Svenska

En kritisk läsning av den franske sociologen Edgar Morins La Méthode 1977-1991. Den franske sociologen Edgar Morin (född 1921) har sedan 60-talets slut ägnat sig åt den moderna vetenskapens konsekvenser för vårt sätt att tänka. Utifrån systemteori, cybernetik, teorier om allt levandes självorganisation och samspelet mellan ordning och oordning har Morin i sitt fyrabandsverk La Méthode (1977-1991) försökt utarbeta en ny världsbild, ett nytt sätt att se på världen, människan och kunskapen. En ny vetenskap? diskuterar detta projekt och dess slutsatser.

Martin Heidegger är kanske 1900-talets mest omskrivna och inflytelserika filosof. I Heidegger och filosofins metod hävdar Johan Eriksson att Heideggers huvudverk Varat och tiden inte i första rummet är en undersökning av människans vara utan snarare är en undersökning som ytterst syftar till att skänka filosofin sin egen metodologiska självförståelse. Heidegger och filosofins metod kan läsas som en övergripande introduktion till den transcendental-fenomenologiska metod som initialt skapades av Edmund Husserl, men som Heidegger försökte utveckla och radikalisera. Erikssons välformulerade och initierade studie är centrerad kring följande frågeställningar: Hur skall man undersöka och vinna tillgång till filosofins specifika forskningsområde? Vilken karaktär har den filosofiska kunskapen eller insikten? Och kanske viktigast: Vad kännetecknar filosofins särpräglade form av artikulation och begreppslighet?

Vi har hört det för och lär få höra det igen. Relativismen är självmotsägande, subjektiv och nihilistisk. Den undergräver all tilltro till vetenskap, sanning och rättvisa. Relativisten kan inte välja mellan olika politiska uppfattningar, allt är tillåtet. Men relativister försvarar knappast auktoritära ledare, de avhåller sig inte från att kritisera (och gärna då olika absoluta uppfattningar), de tar ställning oftast för tolerans och pluralism och är inte beredda att acceptera några anspråk på eviga sanningar, vare sig dessa är religiösa, politiska eller vetenskapliga. Relativismen betonar i stället all kunskaps föränderlighet och beroende av sitt historiska, sociala och kulturella sammanhang. I den här boken, som tar ställning för ett relativiserande synsätt, tillbakavisas många av de beskyllningar som relativismen utsatts för huvudsakligen genom en diskussion av hur fyra olika tänkare från mellankrigstiden argumenterade för och försvarade relativistiska ställningstaganden på olika områden. Det handlar om antropologen Franz Boas, historikern Carl Becker, sociologen Karl Mannheim och medicinare Ludwik Fleck. I ett avslutande kapitel diskuteras och avvisas de vanligaste argumenten mot relativistiska idéer, vare sig det gäller deras påstådda självmotsägelse, godtycklighet eller oförmåga att ta ställning och kritisera. Relativism handlar om kunskapens gränser. Människan kan aldrig, hävdar relativisten, besitta absolut kunskap. De verkligt farliga människorna i världen idag är därför inte relativismens förespråkare, utan alla de som tror sig sitta inne med den slutgiltiga sanningen, oavsett hur den formuleras. I såväl politiken som inom religionen och på kunskapens område är viljan att kasta ut relativismen liktydig med ett krav på dogmatism . Bosse Holmqvist är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet.

"En stor och rik bok som kastar ljus över det förflutna och ger en överblick över den motsägelsefulla samtiden. Den rör sig obesvärat mellan det allmängiltiga och det djupt personliga, den sammanfattar en mängd viktig litteratur och utgör en oavlåtligt engagerande och lärorik läsning." Sven-Eric Liedman Slaget om verkligheten är en storslagen och banbrytande kulturfilosofi som på ett originellt sätt analyserar samtidens filosofiska och sociala verklighet. Peter Kemp Författaren skriver som få andra intellektuella vågar: om världsordningen och hur vi tolkar den, det stora greppet på vår tid... En idéhistorisk och filosofisk Manuel Castells." Per Wirtén I en tid av ständig fragmentisering av verkligheten och fortlöpande revidering av våra inre kartor är Bengt Kristensson Ugglas Slaget om verkligheten en nästan nödvändig vägvisare genom svårtydda marker Hoppet stärks och tilliten växer när jag läser. K.G. Hammar "Slaget om verkligheten" utkom första gången 2002. När boken nu återutges sker det med ett nyskrivet efterord om "Världen mellan World Trade Center och Utøya". Författaren driver tesen att vi idag lever i en hermeneutisk tidsålder . I en tid av globalisering har förmågan att tolka blivit en strategisk kompetens. Men hur ska vi förstå det faktum att vi tolkar den värld som vi delar så olika? Bengt Kristensson Uggla, född 1959 och bosatt i Stockholm, är Amos Anderson professor i vid Åbo Akademi.

