Svenska

<p>""Middlemarch" är en storartad roman, så levande och myllrande. [---] Hans-Jacob Nilsson har gjort ett enastående arbete med den nya svenska språkdräkten. Han har blåst bort dammet från denna 150-åriga roman och gett den en ny fräschör och sinnlighet." Åsa Beckman, Dagens Nyheter</p><p></p><p>"...en av årets viktigaste litterära händelser." Kristoffer Leandoer, SvD</p><p></p><p>"När tidernas bästa romaner ska koras hamnar George Eliots tegelsten 'Middlemarch' från 1872 inte sällan i topp. Romanen, som äntligen kommit i suverän nyöversättning av Hans-Jacob Nilsson, är scen för scen och mening för mening något av det skarpaste och roligaste som skrivits på det engelska språket. Dessutom har den ett intrigmässigt driv som få 900-sidiga romaner kan skryta med." Amanda Svensson, Sydsvenskan.</p><p></p><p>"Det som ofta glöms bort i alla de hundratals böcker och avhandlingar som försökt gå på djupet med Middlemarch och dess litterära och sociopolitiska betydelser, är att det även är en charmig och framför allt fruktansvärt rolig bok. Det finns ingen annan viktoriansk roman där jag vikt sönder så många hörn för att kunna citera den för andra." Martin Gelin, Vi läser.</p><p></p><p>Virginia Woolf beskrev den som en av få romaner som har skrivits för vuxna. När BBC 2015 rankade de hundra främsta brittiska romanerna någonsin, kom "Middlemarch" på första plats. Nu kommer den i en efterlängtad nyöversättning, signerad Hans-Jacob Nilsson.</p><p></p><p>Tiden är 1830-tal och landsortshålan Middlemarch håller på att moderniseras. Huvudperson är den idealistiska Dorothea Brooke, som gifter sig med den uppblåste prästen Casaubon, men utan att få något tillbaka. Här finns även doktor Lydgate, ambitiös och progressiv, men också naiv och fångad i ett olyckligt äktenskap.</p><p></p><p>George Eliots klassiker från 1871 är en roman om ett samhälle i förändring. Men mest av allt är "Middlemarch" en klassisk bildningsroman, en oförglömlig skildring av Dorothea Brookes kamp för att finna verklig och varaktig kärlek.</p>

<p>"Ingenting av det jag läst är mer gripande och oförglömligt än Mihail Sebastians storslagna roman från 1934, <i>I tvåtusen år" </i>Philippe Sands, Guardian Books of the Year   </p><p>"Ensam, absolut ensam, slutgiltigt ensam" är den unge berättaren i romanen <i>I tvåtusen år</i>, en kritiskt tänkande judisk intellektuell som försöker finna sin plats i 1920-talets Bukarest där det antisemitiska gatuvåldet härjar. Efter en tid som arkitekt vid bygget av ett amerikanskt oljeraffinaderi på landsbygden återvänder han till huvudstaden. På dagarna driver han omkring på gatorna och på nätterna dricker han och spelar, möter revolutionärer, fanatiker, kärleksäventyr och libertiner. Hans blick vänjer sig vid det mörker som sänker sig över Europa och hotar honom till livet.   </p><p>Mihail Sebastians mästerverk från 1934 föreligger här för första gången i svensk översättning. Romanen föregriper och skildrar den antisemitism som i slutet av decenniet skulle beröva författaren hans karriär och vända vänner och kolleger mot honom. <i>I tvåtusen år</i> är en hjärtslitande krönika om anpassningsförsök och uppgivenhet, om smärtsamt minnesarbete och om historiens förödande krafter.