Svenska

Som åttaåring drömde Kim M. Kimselius om att bli författare. Många år senare blev drömmen verklighet. 1997 debuterade hon med boken Tillbaka till Pompeji och fick smeknamnet Blekinges Astrid Lindgren. 2017 firar Kim tjugo år som etablerad författare, med 45 utgivna böcker. Nu ger hon ut en bok om allt som hänt sedan debuten. Nåja, nästan allt, annars skulle det bli en alldeles för tjock bok. Författare från dröm till verklighet är även tänkt som inspirationsbok för den som drömmer om att bli författare.<br/>Här får du följa den slingriga väg Kims författarskap har tagit under två decennier. Från en bejublad debut med 11.000 exemplar sålda första veckan, till en ikon bland egenutgivare. Drömmer du också om att bli författare? Då kommer du att bli inspirerad av Kims resa, från dröm till verklighet.<br/><br/>"Har under kvällen läst Kim M Kimselius bok "Författare Från dröm till verklighet". Jag vill också lära mig skriva så glädjefyllt och flödande." Petronella Simonsbacka<br/><br/>"Du skriver så fängslande att man inte kan lägga ifrån sig böckerna." Journalist Gull-Britt Bergström-Lindell

Vad får en människa att en regnig novemberdag ta flyget till Paris och söka upp konstkritikern och författaren John Berger? Har ledamoten av Goncourtakademien Michel Tournier något mer att berätta än lantbrukaren i Huate-Savoie? Har astronomen Peter Nilson funderat mer över människan och hennes villkor än IT-killen på Telia?<br/><br/>Mellan åren 1993 och 1999 sökte Lennart Lindskog upp ett femtiotal författare i Sverige, Norden och Europa. Jag ställde frågor om livet, skrivandet och döden. I denna bok presenteras trettioen av dessa författare.<br/><br/>Följande författare intervjuas: Bjørn Aamondt, John Berger, Eva-Stina Byggmästar, Hugo Claus, Ylva Eggehorn, Kjell Espmark, Maria Gummesson, Kirsty Gunn, Hans Gunnarsson, Lars Gyllensten, Reinhard Jirgl, Bengt Emil Johnson, Ismaïl Kadaré, Theodor Kallifatides, Peter Kihlgård, Willy Kyrklund, Ulla-Lena Lundberg, Herta Müller, Peter Nilson, Cees Nooteboom, Lars Norén, Ulla Olin, Olle Orrje, Göran Palm, Björn Ranelid, Jesper Svenbro, Kerstin Thorvall, Michel Tournier, Göran Tunström, Jan Östergren, Klas Östergren.

Martin Tegens första bok på Themis förlag var hans tolkning av Shakespeares "Sonetter och versberättelser", för vilken han erhöll Samfundet De Nio:s översättarpris 2007. Themis har också utgivit Tegens tolkning av R. M. Rilke "Sonetterna till Orfeus" och Heinrich Heine "Sångernas bok".

Christer Åsberg var Karlfeldtsamfundets ordförande 2001-2008. Under den tiden men också före och efter har han behandlat Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) och hans diktning i en rad föredrag och uppsatser. Han har gett nya infallsvinklar på skaldskapet och inspirerat till fortsatt och fördjupad läsning. Ett urval av hans texter har samlats i En vän i vind och skymning. - För sina insatser inom Karlfeldtforskningen erhöll Christer Åsberg Karlfeldtpriset 2018.

Detta är en nyutgåva av en åttio år gammal studie som bevarat sin aktualitet. Den unge poeten Olof Lagercrantz skrev 1938 en bok om Erik Axel Karlfeldt, Jungfrun och demonerna, illustrerad av Bertil Bull Hedlund. Den utgick från en trebetygsuppsats i litteraturhistoria, som han just färdigställt vid Stockholms högskola. Karlfeldt, död sedan sju år, var vid den här tiden ett något stelnat nationalmonument, inte bara genom sin nobelprisbelönade diktning utan också genom sin offentliga verksamhet som akademisekreterare och talare, en sinnebild för trygg och helgjuten svensk manlighet. I Lagercrantz' tappning förvandlas han i sju kapitel med olika teman till en ungdomlig diktarkollega som på ett levande språk vill tyda vindarnas viskningar och rop och pejla själarnas dunkla djup, ständigt prövande de rätta orden och rytmerna för naturens hemligheter och kärlekens och drifternas förirringar. Karlfeldtstudien var den första i en lång rad liknande suggestiva tolkningar av Lagercrantz' litterära valfrändskaper och följeslagare, ofta med inslag av självporträtt: Dante och Strindberg, Proust och Ekelöf, James Joyce och Joseph Conrad, och många fler. Lagercrantz' studie uppskattades inte bara av yngre läsare utan också av äldre Karlfeldtforskare. Torsten Fogelqvist kallar i sin stora Karlfeldt­biografi (1940) hans analyser "träffande" och "fruktbärande" och lyfter särskilt fram hans "sinnrika" kapitel om Karlfeldt som "vindens diktare". Och i en recension i Vestmanlands Läns Tidning - en av ett 40-tal recensioner som ägnades boken - sammanfattade Emil Liedgren sitt positiva intryck: "Måtte den vackra boken finna många uppmärksamma läsare och föra yngre släktled djupare in i Karlfeldts diktning." Det är en förhoppning som kan knytas även till nyutgåvan. Än i dag kan Lagercrantz' Karlfeldtstudie stimulera till en aktiv och aktualiserande läsning av skaldens diktning. God hjälp på traven får vi ­genom att nyutgåvan kompletteras med för- och efterord av två nutida litteraturvetare och kritiker, Stina Otterberg och Arne Melberg. Stina disputerade 2010 på en avhandling om Olof Lagercrantz' kritik, Klädd i sitt språk, och skrev 2014 en studie av Karlfeldts dikt "Sub luna", Älska, dricka, sjunga, leva, dö (Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 46). Hon ingår numera i Karlfeldtsamfundets styrelse. Arne skrev under sin tid som professor i allmän litteraturvetenskap i Oslo flera verk om ­essäer, lyrik och läsning och utgav 2017 en studie av Lagercrantz' författarmonografier, Läsaren ­Lagercrantz. Karlfeldtsamfundet ger ut boken som faksimilutgåva. Det exemplar som använts som underlag för nyutgåvan hade av författaren och illustratören dedicerats till det blivande samfundets förste ordförande Anders Yngve Pers. Dedikationen återges i faksimilet - en hälsning på åtta decenniers håll till dagens Karlfeldtläsare.

<p>Pixiböckerna började ges ut i Sverige på 1950-talet. De lanserades då som kvalitetsbilderböcker för en billig penning som skulle konkurrera med serietidningar. Utgivningen blev snabbt en succé. Det har kommit ut tusentals Pixititlar under åren som spridits till många läsare, bland annat eftersom de sålts via andra kanaler än den traditionella bokhandeln.   </p><p>I denna bok tecknar Maria Nilson Pixiutgivningens historia och gör nedslag i hur den utvecklats. Här diskuteras Pixibokens utseende, vilka titlar som inledningsvis dominerande utgivningen och hur det ser ut idag. Boken avslutas med en förteckning över publicerade Pixititlar som kan underlätta fortsatt forskning om detta barnlitterära fenomen.   </p><p>Maria Nilson är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar främst om olika slag av populära genrer för både vuxna och barn och ungdom.   </p><p>Ingår i Svenska barnboksinstitutets skriftserie (nr 162).</p>