Svenska

<p>Varje gång vi läser något sker ett litet mirakel. Sinnescellerna i ögat registrerar tecknen. Bilden av tecken omformas till elektriska impulser som skickas vidare till hjärnan. Ett system av nervceller skapar sedan mening i virrvarret av streck i boken eller tidningen.</p><br/><p>För de flesta går teckentydningen automatiskt, men alla har inte samma medfödda förmåga att lära sig läsa och skriva texter. Hos en del beror det på dyslexi som betyder just "svårighet med orden" på grekiska. Många som har det här hindret får inte rätt hjälp. De har stora kunskapsluckor när de slutar skolan och får med sig ett dåligt självförtroende genom livet.</p><br/><p>Den framstående hjärnforskaren Martin Ingvar har länge varit djupt engagerad i ämnet. I den här boken tar han ett helhetsgrepp på problemet - från hjärnans funktion till ett samhällsperspektiv. Han har läst in boken på CD-skiva som medföljer.</p> <em></em>

Den kommunala musikskolan i Stockholm är Sveriges största musikskola. Många nu verksamma artister och instrumentalister fick här sin första kontakt med musiken och den kommunala musikskolan har idag blivit ett begrepp som möts med respekt. I denna historik skildrar några av dem som var med under uppbyggnaden av Stockholms kommunala musikskola sina erfarenheter från tiden då grunden för verksamheten lades. Vi får även läsa om föregångarna; de musikskolor som bedrev undervisning i staden från tidigt 1800-tal till tiden strax före kommunala musikskolans start 1961.

"Above all, learning an instrument must be fun" Nu har det äntligen kommit en bok på svenska för alla blivande och redan verksamma sång- och instrumentalpedagoger. I musikundervisningen måste finnas ett spelrum eller en balans mellan olika sidor: planering och spontanitet, krav och frihet, gammalt och nytt, lätt och svårt, spel med och utan noter Robert Schenck lägger i SPELRUM tonvikten på kreativa undervisningsformer och betonar projekt, gehörsspel, eget skapande och musikglädje. Boken är tänkt både för studerande och för redan aktiva musiklärare som önskar få nya idéer för sin undervisning eller perspektiv på sitt arbete. Men den är även relevant för musiker, för föräldrar till musicerande barn och för den som allmänt intresserar sig för pedagogiska frågor. Robert Schenck som är lektor i tvärflöjt, metodik och kammarmusik vid Musikhögskolan i Göteborg, har länge arbetat med att lära studenter att bli lärare. Behovet av ett samlat undervisningsmaterial har blivit allt mer kännbart, och det är en erfarenhet som han delar med de flesta som undervisar i metodik på musikhögskolorna i landet. Samma år som boken gavs ut erhöll Robert Schenck Musikaliska Akademiens Göran Lagerwallpris, ett pris som tilldelas lärare inom den högre utbildningen för betydelsefulla pedagogiska insatser. I prismotiveringen står bland annat: "Med sin nyligen utgivna bok SPELRUM har han givit svenska sång- och instrumentalpedagoger nya och inspirerande utgångspunkter på vägen mot väsentlig musikpedagogisk förnyelse." Robert Schencks egen inställning till ämnet kan sammanfattas med rubriken på en artikel som han skrev för en engelsk tidskrift: "Above all, learning an instrument must be fun." Mycket av det Robert Schenck skriver om handlar om lust och lek - men förenat med ett allvar som ger den utveckling som krävs i undervisningen. Robert Schencks bok är en utmärkt belysning av den pedagogiska vardagen i vårt 21:a århundrade med alla möjligheter och options som står oss till buds. Jag gläds över att det finns en sådan här bok att sätta i händerna på den som brinner av en musikalisk iver att möta, befästa och utveckla eleverna; att upplevelse, beskrivning, återberättandet, imitationen, det egna uppspelet och analysen får komma i rätt ordningsföljd; och att Robert Schenck erbjuder eleven subjektsposition lika mycket som läraren. (Svante Widén, Mitt i musiken, SR.) Jag är övertygad om att Robert Schencks bok kommer att vara inspirationskälla till många musikpedagogiska diskussioner bland verksamma musiklärare. Den har också sin självklara plats på studenternas lista över kurslitteratur. (Marie Wall Almquist, Fotnoten.) Det är med glädje man mottar Robert Schencks ambitiösa arbete, och om man är öppen och närvarande, kan man verkligen hitta guldkorn i denna bok. (Evabritt Tilling, MR-Aktuellt.)

<p> <strong>Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra? </strong> </p><br/><p> <em>Att organisera för skolframgång</em> handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.</p><br/><p>I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför.</p><br/><p>Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång.</p><br/><p>Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning. </p> <p>Att organisera för skolframgång är ett värdefullt och intressant bidrag inom skolförbättringsforskningen. </p> <em>Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 18 2017</em>