<p>Att bemöta andra människor på ett bra sätt kräver att vi har förståelse för allas våra olikheter. I vårdsituationen måste man därför ha en öppen inställning till andra så att man kan möta de olika vårdtagarna utifrån deras livssyn och livsvillkor.Att bemöta andra människor på ett bra sätt kräver att vi har förståelse för allas våra olikheter. I vårdsituationen måste man därför ha en öppen inställning till andra så att man kan möta de olika vårdtagarna utifrån deras livssyn och livsvillkor.<br/><br/>Läs mer<br/><b>Utmärkande drag</b><br/>- Indelad i tre block: teoretiska synsätt och värderingar, beslutsprocessen och arbetsmiljöer<br/>- Innehåller fler än 30 fall- och situationsbeskrivningar och fler än 100 arbetsuppgifter på 240 sidor!<br/>Etik och livsvillkor vill ge en vägledning kring detta och skapa förutsättningarna för ett professionellt bemötande av vårdtagare utifrån etiska riktlinjer och ställningstaganden.<br/>Boken är indelad i tre block för att utifrån dessa synvinklar hjälpa läsaren att som professionell vårdare bli medveten om vilka förväntningar som kommer att finnas i yrkeslivet.<br/>Det första blocket går igenom teoretiska synsätt och värderingar. Genom fallbeskrivningar förmedlas kunskap kring olika livsvillkor, kultur, religion, människosyn, etik och relationer. Samtidigt utgör text och uppgifter en träning i att oavsett vilken etisk värdegrund som man själv har ska man kunna möta de olika vårdtagarna utifrån deras livssyn och livsvillkor.<br/>Det andra blocket tar upp beslutsprocessen och innehåller bland annat en beslutsplan som kan användas inför problem inom omvårdnad.<br/>Det tredje och sista blocket behandlar olika arbetsmiljöer som till exempel hemsjukvård, sjukhus, gruppboende och hospices. Även här finns det olika fallbeskrivningar för att öka förståelsen för etik och livsvillkor i yrkesvardagen, oavsett var man kommer att arbeta.<br/>Etik och människans livsvillkor är skriven för kursen med samma namn inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.<br/><br/>Om författarna<br/>Carl E. Olivestam har en bakgrund som gymnasielärare och lärarutbildare. Han är professor i utbildningsvetenskap vid Strömstad akademi.<br/>Håkan Thorsén är docent och universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet.<br/>Båda författarna har skrivit flera läroböcker för gymnasieskolan och högskolan.<br/><br/></p>

<p>H&aring;ll utkik! Revideras f&ouml;r Gy 25.</p> <p><em>Gula id&eacute;er sover lugnt</em> utg&aring;r fr&aring;n att filosofi &auml;r en intellektuell och social aktivitet.</p> <p>Genom att identifiera problem, st&auml;lla fr&aring;gor och diskutera m&ouml;jliga svar kan vi b&auml;ttre l&auml;ra k&auml;nna och f&ouml;rst&aring; v&aring;r v&auml;rld. I denna uppdaterade upplaga har vi lyft upp postmodern och feministisk filosofi samt gett moralfilosofin st&ouml;rre utrymme.</p> <p><strong>F&ouml;ljande sex problemomr&aring;den tas upp i boken:</strong><br/>* Samh&auml;llsfilosofi<br/>* Vetenskapsteori<br/>* Spr&aring;kfilosofi<br/>* Moralfilosofi<br/>* Kunskapsteori<br/>* Verklighetsteori</p> <p>Tillsammans t&auml;cker de in fr&aring;gor om allt fr&aring;n gott till ont och m&auml;nniskans plats i tillvaron.</p> <p><img src="https://www.nok.se/imagevault/publishedmedia/x6xktjdf335z0pbptrsa/gulaideer_illustration.jpg" alt="" width="228" height="294" /></p>

Inom ramen för Symposions stora projekt, en vetenskaplig utgivning av Nietzsches samlade verk på svenska kommer nu två av Nietzsches viktigaste senare texter i en volym: "Bortom gott och ont" respektive "Till moralens genealogi". Människan vill hellre vilja Intet, än att intet vilja. - I Bortom gott och ont från 1886 och Till moralens genealogi från 1887 möter vi den sene Nietzsches tänkande i dess mest systematiska form. Från en blickpunkt bortom rådande värderingar utforskas här vetenskapen och moralen som moraliska problem i sig. Vilket värde har sanningen för livet? Vilket värde har moralen? Genom att anlägga ett genealogiskt perspektiv utvecklar Nietzsche sin historiska kritik av moderniteten. Filosofin blir tolkningskonst och en övning i misstänksamhet, som bakom ytan söker det fördolda. Det rör sig om stridsskrifter som sätter människans självförståelse på spel samtidigt som de pekar vidare mot en annan och framtida filosofi. Båda böckerna presenteras här i fullständiga nyöversättningar av Lars Holger Holm och Peter Handberg.