Svenska

Konstitutionen bidrar till att forma samhällslivet, men speglar också ett lands traditioner och historia. Sveriges nuvarande regeringsform är ett kvartssekel gammal. Dess föregångare vittnar om tidigare generationers uppfattningar om det goda styrelseskicket. Vår första regeringsform tillkom under stormaktstidens 1600-tal. Sedan dess har landet haft fem regeringsformer. Grundlagarna vittnar om kampen mellan kungamakt, herremakt och folkmakt. Denna volym samlar de viktigaste författningstexterna i Sveriges historia. Här ryms bland annat samtliga regeringsformer, Magnus Erikssons landslag från 1300-talet och den unika tryckfrihetsförordningen daterad 1766. Nils Stjernquist, professor i statskunskap, har skrivit en inledning om det svenska statsskickets historiska utveckling. Hur såg och ser det samhälle ut som både påverkar och påverkas av den konstitutionella utvecklingen? Volymen ger goda möjligheter till jämförelser mellan olika tidsepoker och mellan olika dokument. Sveriges konstitutionella urkunder lämpar sig väl för undervisning vid universitet och högskolor. Boken är också av intresse för tjänstemän och politiker, och i allra högsta grad för en historiskt och politiskt intresserad allmänhet. Detta är ett mycket användbart referensverk som har alla förutsättningar att bli en klassiker. Boken finns också häftad, ISBN 978-91-7150-769-3, pris 360:- inkl. moms.

<p><em>M&auml;nniskobehandlande organisationer</em> &auml;r en antologi som ger en bred &ouml;verblick &ouml;ver v&auml;lf&auml;rdens k&auml;rnverksamheter v&aring;rden, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utm&auml;rker och skiljer dessa verksamheter fr&aring;n privata f&ouml;retag och organisationer n&auml;r det g&auml;ller uppdrag, organisation, ledarskap och f&ouml;r&auml;ndringsarbete.</p> <p>I den f&ouml;rsta utg&aring;van fr&aring;n 2015 var utg&aring;ngspunkten de f&ouml;r&auml;ndringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medf&ouml;rt f&ouml;r de m&auml;nniskobehandlande organisationerna. I denna andra utg&aring;va har f&ouml;rfattarna, f&ouml;rutom att uppdatera och f&ouml;rnya inneh&aring;llet utifr&aring;n aktuell forskning, &auml;ven tagit h&auml;nsyn till andra betydande h&auml;ndelser i omv&auml;rlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de f&ouml;ljt upp det &ouml;kande intresset f&ouml;r granskning och kontroll och den v&auml;xande kritiken mot NPM. &Auml;r alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom v&auml;lf&auml;rdssektorn?</p> <p>Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om m&auml;nniskobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar h&ouml;g belastning inom gr&auml;ssrotsbyr&aring;kratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtj&auml;nsten samt tillsyn inom social barnav&aring;rd.</p> <p><em>M&auml;nniskobehandlande organisationer</em> v&auml;nder sig till studerande p&aring; socionom-, l&auml;kar-, v&aring;rd- och l&auml;rarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig f&ouml;rvaltning. Den &auml;r &auml;ven avsedd f&ouml;r praktiskt verksamma i m&auml;nniskobehandlande organisationer.</p> <p>Bokens redakt&ouml;rer <strong>Staffan Johansson</strong>, <strong>Peter Dellgran</strong> och <strong>Staffan H&ouml;jer</strong> &auml;r professorer i socialt arbete vid G&ouml;teborgs universitet. &Ouml;vriga f&ouml;rfattare &auml;r forskare inom socialt arbete eller angr&auml;nsande omr&aring;den vid ett flertal svenska universitet.</p>

