ett verk om filosofi. Denna bok är ett bra alternativ. PETER KREEFT är professor i filosofi vid Boston College. Han är en av USA:s mest kända katolska författare och apologeter. Kreeft har skrivit mer än åttio böcker, däribland Till den kristna trons försvar, You Can Understand the Bible,Summa of the »Summa«, och Summa Philosophica.

Känslornas Idéhistoria [Bok / Inbunden]

<p><b>En av moralfilosofins stora klassiker</b></p><p>Søren Kierkegaards <i>Fruktan och bävan</i> - först utgiven 1843 under pseudonymen Johannes de silentio - har i generationer behållit sin ställning som en av moralfilosofins mest centrala texter och inspirerat författare och konstnärer som Walter Benjamin, Edvard Munch, W. H. Auden och Jean-Paul Sartre.<br/>Kierkegaard utforskar här paradoxen bakom den bibliska Abrahams beslut att låta sina förpliktelser inför Gud gå före förpliktelserna till hans egen familj. Samtidigt kritiserar han sin tids teologi för dess försök att förklara kristendomens objektiva sanning, något Kierkegaard ansåg vara omöjligt.<br/><i>Fruktan och bävan</i> presenteras här i svensk översättning av Richard Hejll.</p><p>SØREN AABYE KIERKEGAARD [1813-1855] var en dansk filosof, teolog och författare, och en av den filosofiska existentialismens grundare. Han föddes i Köpenhamn som son till Michael Pedersen Kierkegaard, som i samband med Napoleonkrigen blev en av Danmarks rikaste män. Till Søren Kierkegaards viktigaste verk hör - utöver <i>Fruktan och bävan</i> [<i>Frygt og Bæven</i>] - bland annat <i>Antingen eller</i> [<i>Enten-Eller</i>, 1843] och <i>Begreppet ångest</i> [<i>Begrebet Angest</i>, 1844].</p>

<p><i>Grundens sats</i> utgörs av en föreläsningsserie från 1955 56. Här utgår Heidegger från Leibniz princip <i>nihil est sine ratione</i> ingenting är utan grund, vilket är en av metafysikens mest grundläggande satser. Heidegger tydliggör emellertid att den inte är obetingat giltig, utan att den måste förstås utifrån varat. Han för också fram sina mest genomarbetade reflektioner kring historien eller varats skepnad, ett av de viktigaste inslagen i den sene Heideggers filosofi. </p><p><i>Grundens sats</i> är också en av Heideggers mest konstnärligt komponerade texter och innehåller viktiga reflektioner kring språk, översättning, tänkande, föremålslighet och teknologi tillsammans med en diskussion av tänkare som Aristoteles, Goethe, Kant och Leibniz, med flera. </p><p>Tidigare oöversatt föreligger nu <i>Grundens sats</i> för första gången på svenska, tillsammans med utförliga kommentarer och noter. </p><p>Martin Heidegger (1889 1976) är författare till några av 1900-talets viktigaste filosofiska verk som <i>Till tänkandets sak</i>, <i>Vara och tid</i> samt <i>Brev om humanismen</i>.</p>

<p>"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.</p><p>Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen - människans tidsålder - slutligen får dem att finna sin verkliga betydelse. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk (<i>Marx-Engels-Gesamtausgabe</i>) presenterar Kohei Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.   </p><p>Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i <i>Marx-Engels-Gesamtausgabe</i>, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken <i>Capital in the Anthropocene</i>, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. <i>Marx i antropocen</i>, hans senaste bok, utkom 2023 och blir Saitos första i svensk översättning.</p>

<p>I fem tecknade berättelser och över trettio intervjuer gestaltar Joanna Rubin Dranger en outforskad erfarenhet av att leva med dold judisk identitet i Sverige.</p><p>En ung kvinna berättar att hennes farfar raderat alla spår av sin bakgrund, så att familjen inte ska gå att identifiera som judar "om det skulle hända igen". Det dolda arvet har i tre generationer skapat spänningar i familjen. Ett annat exempel är hen som varken berättar för vänner eller kollegorna på förskolan om sin judiska identitet, trots ett i övrigt normöverskridande liv.</p><p>En bok om en erfarenhet många kan känna igen sig i, om att på olika sätt moderera sin annanhet och inte till fullo kunna vara den man är.</p>

<p>Det revolutionerande med Hegels föreläsningar om filosofins historia är att filosofihistorien här inte längre betraktas som en katalog av i grunden tillfälliga åsikter i form av ständigt nya tankebyggnader som vederlägger varandra; den består inte av olika filosofer som på nytt ständigt söker efter den sanna filosofin, utan det är filosofin själv (anden) som realiserar och lär känna sig själv genom den historiska processen. </p><p>Filosofin är denna process; dess historia är därför inte något yttre, utan hör med nödvändighet till filosofin. Filosofin är sin historia: en förnuftig process med ett telos som därför kan förstås utifrån sin helhet. Därmed får filosofins historia en helt annan vikt än den tidigare haft.  </p><p>Dessa föreläsningar är oumbärliga för den som vill förstå den moderna människans medvetenhet om sig själv som en historisk varelse, särskilt som de spelade en stor roll för att åstadkomma just denna medvetenhet.</p><p>Denna inledning till Hegels föreläsningar om filosofins historia är också en av de mest tillgängliga ingångarna till hans eget filosofiska system. Här utreder han vad filosofi är i relation till närliggande områden som religion och vetenskap och redogör för många av de mest centrala begreppen i sitt tänkande. </p><p>Översättare är Andreas Ekvall som tidigare översatt flera verk ur den tyska filosofin.</p>