Svenska

Känslornas Idéhistoria [Bok / Inbunden]

<p><b>En av moralfilosofins stora klassiker</b></p><p>Søren Kierkegaards <i>Fruktan och bävan</i> - först utgiven 1843 under pseudonymen Johannes de silentio - har i generationer behållit sin ställning som en av moralfilosofins mest centrala texter och inspirerat författare och konstnärer som Walter Benjamin, Edvard Munch, W. H. Auden och Jean-Paul Sartre.<br/>Kierkegaard utforskar här paradoxen bakom den bibliska Abrahams beslut att låta sina förpliktelser inför Gud gå före förpliktelserna till hans egen familj. Samtidigt kritiserar han sin tids teologi för dess försök att förklara kristendomens objektiva sanning, något Kierkegaard ansåg vara omöjligt.<br/><i>Fruktan och bävan</i> presenteras här i svensk översättning av Richard Hejll.</p><p>SØREN AABYE KIERKEGAARD [1813-1855] var en dansk filosof, teolog och författare, och en av den filosofiska existentialismens grundare. Han föddes i Köpenhamn som son till Michael Pedersen Kierkegaard, som i samband med Napoleonkrigen blev en av Danmarks rikaste män. Till Søren Kierkegaards viktigaste verk hör - utöver <i>Fruktan och bävan</i> [<i>Frygt og Bæven</i>] - bland annat <i>Antingen eller</i> [<i>Enten-Eller</i>, 1843] och <i>Begreppet ångest</i> [<i>Begrebet Angest</i>, 1844].</p>

<p>"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.</p><p>Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen - människans tidsålder - slutligen får dem att finna sin verkliga betydelse. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk (<i>Marx-Engels-Gesamtausgabe</i>) presenterar Kohei Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.   </p><p>Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i <i>Marx-Engels-Gesamtausgabe</i>, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken <i>Capital in the Anthropocene</i>, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. <i>Marx i antropocen</i>, hans senaste bok, utkom 2023 och blir Saitos första i svensk översättning.</p>

<p>Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.</p><p>I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.</p>

<p>Det revolutionerande med Hegels föreläsningar om filosofins historia är att filosofihistorien här inte längre betraktas som en katalog av i grunden tillfälliga åsikter i form av ständigt nya tankebyggnader som vederlägger varandra; den består inte av olika filosofer som på nytt ständigt söker efter den sanna filosofin, utan det är filosofin själv (anden) som realiserar och lär känna sig själv genom den historiska processen. </p><p>Filosofin är denna process; dess historia är därför inte något yttre, utan hör med nödvändighet till filosofin. Filosofin är sin historia: en förnuftig process med ett telos som därför kan förstås utifrån sin helhet. Därmed får filosofins historia en helt annan vikt än den tidigare haft.  </p><p>Dessa föreläsningar är oumbärliga för den som vill förstå den moderna människans medvetenhet om sig själv som en historisk varelse, särskilt som de spelade en stor roll för att åstadkomma just denna medvetenhet.</p><p>Denna inledning till Hegels föreläsningar om filosofins historia är också en av de mest tillgängliga ingångarna till hans eget filosofiska system. Här utreder han vad filosofi är i relation till närliggande områden som religion och vetenskap och redogör för många av de mest centrala begreppen i sitt tänkande. </p><p>Översättare är Andreas Ekvall som tidigare översatt flera verk ur den tyska filosofin.</p>

<p>Det är dags att vrida vår relation till naturen och världen åt ett annat håll. </p><p>Med utgivningsstart våren 2025 undersöker hyllade och bästsäljande filosofen Jonna Bornemark i fyra böcker vad det är att vara människa och hur vi skulle kunna vara det på nya sätt. Mer än i någon av sina tidigare böcker gör hon här praktik av teorin och teori av praktiken. Hennes ambition är att få oss att tänka annorlunda, göra annorlunda och lyssna annorlunda för att visa hur vi kan vrida världen. </p><p>Här möter vi den filosofi vi lärt känna i storsäljande <i>Det omätbaras renässans</i> och <i>Horisonten finns alltid kvar</i>, likväl som det personligt undersökande grepp som präglade <i>jag är himmel och hav</i>. </p><p><i>Vrida världen</i> är en serie undersökningar om vår relation till naturen och varandra. Det handlar om att simma med mörtar och uppleva en upplöst gräns mellan döda ting och sig själv. Om att skaka loss förgivettagna idéer för att fånga upp bortglömda begär. Om att undersöka hur vi kan skapa en annan kunskap och röra oss bortom etablerade kategorier för att återförvilda vår sinnlighet, förnya vår relation till verkligheten och på nytt förmå se vad som är viktigt.</p>

<p><b>En av världslitteraturens stora självbiografier  </b></p><p>I Jean-Jacques Rousseaus Bekännelser följer vi författaren genom de första femtiotre åren av hans händelserika liv, från barndomens oskuldsfulla tillvaro in i vuxenvärlden och formandet av de idéer som gjorde honom till ett av upplysningens allra största namn.<br/><i>Bekännelser</i> är en av litteraturhistoriens första självbiografier. I det inledande stycket skriver Rousseau: »Jag vill för mina likar framställa en människa helt och fullt sådan hon är i enlighet med sin natur, och denna människa är jag.« Därefter följer en skoningslöst uppriktig skildring av hans egen personlighet, hans erfarenheter och känslor, skamliga såväl som beundransvärda.<br/>Boken publicerades 1782, fyra år efter Rousseaus död, och har influerat en lång rad stora författare: Goethe, Stendahl och Proust, för att bara nämna några. I översättning av David Sprengel. </p><p>JEAN-JACQUES ROUSSEAU [1712-1778], född i Genève, var en schweizisk-fransk författare, filosof och kompositör. Den politiska filosofi han utvecklade kom att bli central för den europeiska upplysningen under 1700-talet, och flera av de filosofiska och ideologiska tankar han redogör för betraktas nu som hörnstenar inom modernt politiskt tänkande. Sexton år efter sin död flyttades hans kvarlevor till Panthéon, där han nu vilar mittemot Voltaire.</p>