<p>Boken ger en inblick i sociologins djup och bredd genom att inspirera till fortsatt tänkande om det delade samhället. I den tredje upplagan har flera kapitel reviderats och boken har utökats med ett nyskrivet kapitel om regionala och geografiska skillnader för att ge ökad förståelse av ojämlikhet och förändring mellan stad och land och inom storstadsregionerna.</p> <p>Sedan sociologin grundades har ämnet sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Utifrån denna gemensamma kärna har sociologin utvecklat en mångfald av teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser för att se samhället.</p> <p>I boken diskuterar några av Sveriges främsta sociologer på ett lättillgängligt sätt de viktigaste sociala skiktningsprinciperna:</p> <ul> <li>Stefan Svallfors och Arvid Lindh: Klass</li> <li>Jani Turunen: Geografi (nytt kapitel i upplaga 3) </li> <li>Marie Evertsson: Kön </li> <li>Ove Sernhede: Etnicitet </li> <li>Alexandra Bogren: Sexualitet </li> <li>Magnus Karlsson: Ålder </li> <li>Rafael Lindqvist: Funktionshinder </li> <li>Göran Ahrne: Intersektionalitet</li> </ul> <p>Sagt om boken<br/>&quot;Ett delat samhälle är en mycket uppskattad bok av studenterna och det är därför extra roligt att ge ut den i en tredje upplaga,&quot; säger Helena Ekholm, förläggare. </p> <p>Om andra upplagan: &quot;Hur kan vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Det är en grundläggande frågeställning inom sociologin, vars kärna är att försöka förklara och förstå social ojämlikhet. Några av landets främsta sociologer beskriver social skiktning utifrån grunder som till exempel kön, klass och etnicitet. Bokens redaktörer är Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet och Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet. De nio forskarna, verksamma vid olika svenska universitet och högskolor, ger oss en lättfattlig inblick i disciplinen sociologins bredd. Den här andra upplagan har utökats med ett nyskrivet kapitel om funktionshinder. Makt, jämlikhet och social mobilitet är viktiga begrepp som diskuteras på ett mycket överskådligt sätt. För den som vill förkovra sig ytterligare på området finns en omfattande referenslista. Antologin är viktig för att ge oss ökad kunskap om det samhälle vi lever i.&quot; Maria Fridstjerna, lektör, BTJ-häftet nr 24, 2016.</p> <p>Om författarna<br/>Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet, och Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Fredrik är också associerad till Karolinska institutet, Institutionen för global folkhälsa, forskargruppen Global and Sexual Health (GloSH). Bokens övriga författare är Göran Ahrne, Alexandra Bogren, Marie Evertsson, Magnus Karlsson, Arvid Lindh, Rafael Lindqvist, Ove Sernhede, Stefan Svallfors och Jani Turunen.</p>

"'<p>Sociologi är studiet av det moderna samhället</p>

"'<p>Kan politik studeras vetenskapligt? På vilket sätt kan vi avslöja makt och inflytande? Vad är skillnaden mellan politik och administration? När är politik en maktkamp och när ett beslutsproblem?</p><br/><li>Kan politik studeras vetenskapligt?</li><br/><li>På vilket sätt kan vi avslöja makt och inflytande?</li><br/><li>Vad är skillnaden mellan politik och administration?</li><br/><li>När är politik en maktkamp och när ett beslutsproblem?</li><br/><li>I vilken bemärkelse är internationell politik en laglös djungel?</li><br/><li>Vilka är förutsättningarna för demokrati?</li><br/><p>Detta är grundläggande frågor i politisk analys. Statsvetenskapen som disciplin har till uppgift både att ställa frågorna och besvara dem. Statsvetenskapen som ämnesområde har vuxit snabbt</p>

Det talas mycket om utvärdering i den offentliga sektorns organisationer. Många dras in i de allt synligare, vanligare och komplexare utvärderingsprocesserna. Denna bok handlar om hur utvärderingar görs, hur de används och om de kan möta alla förväntningar som ställs på dem. Kan man t.ex. styra med hjälp av utvärderingar? Vad kan man lära av dem? Vilka effekter får de? Utvärderandets legitimitet, rituella aspekter och negativa sidor lyfts fram. Roller och relationer diskuteras.<br/><br/>Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med utvärderingar i sitt arbete eller av ren nyfikenhet. Den manar till eftertanke inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal.

Arbets(o)förmåga är ett begrepp som i såväl samhällsdiskussion som vetenskaplig litteratur används på många sätt och med olika underliggande betydelser. Därmed väcker begreppet många frågor. Till exempel: Hur kopplas arbets(o)förmågan till arbetets krav på individen och hur kopplas den till livskraven utanför arbetslivet?<br/><br/>I denna bok diskuteras denna och många andra spörsmål om arbets(o)förmåga av 21 forskare från så skilda vetenskapliga discipliner som etik, nationalekonomi, statsvetenskap, företagsekonomi, sociologi, genusteori, socialt arbete, juridik, rehabiliteringsmedicin, arbetsmedicin, neurolingvistik, kognitionsvetenskap, teologi och litteraturvetenskap. Bokens angelägna och aktuella ämne samt dess breda anslag gör att den vänder sig till tämligen stora grupper av läsare. Praktiskt verksamma inom medicin, vård, arbetsterapi, rehabilitering med flera områden samt lärare och studenter inom de ovan anförda disciplinerna torde dock tillhöra de mest centrala.<br/><br/>Deltagande författare: Ingrid Ahlgren Morberg, Elisabeth Ahlsén, Sara Blom, Frida Boräng, Bengt Brülde, Christer Ekholm, Jan Ekholm, Bengt Furåker, Freddy Hällsten, Gert Lindenger, Rafael Lindqvist, Christian Munthe, Eric Rehn, Bo Rothstein, Isabell Schierenbeck, Kristina Schüldt Ekholm, Katharina Stibrant Sunnerhagen, Eva-Maria Svensson, Lars Söderström, Lotta Vahlne Westerhäll, Peter Westerholm