Svenska

Franciskus av Assisi 1182 1226, är kanske den man inom kristenheten som mer än någon annan har visat vad kristen tro innebär när den förstås och leves ut helt. I snart 800 år har broder Frans väckt och uppväckt, tröstat och uppmuntrat oss. Än idag, ja, kanske speciellt i dagens moderna värld, kan ingen möta broder Frans utan att ompröva sitt tvivel och förnyas i sin tro. Här möter vi en gestalt i vilken Kristen tro blivit tydlig och klar. Denna biografi är skriven av dansken Johannes Jørgensen och den räknas till en av de stora Franciskusbiografierna. Den är grundad på modern forskning och låter oss på ett gripande sätt komma i närkontakt med broder Frans, hans lära och leverne.

Få historiska företeelser har varit så omgärdade av spekulation och myter som tempelriddarna och den Orden de verkade inom. I den här boken ges en kortfattad historik över Tempelherreordens historia utifrån den senaste forskningen. Författaren går igenom de olika korstågen och visar också hur ett modernt historiebruk inte alltid ger en korrekt bild av historiska skeenden. Boken avslutas med tre omfattande bilagor på engelska som innehåller källtexter med stor betydelse för Tempelherreordens historia.

<p>Ställer du också frågorna: Är det bara slut när man dör? Hur ser det ut i himlen? Finns helvetet? Möts vi efter döden? Kommer vi att känna igen varandra?  </p><p>Tanken på vad som händer efter döden triggar något djupt inom oss. Redan som barn ställer vi frågorna om vårt ursprung och vart vi är på väg. Alla är födda hit och är på väg mot evigheten. Ändå lever många som om livet är självklart och döden oklar. Egentligen är det tvärtom. Döden är självklar och livet ovisst! Därför är det naturligt att förbereda sig för det som ska komma.  </p><p><i>Himlen När Var Hur</i> är en lättillgänglig bok som tar upp frågorna himlen och evigheten på ett positivt sätt. Perfekt läsning för den som är rädd för döden eller inte riktigt vet vad man ska tro. Självklart är det mycket som vi inte kan veta här och nu. Men att vi inte vet allt innebär inte att man inte kan veta något. Det finns massor av intressanta iakttagelser och fakta som gör oss trygga inför det som ska komma.  </p><p><b>Dan Salomonsson</b> är föreståndare för Uppsala pingst. Han är också författare och medförfattare till ett tjugotal böcker. Yrkesbanan startade som utvecklingsingenjör och tog sedan en helt ny riktning som pastor i flera större församlingar i Sverige. Under några år syntes han även som programledare i Kanal 5. Du kan också ha mött honom som skribent, värd för partiledarutfrågningar eller vid tv-sända predikningar.  </p>

Den här boken är ett försök att läsa en av urtidens profeter, inte bara i den tid som var hans men också i den otyglade och komplexa tid som är vår. Jeremias liv är som ett rop i natten. Det är i detta ihållande mörker som profetens liv och våra möts. Han är den broder som står på vår sida. Hans poesi är livfull, personligt särpräglad och rymmer stor konkretion. Den är ett rop som stiger ur vårt betryck. Jeremia lär oss att läsa poesi som bön och bön som poesi. Under läsningen och bönen kan det visa sig att alla de sekler som ligger mellan oss och Jeremia blir upplösta. Och vi samtida med profeten från Anatot.

Reformationen i Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och mot folkflertalets önskan, en kulturrevolution i bemärkelsen att många centrala aspekter i tidigare generationers liv förändrades i grunden. Bokens titel Doften av rykande vekar antyder att det som tilldrog sig fick vittgående konsekvenser: gillenas, klostrens och den äldre vardagsfromhetens lågor släcktes. Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro. Pilgrimsvandringar blev olagliga och utbildningsväsendet nedprioriterades. Hur upplevde folket i socknar och städer allt det nya? Men lågan slocknade inte för alltid. Mycket av det som då förbjöds ses i dag som något självklart över hela kristenheten, varför det är motiverat att tala om en »katolsk återkomst« i vår tid.

Vad händer egentligen, teologiskt, när en gudstjänstfirare slår sig ned i kyrkbänken på söndagsförmiddagen? Det finns knappt någon teologiskt forskning med fokus på dessa vanliga personers gudstjänstliv. Genom att se närmare på vad gudstjänstfirare faktiskt ägnar sig åt när de firar gudstjänst framträder i denna bok en gudstjänstteologi som är relationell, levande och i rörelse.<div><p>Forskningsstudien bygger på ett rikt fältstudiematerial från två församlingars gudstjänstliv i Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan. Detta material analyseras med praktikteorier samt teologiska teorier om kroppsligt kunnande, språklig artikulerande och visdom. Resultatet bidrar till en fördjupad kunskap om och ökat intresse för gudstjänstfirarnas liturgiska praktiker och deras teologi.</p><p>Kyrkbänksteologi är en avhandlig i praktiskt teologi, framlagd vid Enskida Högskolan Stockholm.</p></div>

<p>Födelsen och döden sätter gränserna för våra liv. Filosofisk reflexion har hittills framför allt rört den yttersta gränsen, döden. Mellan dessa drabbande gränssituationer ligger själva livet. I denna personligt skrivna bok hämtar religionsfilosofen Catharina Stenqvist sin inspiration i filosofen Karl Jaspers resonemang om gräns- eller grundsituationer. Hon diskuterar vad filosofer har sagt om döden men också vad feministiska religionsfilosofer har fört fram som födelsens symbolvärld. Författaren rör sig över ett stort fält av tankar, från Sokrates och antikens stoiker fram till 1800-, 1900- och 2000-talens existensfilosofi.</p><p>Det är inställningen till livet som Catharina Stenqvist vill komma fram till. Boken är en diskussion om behovet av en livshållning som gör det möjligt att leva, trots insikten om vår ändlighet.</p><p>Catharina stenqvist (1950-2014) var professor i religionsfilosofi vid Lunds universitet. Hon har tidigare publicerat en rad böcker och antologier, bland annat om Simone Weil och mystiken, trappistmunken Thomas Merton och medeltida mysticism men också om antikens dygdelära, frihetens gränser och livshållningar.</p><p>Mina strategier är alltså flera det personliga avstampet, de sammanlänkade tematikerna, ambitionen att skriva tillämpad filosofi. Mitt bidrag kan, hoppas jag, uppfattas som ett slags okonventionell religionsfilosofisk essäistik. (Ur prologen)</p>