Svenska

Benshi är ett projekt som sedan 2008 bestått i en kultursajt. Nu presenterar sig kulturjournalistikkollektivet Benshi för första gången i bokform. I Benshi antologi # 1 skriver Malene Jensen om kritiken som ett kriterium för demokrati och för en dialog med Radioteaterns chef Stina Oscarson. Christopher Rosenqvist-Cutlip diskuterar kultur utifrån begrepp som ideologi, historiesyn och kulturarv. Petter Ericsson undersöker dagens ekonomiska och kreativa villkor för svensk dokumentärfim och samtalar om glesbygd med Peter Stormare. Mark Andersson resonerar om varumärkets ikoniska betydelse i vardagslivet. Caroline Thörnholm i sin tur betraktar varuplaceringens historia i Hollywood. Fedja Borcak introducerar den bosniska poeten Mak Dizdar för svenska läsare. Erik Lövmo Jonsson talar om fenomenet Sub Pop och Jonn Palmér Jeppsson följer på nära håll banden Abandon och Raubtier. Förordet till Benshi antologi # 1 är skrivet av Magnus Eriksson. Han är en av landets ledande musik- och litteratrurkritiker och är verksam på Svenska Dagbladet sedan 1988. Namnet Benshi är hämtat från den japanska stumfilmseran. Benshi var den skådelspelare eller artist som satte ord på handlingen och simultant till filmen berättade dess historia. "en snygg avskalad volym" skrev Svenska Dagbladet (111102) om Benshi antolig # 1.

När prostitutionen på 1800-talet i de nordiska länderna skulle reglementeras och göras mindre samhällsfarlig var det enbart mot kvinnorna som åtgärderna riktade sig. Registrering och läkarundersökningar, utegångsförbud på vissa tider och platser, förbud mot vissa kläder: allt visar att det var en kontrollerad, osynlig, ofarlig prostitution som eftersträvades. I antologin SEDLIGT, RENLIGT, LAGLIGT. Prostitution i Norden 1880-1940 (red. Anna Jansdotter & Yvonne Svanström) berättar sex nordiska historiker om Dubbelmoral och reformvilja, kvinnobild och sexualsyn hos de makthavare som förordade prostitutionskontrollen och de radikala grupper som kritiserade den.

Än i dag pryder kyrkor tillverkade i gips eller annat material många hem under julhögtiden. Men när och hur har seden uppkommit? Hur har seden utvecklats och gestaltats? Vilken symbolik ligger bakom? Utifrån ett rikhaltigt och unikt material behandlas dessa frågor i boken, och en intressant och fascinerande kulturhistoria tecknas från 1800-talets krubblandskap på julborden till vår tids tomtebyar. Med italienska gipsgjutare kring sekelskiftet 1900 började en försäljning i större skala på julmarknader. Vid mitten av seklet hade julkyrkan blivit en given jultradition, som enligt varuhusens kataloger ej bör saknas i något hem. Julkyrkan hade blivit "det stämningsfullaste och vackraste bland juldekorationerna"! Boken är ett pionjärarbete om en för många omtyckt jultradition som inte tidigare uppmärksammats. Författaren har en mångårig idé- och teologihistorisk forskning bakom sig, och har publicerat ett antal tvärvetenskapliga böcker och artiklar om konst och teologi. Han är också författare till flera läroböcker i religionskunskap.

I denna bok kan bok kan du läsa om hur släkten Sture påverkat den svenska historien, men också om hur affärs- kontors- och nöjeslivet kring Stureplan och Sturegatan utvecklats och förändrats de senaste hundra åren.

Maj Sandin behandlar i denna sin sjunde bok om olika gator i Stockholm Roslagsgatan, dess historia och adresser av särskilt intresse!

<p>Göteborgs botaniska trädgård firade under 2023 sitt hundraårsjubileum med buller och bång, hattparad och rosa prinsesstårta. Och visst fanns det anledning att fira! "Botan", som den kort och gott kallas i folkmun, är allmänt erkänd som en av de mest framstående anläggningarna i sitt slag, om inte i hela världen så åtminstone i norra Europa, och dess betydelse för göteborgarna själva lär vara svår att överskatta. Det finns också, liksom vid varje jubileum, anledning att rikta uppmärksamheten mot trädgårdens mer än sekellånga historia, som hittills har förblivit tämligen outforskad. </p><p>Denna lilla bok handlar dock inte om Göteborgs botaniska trädgård. Istället utgör boken en påminnelse om att det fanns en botanisk trädgård i Göteborg <i>före</i> Göteborgs botaniska trädgård, ett förhållande som idag är i det närmaste bortglömt. Det är denna trädgårds historia som vi ska försöka komma på spåren här -- och skulle berättelsen råka hamna på villovägar är det bara en fördel. </p><p>Andrej Slávik är historiker, arkivarie och trädgårdsarbetare, verksam vid Riksarkivet i Göteborg och Djupedals plantskola. </p>