</p><p></p><p>"Häpnadsväckande relevant för vår egen tid. Det som är så kusligt med <i>I tvåtusen år</i> är hur den tryckande atmosfären [ ] förebådar det auktoritära styret i Rumänien och den rumänska judenhetens utplåning, även om romanen gavs ut innan fascisterna kom till makten Jag kan inte låta bli att tycka att Mihail Sebastian sänder oss ett budskap över generationsgränserna." New York Times Review of Books   </p><p>"Årets bästa roman är skriven 1934. Mihail Sebastians <i>I tvåtusen år</i>, en skildring från mellankrigstidens Bukarest av en namnlös judisk student, tog en mansålder på sig att komma ut i engelsk översättning." Financial Times   </p><p>"En elegant och uppriktig och ohyggligt nedtonad skildring av vad det vill säga att iaktta det oresonliga våldets framväxt." Paris Review   </p><p>"Spöklikt profetisk en lysande översättning av en högst ovanlig roman. <i>I tvåtusen år</i> är en sanningarnas bok." Irish Times </p><p>"En av de ovanligaste, vackraste och mest förföriska böcker jag läst på många år. Den förenar ett lätt handlag med en förbluffande vrede Den är en klassiker av ett slag vi aldrig skådat förut, och som sådan behöver den läsas och läsas om, en bok som med åren kommer att bli en pålitlig vän för livet." Jewish Quarterly   </p><p><i>"I tvåtusen år</i> av Mihail Sebastian har varit en undangömd juvel i europeisk litteratur, en som kastar ljus över vad som hände i Rumänien under mellankrigstiden. [ ] Han omkom i en trafikolycka 1945 efter att ha överlevt andra världskriget och undgått Förintelsen. Den fatala händelsen berövade den litterära världen en unik röst." New York Journal of Books   </p><p>"En bok antingen klubbar ner en eller lyfter upp en. Varför ska man annars betala för den? Sebastians bok gör både och." Los Angeles Review of Books   </p><p>"Hans prosa är som något Tjechov kunde ha skrivit samma anspråkslöshet, samma uppriktighet och samma subtila iakttagelseförmåga." Arthur Miller    </p><p>"Den fångar på ett underbart sätt stämningen i förkrigstidens Rumänien i all dess förfining, skönhet och fasa. Jag älskar Sebastians mod, hans lätthet och hans slagfärdighet." John Banville</p>

<p>En vacker sommardag avlider en äldre man, en rysk emi­grant, på uteserveringen till en välbesökt restaurang i en europeisk småstad. Stamgästen Vyrin, eller herr Michalski enligt passet, har för vana att alltid sätta sig så att ingen lägger märke till honom, mitt bland alla andra restauranggäster och klirrande bestick. Men just den här dagen var serveringen nästan full och enda lediga platsen var längst ute vid kanten intill ett yvigt träd. Det plötsliga sticket, som från en geting, får Vyrin att reflexmässigt daska sig i nacken. När han vänder sig om får han syn på en man som hoppar in i en bil med främmande nummerplåt. Och mycket snart tvingas han inse det han befarat att den ryska underrättelsetjänstens långa arm, till slut, efter nästan trettio år, har hunnit ifatt den lands­flyktige förrädaren.  </p><p><i>Debutant</i> är både en isande thriller och ett stycke nutidshistoria, skriven av en av vår tids mest intressanta ryska författare.</p><p></p><p></p><p>"Stäng av teven och sätt igång och läs. Sergej Lebedev skriver inte om det förflutna, utan om i dag."  <br/><i>Svetlana Aleksijevitj, Nobelpristagare i litteratur</i></p><p>"En av Rysslands mest intressanta unga författare tar sig an Putin, gift och makt i denna unika roman; Lebedev ger en fascine­rande inblick i det moderna Ryssland." <br/><i>Anne Applebaum</i></p><p>"En thriller doppad i gift Lebedev delar något av le Carrés fascination för hemliga världar och ondskans natur."<br/><i>New York Times</i> </p><p>"Lebedev genomskådar det de flesta sovjetiska och post-sovjetiska författarna inte ville se."<br/><i>Vladimir Sorokin</i> </p><p>"Det dödliga giftet skapat av den avhoppade kemisten är farligt eftersom det inte efter­lämnar några spår i dess offer. Avsaknaden av bevis gör skildringar från de levande, som denna modiga roman, desto viktigare."   <br/><i>The Wall Street Journal</i></p><p>"... så bra som rysk litteratur inte varit på mycket länge, realistisk, poetisk och spännande på gränsen till nervsammanbrott."<br/><i>Maxim Biller, Die Zeit</i> </p>

