Svenska

I äldre dialekt fanns många ord som inte längre används eller som hade en annan betydelse än idag. Uttalet kunde vara annorlunda. Och ordens böjning. Det fanns också uttrycks­sätt som numera känns främmande. Detta är en ordbok över äldre halländska - sådant som väcker minnen eller är underlig­heter som man hört och behöver få förklarade. Carl-Erik Lundbladh är docent i nordiska språk vid Lunds universitet. Göran Hallberg, själv hallänning och under många år forskare vid Dialekt- och ortnamns-arkivet i Lund, har skrivit ett inledande kapitel.

<p>I <b>Göteborgslexikon</b> är det <i>knôkat</i> med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som <i>a-män</i>, <i>bamba</i>, <i>dänka</i>, <i>exter</i>, <i>käckt</i>, <i>la</i>, <i>läska</i>, <i>måckli</i>, <i>svale</i>, <i>talla</i>, <i>tetig</i>, tyken, <i>å hâna</i> och <i>änna</i>. </p><p>Andra är inte kanske fullt så välkända, som <i>bôdi</i>, <i>dôna</i>, <i>flane</i>, <i>gigga</i>, <i>hånka</i>, <i>joggens</i>, <i>môla</i>, <i>parra</i>, <i>rôta</i>, <i>tjingsa</i> och <i>tjottaheiti</i>. En del är sällsynta numera, som <i>apparell</i>, <i>gojla</i>, <i>kallevanser</i>, <i>klissa</i>, <i>kombarris</i>, <i>môla</i>, <i>môsad</i>, <i>snörflôsa</i>, <i>tjala</i> och <i>ånk</i>. </p><p>Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger <i>tissta</i> för tisdag, jämte för bredvid och <i>mårrfar</i> för morfar. Och när sa du <i>kom å knô</i> senast? </p><p><b>Göteborgslexikon</b> är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.</p><p></p><p><b>Lars-Gunnar Andersson</b> är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel <i>Göteborgsgrammatik</i> från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</p>

Skriver du texter i jobbet? Har du tänkt på vem som är målgrupp? För jo, varje text har en målgrupp om ingen ska läsa den fyller den ingen funktion. Det är alltför lätt hänt att bara utgå från sitt eget perspektiv: en text måste fram, den står med på att-göra-listan och det finns en tidpunkt när den ska vara färdig. Läsaren glöms ofta bort. Men om du inte vet vem texten vänder sig till är det svårt att göra ett bra arbete. Börja därför alltid med att fundera på två frågor: Vem ska läsa texten? Och varför? I <i>Skriv för din målgrupp. Tips för träffsäkra texter</i> lär du dig att göra en målgruppsanalys för din text. Boken visar steg för steg hur du kan använda dina kunskaper om målgruppen genom hela skrivprocessen. Du lär dig att skriva tydligt och begripligt på alla nivåer i texten - från disposition och innehåll till meningsbyggnad och ord. Boken innehåller praktiska tips som hjälper dig att anpassa dina texter efter läsarna. Du får övergripande kunskaper som gör dig väl rustad att skriva de flesta sorters texter som behövs på dagens arbetsplatser. Boken ger även råd om ett antal specifika texttyper som mötesprotokoll, webbtext och säljande text. <i>Jenny Forsberg är författare och examinerad språkkonsult i svenska.</i>

<p><b>Varför säger göteborgaren <i>änna</i>, <i>la</i>, <i>knô</i> och <i>brôte</i>? Svaren finns i grammatiken.</b> </p><p>De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Men dialekterna lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger <i>såg honom</i>, andra <i>såg han</i> och åter andra <i>såg en</i>. En del säger <i>skolen</i> och <i>pennen</i>, andra säger <i>skolan</i> och <i>pennan</i>. Verben har sina egna böjningsmönster: <i>slita</i> <i>slet</i> <i>sletet</i>; <i>knyta</i> <i>knöt</i> <i>knötet</i>.    </p><p>Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan <i>kors</i> och <i>fort</i> uttalas <i>koss</i> och <i>fott</i>. Fisk och <i>lille</i> blir <i>fesk</i> och <i>lelle</i>. Gata har ett <i></i><i>å</i>-aktigt <i>a</i>-ljud. <i>Kungen</i> kan bli <i>köngen</i>. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan. </p><p>Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. <i>Göteborgsgrammatik</i> erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.</p><p></p><p><i>Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</i> </p>