Vad är yrkesdidaktik? Hur ser yrkesämnenas didaktik ut?<br/><br/>Tolv lärare på gymnasieskolans yrkesprogram som bedrivit egna licentiatstudier belyser här, tillsammans med några forskare, hur yrkesdidaktik kan ta form i en svensk kontext. Författarna lyfter viktiga aspekter av yrkeslärares arbete, så som bedömning, yrkesidentitet och relationen mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen.<br/><br/><i>Yrkesdidaktikens mångfald<i/> synliggör kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare.<br/><br/>Antologin är ett resultat av en forskarskola i yrkesämnenas didaktik, där flera lärosäten samverkat. Redaktörer för antologin är Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, Viveca Lindberg, docent i didaktik och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik och lektor vid Göteborgs universitet.<br/><br/><blockquote><i>Den här boken syftar till att bidra till diskussionen om vad yrkesdidaktik kan tänkas vara i relation till Gy 2011 för gymnasieskolan. Genom en rad konkreta exempel illustreras en mångfald av yrkesdidaktiska uttryck. Antologin fångar viktiga aspekter av yrkeslärares arbete och förutsättningarna för dessa.<i/></blockquote><br/>Andreas Fejes, Viveca Lindberg och Gun-Britt Wärvik<br/><br/><blockquote><i> det [har] varit otroligt spännande att ta del av bokens olika kapitel. Den bredd och mångfald som visas upp i de olika bidragen gör att många olika aspekter av yrkesutbildningen blir belysta. Rubrikerna till bokens olika delar kan också fungera som en karta över det yrkesdidaktiska landskapet.<i/></blockquote><br/>Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet<br/><br/><b> Innehåll</b><br/><br/>Medverkande<br/><br/>Förord<br/><br/>1. Introduktion<br/><i>Viveca Lindberg, Andreas Fejes & Gun-Britt Wärvik<i/><br/><br/>2. Vad är ett yrkesämne?<br/><i>Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik<i/><br/><br/>3. Simuleringsaktiviteter i metodrum<br/><i>Ingela Leibring<i/><br/><br/>4. Entreprenörskap i hantverksprogrammet<br/><i>Jessica Wallin & Andreas Fejes<i/><br/><br/>5. När eleverna äger kunskapen<br/><i>Ola Lindholm<i/><br/><br/>6. Att bygga sig till kunskap<br/><i>Magnus Fjellström<i/><br/><br/>7. Reflektion genom digital dialog<br/><i>Gunilla Berg Christoffersson<i/><br/><br/>8. Tid för handledning<br/><i>Åsa Mårtensson & Per Andersson<i/><br/><br/>9. Lärares samverkan för yrkeskunnande<br/><i>Maria Christidis & Viveca Lindberg<i/><br/><br/>10. Matematik för yrkeskunnande<br/><i>Karolina Muhrman<i/><br/><br/>11. Återkopplingspraktiker i frisörutbildningen<br/><i>Anna Öhman<i/><br/><br/>12. Bedömning för yrkeslärande<br/><i>Martina Wyszynska Johansson & Per-Olof Thång<i/><br/><br/>13. Yrkeslärares kompetensutveckling<br/><i>Susanne Köpsén & Per Andersson<i/><br/><br/>14. Lärande identiteter i frisörutbildningen<br/><i>Eva Klope<i/><br/><br/>15. Yrkesdidaktik och bildning<br/><i>Ruhi Tyson<i/><br/><br/>16. Yrkesdidaktiska vägval<br/><i>Ingrid Carlgren<i/><br/><br/>17. Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden<br/><i>Andreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik<i/>

<p>För att lärare och rektorer ska kunna förhålla sig till grundskolans förutsättningar och ta till vara dess möjligheter, krävs kunskaper om grundskolans nya uppdrag och riktning. I boken <em>Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år</em> diskuteras och redogörs för hur globala och nationella strömningar om utbildningens syfte och mål är sammanflätade med vad som sker i klassrummet. Den grundläggande frågan är hur ett medvetet utbildningsvetenskapligt synsätt kan ge stöd åt pedagogers arbete - och därmed åt barns lärande i skolan.</p> <p><br/><em>Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år</em>tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan innefatta och är indelad i tre större sektioner:</p> <p>- Perspektiv på skola och barndom<br/>- Lärande, demokrati och ämnesdidaktik<br/>- Styrning och villkor</p> <p>Efter en genomgång av grundskolans framväxt, utveckling och nya utmaningar följer ett flertal kapitel som behandlar demokrati, olika ämnesdidaktiska inriktningar och estetiska läroprocesser. Den avslutande delen tar upp ledarskapets villkor, läroplanen som styrningsinstrument, bedömningsproblematiken i skolan och den fysiska miljöns betydelse.</p> <p><em>Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år</em>är främst avsedd för studerande på grundlärarutbildningen och för fortbildning av verksamma lärare. Den riktar sig även till studerande inom utbildningsvetenskap med inriktning mot de yngre barnen, och till rektorer och förskolechefer.</p> <p><em>Utbildningsvetenskap för förskolan</em>följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu fått en reviderad läroplan och blivit en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete och därmed åt barns lärande i förskolan? Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbete med dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö.</p> <p>Boken är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer.</p>

<p><em>Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap</em> tar upp en metod som steg för steg beskriver hur man söker, analyserar och värderar information om forskningsrön samt hur man presenterar resultatet. Det är den första metodboken på svenska om systematiska litteraturstudier skriven för det utbildningsvetenskapliga området.</p><br/><p>Kunskapstillväxten inom skolsektorn och den snabbt ökande utbildningsvetenskapliga forskningen gör det nödvändigt för dagens lärare, rektorer och forskare att kunna hantera nya forskningsrön och kritiskt värdera fakta. Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny evidensbaserad kunskap fås. Det kan ge svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss undervisningsmetod eller åtgärd? Vad har visat sig vara mest effektivt?</p><br/><p><em>Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap</em>riktar sig till studerande på lärarprogrammens grundutbildningar och magisterutbildningar inom utbildningsvetenskap, samt till yrkesverksamma lärare och andra personer inom skolsektorn.</p><em></em>