<p><em>Blek kung</em>utspelas p&aring; skattemyndigheten i Peoria, Illinois, dit David Wallace anl&auml;nder som nyrekryterad trainee. Romanen skildrar i en detaljrik, kr&auml;ngande och oupph&ouml;rligt fascinerande form personerna som arbetar d&auml;r, deras bakgrund, liv och vardag i ett arbete som &auml;r s&aring; pr&auml;glat av tristess att de nyanst&auml;llda f&aring;r &ouml;verlevnadstr&auml;ning. I<em>Blek kung</em>m&aring;lar David Foster Wallace upp en samtidsbild som b&aring;de &auml;r starkt kritisk och fruktansv&auml;rt rolig samtidigt som den pr&auml;glas av en djup humanism.</p> <p><strong>David Foster Wallace</strong> (1962&ndash;2008) f&ouml;ddes i Ithaka, New York och v&auml;xte upp i Illinois. Han studerade engelska och filosofi vid Amherst College och innehade en professur i kreativt skrivande vid Pomona College i Claremont, Kalifornien. Ut&ouml;ver ett flertal romaner och ess&auml;samlingar skrev han noveller f&ouml;r tidskrifter som The Paris Review, Harper&rsquo;s Magazine, The New Yorker och Science.</p> <blockquote> <p>Blek kung &auml;r en stor roman. Det &auml;r en skildring av v&aring;r egen svidande samtid. Den lyckas vara allvarlig och rolig p&aring; samma g&aring;ng. Den behandlar med obarmh&auml;rtig precision de f&ouml;r&auml;ndringar och demokratiska f&ouml;rs&auml;mringar vars bittra frukter vi nu tvingas sk&ouml;rda.</p> <p><em>Sundsvalls tidning</em></p> </blockquote>

<p>Lenore Beadsman har en tilltrasslad tillvaro med en f&ouml;rsvunnen Wittgensteinstuderande farfarsmor, en dominant far som g&ouml;r experiment med barnmat, en pratsam papegoja som blir fr&auml;lst, en alltmer p&aring;tr&auml;ngande psykoterapeut &ndash; och dessutom sitter hon i en telefonv&auml;xel som har blivit vansinnig &ndash; samtidigt som hon f&ouml;rs&ouml;ker h&aring;lla liv i en sv&aring;rhanterlig k&auml;rlekshistoria. Allt skildrat i halsbrytande v&auml;ndningar och ett rasande tempo.</p> <p><em>Systemets sopkvast</em>&auml;r David Foster Wallaces debutroman fr&aring;n 1987 och hyllades d&aring; som en av 80-talets stora generationsromaner. Boken utgavs p&aring; svenska 1989 och beskrevs som &rdquo;en skarpsinnig kartl&auml;ggning av v&aring;r tids &aring;ngest &hellip;&rdquo; Denna nya utg&aring;va har f&ouml;rsetts med en introduktion till David Foster Wallaces f&ouml;rfattarskap av Malte Persson.</p> <p></p> <p><strong>David Foster Wallace</strong> (1962&ndash;2008) f&ouml;ddes i Ithaka, New York och v&auml;xte upp i Illinois. Han studerade engelska och filosofi vid Amherst College och innehade en professur i kreativt skrivande vid Pomona College i Claremont, Kalifornien. Ut&ouml;ver ett flertal romaner och ess&auml;samlingar skrev han noveller f&ouml;r tidskrifter som The Paris Review, Harper&rsquo;s Magazine, The New Yorker och Science.</p> <p></p>

<p>Aart och Lies är ett ungt judiskt par som flyr från Nederländerna i början av andra världskriget för att slå sig ned i ett nordafrikanskt land, med förhoppningar om vidare färd till Amerika. Med sig har de sin lille son och sex flyktingbarn som de träffat på under resan: Rainer, Maria, Luba, Pierre och Berthe är även de av judiskt ursprung medan den sjätte, Hans, har tvingats lämna Tyskland på grund av faderns engagemang i motståndsrörelsen. De bosätter sig i en gammal husvagn och försöker så gott det går att leva på vad åkerjorden ger. Men tillvaron blir inte som de tänkt sig och de får utstå en rad prövningar. Pierre gör sig illa och måste amputera benet, Luba tvingas bli hushållerska och kanske även älskarinna åt en holländsk man, Maria blir motvilligt bortadopterad och Aart hamnar i fängelse. Samtidigt blir skördarna allt magrare och kampen för överlevnad alltmer desperat. </p><p></p><p>Röster om boken: </p><p>"Det är en lysande berättelse som jag för några veckor sen inte ens visste fanns. Nu bär jag den inom mig."