Svenska

Kuba Sett Ur Exilen [Bok / Pocket]

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

<p>Den stora demografiska förändring, för att inte säga revolution, som inträffat i Sverige under de senaste 50 åren är unik på flera sätt.</p><p>Aldrig tidigare i Sveriges historia har sådana stora föränd­ringar av befolkningens sammansättning skett.</p><p>Aldrig ­tidigare har politiska åtgärder, som haft så stora ­effekter på samhället, föregåtts av så lite konse­kvens­­ana­lyser, offentlig debatt och eftertanke. </p><p>I Den stora omvandlingen beskriver journalisten ­­­­Gun­nar ­Sandelin hur Sveriges demografi har föränd­rats ­sedan andra världskriget. Särskilt tar han upp vilka effekter detta har haft på grov kriminalitet. Förfat­taren presenterar ett unikt statistiskt material i form av åskådliga diagram och tabeller som bygger på data från bland annat Statistiska central­byrån och Brottsförebyg­gande rådet.</p><p>Sammantaget ger boken en för­djupad bild av hur ­Sverige gick från att vara ett av Europas mest homogena länder till att bli ett av de mest diversifierade och vad priset för detta har blivit.</p><p>GUNNAR SANDELIN OM BOKEN:</p><p>»I denna bok tar jag upp två aspekter av Sveri­ges moderna demografiska historia.  </p><p>För det första beskriver jag den dramatiska demografiska utvecklingen generellt med av­seende på invandring och nationellt ursprung.</p><p>Tidigare sades det ofta att det bara var en ­liten rännil av dem som var på flykt som sökte sig till Sverige. Underförstått att utvecklingen inte var något att oroa sig för. Denna ur ett globalt perspektiv lilla rännil har ändå varit tillräckligt stor för att ursprungsbefolkningen i vårt lilla land, om nuvarande trender håller i sig, inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vara i minoritet.</p><p>För det andra beskriver jag de överrisker för brottsmisstanke som är associerade med olika grupper vad gäller härkomst och pekar på att detta är en viktig förklaring till brottsutvecklingen på senare tid.</p><p>Jag konstaterar att invandringens negativa effekter på brottsutvecklingen i Sverige uppen­barades redan 1996, då Brås rapport Invandrares och invandrares barns brottslighet pub­licerades. Rapporten visade att invandrare  från vissa länder hade en tydlig överrisk för att registreras för brott. Givet invandringens omfattning och karaktär under den period som följde, då de invandrade i hög utsträckning kom från några av de av Brå utpekade högriskländerna, är den brottsutveckling Sverige haft knappast oväntad.« </p><p>Gunnar Sandelin är journalist och tidigare ­socionom. Han har bland annat arbetat som socialarbetare, reporter på Sveriges Tele­vision och presschef på Barnens rätt i sam­häl­let (BRIS). Tidigare har han tillsammans med Karl-Olov Arnstberg utgi­vit böckerna Invandring och mörkläggning: En saklig rapport från en förryckt tid (2013), ­In­vandring och mörkläggning 2: Fördjupningar och för­klaringar (2014) och Nöt­skalet: Svensk invand­ringspolitik och dess konsekvenser (2016). År 2020 tilldelades Gunnar Sandelin det danska Trykkefrihedsselskabets Sapfopris med motiveringen att han »trots motstånd och stora konsekvenser för sin karriär har fortsatt sitt arbete med att dokumentera befolkningsförändringen i Sverige och vilka konsekvenser den får för landet«. </p>

<p>"Det h&auml;r &auml;r en kort ber&auml;ttelse om ett stort land. Den handlar om varf&ouml;r det &auml;r s&aring; l&auml;tt att f&ouml;r&auml;lska sig i USA och s&aring; sv&aring;rt att leva h&auml;r."</p> <p>USA &auml;r ett land fullt av anst&auml;ndiga m&auml;nniskor som g&aring;ng p&aring; g&aring;ng misslyckas med att skapa ett anst&auml;ndigt samh&auml;lle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA.</p> <p>Han flyttade till New York i september 2001. Det blev b&ouml;rjan p&aring; en turbulent tid i amerikansk politik, d&auml;r han rapporterat fr&aring;n varje h&ouml;rn av USA f&ouml;r svenska och internationella medier i tv&aring; decennier, en period d&aring; han s&aring;g landets demokrati l&aring;ngsamt vittra s&ouml;nder.<br/><br/>I fyra hyllade reportageb&ouml;cker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han sj&auml;lv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, f&aring;tt barn, k&ouml;pt bostadsr&auml;tt - och blivit amerikansk medborgare.<br/><br/><em>Imorgon &auml;r jag l&aring;ngt h&auml;rifr&aring;n</em> &auml;r en levande och personlig skildrig &ouml;ver tv&aring; decennier av bitterljuv k&auml;rlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.<br/><br/><strong>Om <em>Den vita stormen</em>:</strong><br/>"Vilken m&ouml;rk och underbar bok detta &auml;r. Det kommer att bli sv&aring;rt att hitta en mer p&aring;l&auml;st, sympatisk och angel&auml;gen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."<br/>Joseph O'Neill, f&ouml;rfattare<br/><br/>"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har f&aring;tt en klassiker."<br/>G&ouml;ran Greider, Dagens Nyheter<br/><br/>"Folkbilding f&ouml;r v&aring;r tid."<br/>Expressen<br/><br/><strong>Om tidigare b&ouml;cker</strong>:<br/>"Den som p&aring; svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en b&auml;ttre ciceron."<br/>Dagens Nyheter<br/><br/>"Tvekl&ouml;st den viktigaste bok som har skrivits om internet p&aring; svenska."<br/>Svenska Dagbladet<br/><br/></p> <p><strong>Martin Gelin</strong> arbetade som korrespondent i USA i tv&aring; decennier. Han debuterade med den prisbel&ouml;nta reportageboken <em>Det amerikanska l&ouml;ftet</em> (2009) och har &auml;ven skrivit <em>Den amerikanska h&ouml;gern</em> (2012) och, tillsammans med Karin Pettersson, <em>Internet &auml;r trasigt</em> (2018), som b&aring;da nominerades till Augustpriset. Hans b&ouml;cker har &auml;ven publicerats internationellt. Han bor nu i Paris med sin familj och skriver f&ouml;r Dagens Nyheter, The Guardian och Washington Post.</p>

