Svenska

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

<p><i>I stålstormen</i>, utgiven i Tyskland första gången 1920, är ett av de främsta litterära monumenten från första världskrigets malströmmar. När frontofficeren Ernst Jünger (1895 1998) sammanställde sina dagboksanteckningar från skyttegravsstriderna på västfronten i Frankrike och Belgien från januari 1915 till augusti 1918 var syftet att ge massakern en ärlig gestaltning och en djupare mening. Med kylig närvaro och detaljrikedom registreras ­krigets förluster och ohyggliga dimensioner parallellt med ­äventyrslystnaden, den preussiska disciplinen och det kamratskap som var dess underliggande drivkrafter. </p><p>Denna nya utgåva, har ny omslagsillustration och görs i vackert halvklotband i linje med förlagets övriga titlar av Ernst Jünger.</p>

<p>I 100 år har Elsa Beskows första berättelse om de tre tanterna Grön, Brun och Gredelin bjudit barn på mysiga sagostunder. Här presenteras en jubileumsbok som innehåller tre av sagorna.</p><p>I över ett århundrade har Elsa Beskows bilder och berättelser förtrollat barn och vuxna. Bilderna kan räknas till den svenska kulturskatten. De berättar inte bara magiska sagor utan är också tidsdokument från ett Sverige i början av nittonhundratalet. De fem berättelserna om Petter och Lotta som flyttar in hos Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin fick Elsa Beskow inspiration till ifrån sina egna släktingar.</p><p>I denna lyxiga jubileumsvolym finns tre av de fem bilderböckerna om tanterna, farbror Blå, Petter och Lotta samlade. I Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin får vi veta hur det kom sig att Petter och Lotta flyttade in hos tanterna, i Petter och Lotta på äventyr hamnar barnen alldeles vilse och i Tant Bruns födelsedag vankas det kalas med förhinder.</p>

<p><b></b>De nio första Tintinäventyren tecknade Hergé i svartvitt, med start 1929. De publicerades först som följetong i olika tidningar innan de gavs ut i bokform. Samtliga nio album kommer nu för första gången att ges ut på svenska i ett utförande snarlikt det ursprungliga. Det blir alltså många nya läsupplevelser att se fram emot för svenska Tintinfans. </p><p>I originalversionen av <i>Faraos cigarrer</i> från 1934 finns mycket som känns igen från senare album beträffande figurer, miljöer och spänning. Samtidigt är genomförandet inte alls lika fulländat som i färgversionen av samma äventyr som gavs ut långt senare. Båda berättandet och teckningarna är betydligt mera opolerat här. </p><p>Gemensamt för de nio originalversionerna av Tintins äventyr är att de har betydligt fler sidor än de senare färgutgåvorna av samma äventyr, och att serierutorna är större. Varje album innehåller också ett mindre antal helsidesplanscher i färg. </p>

<p>Tintin kommer en kallhamrad falskmyntarliga på spåren, vilket efter en vild jakt för Tintin och Milou till Skottland och den mytomspunna svarta ön utanför Kiltoch, där det går rykten om ett ohyggligt odjur i slottsruinen. </p><p><i>Den svarta ön</i> är det enda Tintinäventyr som Hergé tecknade om helt två gånger; först från svartvitt till färg, och nästa gång för att färgversionen från 1943 kändes omodern då ett engelskt förlag skulle ge ut boken på 1960-talet. Det är denna senare färgversion som svenska läsare är mest bekanta med, vilket gör denna retroutgåva extra intressant för fansen. </p><p>De nio första Tintinäventyren tecknade Hergé i svartvitt, med start 1929. De publicerades först som följetong i olika tidningar innan de gavs ut i bokform. Samtliga kommer nu att ges ut i svensk översättning i ett utförande snarlikt det ursprungliga.</p>

Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) av Eihei Dogen i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow.<br/><br/>Zenkockens handbok är en japansk text från tolvhundratalet om hur en buddhistmunk tar sig an sina uppgifter i köket. Texten är kort, i vår utgåva är den bara tretton sidor, ändå intar den en särställning i zenbuddhismens litteratur.<br/><br/>Här vägleds munken i den attityd av uppmärksamhet, omsorg och tacksamhet som förväntas genomsyra allt han gör. Kocken ska ta hand om ingredienserna som om det är sina egna ögon han beskyddar, kärlet i vilket riset kokas ska betraktas som om det var hans eget huvud, vattnet som används till att skölja riset som om det vore livet självt.<br/><br/>På så vis frammanas en erfarenhet och insikt som är giltig för oss alla, som vi ögonblick för ögonblick oavsett sammanhang har en möjlighet att förkroppsliga i relation till andra människor, till alla levande väsen och ting.<br/><br/>För översättningen från japanska står Lars Vargö, japanologen och tidigare diplomaten som bland annat varit ambassadör i Tokyo och är författare till en rad böcker om japansk kultur. Vargö har studerat zen vid ett kloster i Kobe.<br/><br/>För att hjälpa läsaren att verkligen förstå den djupare innebörden av texten bad vi religionsantropologen Sten Barnekow - som även han studerat zen i Japan - att skriva ett efterord.<br/><br/>Vi bad om ett normallångt efterord, men det fanns så mycket att berätta om det här att det svällde till ett av världens förmodligen längsta efterord - över tvåhundra sidor. Så många sidor behövdes för att förklara innebörden av den skenbart enkla texten om att koka ris och ansa grönsaker, för egentligen handlar det om mycket mer. Det handlar om livet i sin helhet.<br/><br/>Barnekow har för övrigt en vana att skriva långt. Hans doktorsavhandling Erfarenheter av zen är på 1237 sidor, hans uppföljare Än zen då: En japansk zenmästares första besök i Sverige är 2144 sidor. I båda fallen, så också i detta efterord, föreligger en paradox. En klassisk utsaga lyder: "Zen uttryckt i ord är inte zen". Ändå är det det som Sten Barnekow vanligtvis gör: uttrycker zen i ord. Här lyfter han fram det som enligt denna bok är så viktigt i köket, alltså till exempel att skölja riset på rätt sätt, en inställning som gäller för allting i livet. Gör det du gör med uppmärksamhet och omsorg, var grundlig och närvarande. Det kallas att utöva vägen. Livet har varken en inneboende mening eller ett givet mål, men vi befinner oss alla på vägen.<br/><br/>Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow. ISBN 978-91-7742-617-2. Högkvalitetspapper, sydda ark, klotband (=hårda pärmar med tygrygg), 256 sidor.