<br/><i>Göteborgsposten </i></p><p>"<i>Åkern är världen</i> är ett starkt realistiskt vittnesmål från en svunnen tid, med hög relevans för vår egen Dola de Jongs tidigare förbisedda roman är en stark upplevelse att läsa nu när världen återigen befinner sig i sådant utsatt läge. Det är en genuint realistisk roman, med ett språk och en tematik som kan föra tanken till John Steinbecks samtida romaner. Det är en ytterst välkommen bekantskap."<br/><i>Jönköpings-Posten<br/></i><br/>"<i>Åkern är världen</i> är en roman som bildligt talat knockar mig ... Allt berättas på en återhållen och ändå djupt emotionell - och så vacker! - prosa. de Jong känns omutligt ärlig i sitt berättande, väjer inte för det fula och svåra som flyktinglivets skriande utsatthet blottar hos hennes gestalter. Så hade hon också egna erfarenheter av livet som flykting i Nordafrika.Och parallellerna till dagens flyktingsituation i världen? Ja, här är det nästan som om tiden stått stilla." <br/><i>Norrköpings Tidningar<br/></i><br/>"En bok som etsar sig fast i ditt minne. Lugn och stillsam, inte det minsta hög­travande, är den på sitt lågmälda sätt en förfärlig anklagelse mot kriget." <br/><i>New York Times<br/></i><br/>"En oförglömlig och känslo­stark berättelse, skriven på en vacker prosa." <br/><i>Saturday Review of Books<br/></i><br/>"Av alla böcker om andra världskriget finns det ingen som med sådan skrämmande klarhet avslöjar demoraliseringens innersta väsen. Skriven med en realism som för tankarna till Flaubert." <br/><i>Associated Press</i></p><p><i></i>"En utomordentligt tankeväckande roman, fylld av berättarglöd och nerv." <br/><i>BTJ -häfte nr. 7/2017</i></p><p>"En vacker roman om krigets fasor Vad jag fann när jag läste om boken och kunde ge den min fulla koncentration var en vacker och gripande text. Porträtten av Aart och Lies, dessa tafatta drömmare, baserade på verkliga figurer, tar tag i mig, men det är framförallt skildringen av barnen som gör denna bok så gripande och levande Som ni förstår är jag nu tacksam för att få läsa ytterligare en pärla som Nilssons lila modiga förlag givit ut. Om du inte har koll på deras utgivning så se till att få det. Det finns många intressanta böcker i deras utgivning som jag ser fram emot att läsa. "<br/><i>Bloggen En trave böcker.<br/></i><br/>"En sjuttio år gammal roman som är hyperaktuell Sällan har jag läst en så gripande roman om flykt och utsatthet."<br/><i>Bloggen och dagarna går<br/></i><i><br/></i><br/></p>

<p>Den judiska familjen Oppermann har levt i Berlin i fem generationer. Deras framgångsrika möbelföretag, Oppermans möbler, grundades en gång i tiden av Immanuel Oppermann, känd för att ge god kvalitet till rimliga priser. Nu består familjen av syskonen Gustav, Martin, Edgar och Klara. Gustav är författare och skriver för tillfället på en biografi över den tyske dramatikern och filosofen Gotthold Lessing. Martin är en framgångsrik affärsman och chef över familjeföretaget. Edgar är läkare och har nyligen uppfunnit en revolutionerande operationsmetod som är på väg att göra honom världskänd. Den enda systern, Klara, är gift med en polsk/amerikansk affärsman vars internationella affärer är av stor betydelse för landet. Men i Tyskland i början av 1930-talet blir brunskjortorna och hakkorsflaggorna en allt vanligare syn, och snart måste medlemmarna i familjen Opperman konfronteras med svek, förräderi och en annalkande tragedi. </p><p><i>Oppermanns</i> är en av de främsta skildringarna av när nazisterna kom till makten. En efterlängtad klassiker i nyutgåva, med förord av journalisten Per Svensson. </p><p></p><p>Röster om boken: </p><p>"<i>Oppermanns</i> gavs ut av Nilsson förlag redan tidigt förra året och boken har nyligen kommit i pocketformat. Mottagandet av boken har varit genomgående varmt och dess aktualitet har unisont understrukits. Den från München bördige Lion Feuchtwangers bok om familjen Oppermann skrevs 1933 och översattes samma år till svenska. Att den nu ges ut i ny skrud är tacknämligt ... Lion Feuchtwanger var klarseende och det gör boken fascinerande. Den ger en nykter bild av situationen och vad utvecklingen i förlängningen skulle leda till."