<p><b>Pennvässaren</b> vänder sig till alla som skriver, och som tar skrivandet på allvar men samtidigt skulle vilja ha lite roligare under det ofta ganska mödosamma arbetet.  </p><p></p><p>Det här är en hjälpreda i fickformat, med inspiration för olika delar av skrivprocessen. Alva Dahl delar med sig av tips om hur man trots skrivkramp och formuleringsvånda kan få ur sig en text, och sedan vässa den så noga och fingerfärdigt att den blir läsvärd och givande för andra. Och det oavsett om det ska bli en fängslande roman, en habil doktorsavhandling eller en lättfattlig informationsbroschyr. </p><p></p><p>När artificiell intelligens åstadkommer alltmer raffinerade uppsatser vänder sig boken också till den som vill skriva som en människa: lekfullt, situationsanpassat och med integritet.</p><p></p><p></p><p><b>Alva Dahl</b> (f. 1985) är författare, översättare och fil.dr i nordis­ka språk med många års erfaren­het av att arbeta med texter i olika roller: som universitets­lärare, redaktör, kritiker m.m. Hon har tidigare givit ut  bland annat <i>I</i><i>nterpunktion: Om skilje­tecken och textens nyanser</i>,  Längtans flöde och <i>Slå rot i förvandlingen: Gunnel Vallquists liv och livshållning</i>.</p><p></p>

Misstag kan vara dyra, onödiga, roliga eller en förutsättning för att man ska lära sig.<br/>Under det gemensamma namnet "Tre hattar" delar författaren Kim M. Kimselius, lektören Lennart Guldbrandsson och bokutgivningscoachen Kristina Svensson med sig av sina och andras värsta och bästa grodor för att du ska kunna undvika åtminstone några av misstagen.<br/><br/>Vem av oss blev blåst på ersättningen för sin första bok? Vem tappade underbyxorna på väg till en intervju på bokmässan? Vem är sådan perfektionist att boken aldrig blir klar?<br/><br/>Tillsammans har bokens författare 34 års erfarenhet från bokbranschen.<br/><br/>Sagt om Kim: Kim är en ambassadör för läslusten, glädjen och för det skrivna ordet.<br/>Sagt om Kristina: Kristina är en pärla; erfaren, trevlig och dessutom mycket rolig.<br/>Sagt om Lennart: Lennart skriver lättläst, underhållande och initierat om ämnet.<br/><br/>"Hej, Tre hattar. Det var ett nöje att få läsa er generösa bok. Jag lärde mig mycket nytt (om bokmässan, egenutgivning, förlagsbranschen etc) och det var spännande och underhållande att få följa era personliga vinklar. Lättläst, informativ, rolig och varierande. Tack!" Med vänlig hälsning Matilda Brasch, svensklärare och hobbyskrivare

Vad rymmer det svenska ordförrådet? Hur hänger orden ihop med hur vi tänker?<br/>Boken bjuder på en upptäcktsfärd genom språket, ger oss verktyg att hantera det med och öppnar våra sinnen för den stora ordglädjen.<br/>Här kan du som läsare ta dig fram bland synonymer och metaforer, tillverka nya eller återupptäcka mycket gamla ord, prova ut liknelser och mycket annat.<br/>Ordförrådet är en slösande rik och generös bok som visar vägen till ordförrådets alla vinklar och vrår. Läs Ordförrådet från pärm till pärm eller använd den som idébok för utforskning och experiment. Gör det på egen hand eller tillsammans med andra.<br/>Ordförrådet är en bok att ständigt ha till hands för den som vill ha ett ord med i laget.<br/>Nu i efterlängtad nyutgåva.