När Jon Forsling träffade den 88-årige ex-fången Bob Luke i San Francisco för att intervjua honom för en artikelserie som Aftonbladet hade beställt, väcktes idén att söka upp och intervjua de sista överlevande fångarna från Alcatraz. Det kunde inte finnas många kvar, eftersom fängelset stängde för över ett halvsekel sedan. Efter en grundlig research kom han fram till att det fanns färre än tjugo fångar kvar i livet av de totalt 1545 som skakade galler på ön (några hade flera nummer vilket gjorde att nummer 1576 var det sista som delades ut). En försvinnande liten grupp alltså, som snart kommer att vara helt försvunnen. Idén var att skriva en bok kring dessa sista överlevare, och utifrån deras berättelser skapa en typ av bokslut över en unik epok i amerikansk kriminalhistoria - både ett lapptäcke av människoöden och ett slags "requiem" över världens mest ökända fängelse. Han ringde, mejlade och skrev brev till gamla män utspridda över hela USA. Vissa var lätta att få tag på; andra krävde ett visst detektivarbete för att komma i kontakt med. Några svarade inte, men nio ställde villigt upp och berättade. Vissa har varit fria män i årtionden; andra sitter fortfarande bakom lås och bom. En hade hittat Gud, andra var övertygade ateister. En hade hjärtat långt ut på vänsterkanten, en annan röstade på Donald Trump i presidentvalet 2016. Vissa mindes sina år på Alcatraz in i minsta detalj; andra hade förträngt dem. De var vänliga, eftertänksamma män i åttioårsåldern som berättade vad de gjorde som testosteronstinna 25-åringar. Att flera av dem hade begått vidriga mord behövde författaren påminna sig själv om när han märkte att han började tycka lite för bra om dem. Vissa brott måste anses vara oförlåtliga, oavsett hur lång tid som har förflutit sedan de begicks.<br/>Det de berättar är skakande, gräsligt, obegripligt, idiotiskt, galet och genialt i en fascinerande blandning.<br/><br/>Jon Forsling är frilansjournalist.

<p>Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. </p><p>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? </p><p><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. </p><p></p><p>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna </p><p></p><p>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>. </p>

<p><i>Jag sträckte upp armarna i luften och skakade försiktigt på benen på samma sätt som jag brukade göra inför mina dagliga löparrundor i skogarna runt campus. Sedan var det dags. Jag drog ytterligare ett djupt darrande andetag, kastade mig ut i den mörka natten och sprang som jag aldrig gjort tidigare.</i></p><p>Jacques Mwepu växer upp i ett privilegierat område i Kongo. Men det som varit en lycklig barndom förvandlas snart till en tillvaro präglad av förlust och osäkerhet. När Jacques studerar vid universitetet blir hoten från president Mobutus brutala diktatur alltmer påtagliga, och han måste till slut fly för sitt liv. Det är början på en resa som ska ta honom till ett kallt litet land i norra Europa &ndash; och starten på en osannolik karriär som ska göra honom till chef för Sveriges tuffaste fängelse.</p><p>I självbiografin <i>Från Kongo till Kumla</i> berättar Jacques Mwepu om sin uppväxt, om flyktingskapet och om verkligheten inne på Sveriges anstalter. Det är en skildring av motståndskraft, hopp och en mans övertygelse om att varje människa kan förändras till det bättre. </p><p><i>&quot;En välskriven thriller och en fantastisk framgångssaga.&quot;</i><br/><b>Dagen</b></p><p>*</p><p><b>Jacques Mwepu</b> har arbetat inom Kriminalvården i nästan trettio år och är idag chef på Kumlaanstalten. Boken är skriven tillsammans med journalisten <b>Anna-Maria Stawreberg.</b></p>