<br/><i>dagensbok.se </i></p><p>"En <i>påminnelse</i> om att världen tidigt visste en del om vad som försiggick i Tyskland. Men inte ville veta Lärdomen i <i>Oppermanns</i> är att allt på ett ögonblick kan bli mycket värre. Den civiliserade normaliteten är ett tunt skal som lätt krackelerar och faller sönder , med Per Svenssons ord. Men också att det inte bara är svårt i stunden att uppfatta vad som sker och från det dra slutsatser om vad som väntar." <br/><i>Heidi Avellan, Sydsvenskan</i></p><p>"<i>Oppermanns</i> är berättelsen om en välbärgad judisk familj, den utspelas från nyår 1933 fram till sommaren samma år [ ] Att romanen är skriven utan facit, snarare som en klarsynt betraktelse av sin egen samtid, gör att den är lika läsvärd och spännande i alla tider. Vissa delar i den är onekligen även en berättelse om vår egen samtid den ger betydligt skarpare varningstecken än de stridsskrifter som sprids i dag."<br/><i>Hallandsposten</i></p><p>"Detta är inget mindre än en roman för vår tid."<br/><i>Kaj Schueler, SvD</i> </p><p>"Språk, stil och begrepp ger nycklar till förståelsen av hur nazismen kunde växa fram nu och då ... <i>Oppermanns</i> egen stil är mycket ledig och modern, närmast tv-serielik i sin kollektiva berättelse med den judiska släkten Oppermann i centrum och denna nyutgåva känns allt annat än förlegad." <br/><i>Maria Edström, Expressen </i></p><p>"Alla Feuchtwangers böcker är alltjämt läsvärda, och <i>Oppermanns</i> är hans viktigaste bok." <br/><i>Stefan Jonsson, DN </i></p><p>"'En roman som talar rakt in i vår tid, en aktuell skildring av hur lögner och hat kan förvrida ett samhälle på bara några månader." <br/><i>Sydsvenskan</i> </p><p>"Inget enskilt verk har på ett mer övertygande och insiktsfullt sätt beskrivit den obevekliga upplösningen av tysk humanism." <br/>"New York Times </p><p>"<i>Oppermanns</i> är en varningsklocka som ringer mycket starkt i det läge som Sverige just nu befinner sig i. Romanen känns skrämmande modern och aktuell." <br/><i>Tidningen Kulturen</i> </p><p>"En rapport direkt från det tyska 30-talet Någonting jag verkligen rekommenderar som sommarläsning!" <br/><i>Gunnar Bolin, Kulturnytt </i></p><p>"Det är en bok som jag hoppas för många läsare. Gärna yngre. Med sitt driv i språk och handling kan den säkert tilltala lite yngre läsare också ... Mao köp och läs!" <br/><i>Bloggen En trave böcker </i></p><p>"Parallellerna till dagens politiska situation är uppenbara. Dock är <i>Oppermanns</i> också läsvärd som en mycket välskriven kollektivskildring av en av den tyskspråkiga litteraturens viktigaste företrädare under 1900-talet." <br/><i>Magnus Nilsson i BTJ-häfte 13/2017 </i></p><p>"<i>Oppermanns</i> är en i högsta grad läsvärd bok - på samma gång en levande tidsskildring från 30-talet och en uppfordrande varningsklocka för vår tid."<br/><i>Östgöta Correspondenten </i></p><p>"Det har det stora konstverkets slagkraft. Dessa människors upplevelser och känsloliv framstår så levande för en som de gör endast i de verkligt stora människoskildrarnas verk de etsar sig fast i fantasin." <br/><i>Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1933) </i></p><p>"Lion Feuchtwanger är obestridligen samtidens mest lysande historiske romanförfattare." <br/><i>Svenska Dagbladet (1933)</i></p>