Svenska

Cyril Hellman reser med svenska YPG-befälet Rafael Kardari till Kurdistan för att göra en dokumentärfilm. Kardari som tidigare stridit i Kobane är Sveriges första soldat i kriget mot historiens kanske grymmaste krigarorganisation Islamiska staten. Hellman och Kardari åker tillsammans med en kvinnlig soldat till fronten i Irak för att sedan resa in i Syrien och delta i striderna. Under resan för Hellman en dagbok som för tankarna till en spännande thriller. Han registrerar, observerar, filmar och resonerar kring IS grymheter för att slutligen hamna i eldstrid. Delar av dagboken har tidigare publicerats på kontro.se men ges nu ut i bokform tillsammans med en historik över terrororganisationens väg från gerillagrupp i det ockuperade Irak till al-quida och slutligen IS.<br/><br/>"En naket uppriktig beskrivning av kriget i norra Syrien och Irak under några veckor i våras"<br/>Stig Larsson, Expressen<br/><br/>"Just som genom att Hellman berättar också om de dagar då inget speciellt händer får man en autentisk bild av hur det är vid fronten. Boken är kort och lättläst. Hellman skriver medryckande"<br/>Svante Lundgren, HUJUÅDÅ-Assyriska Riksförbundets tidning.<br/><br/>"Att rapportera i dagboksform gör att bilderna därifrån blir så mycket mer levande för mig. Alla små, jag kan ju inte kalla dem vardagliga, även om det säkert blev någon slags vardag för Cyril, men ja, de små detaljerna som ryms i hans anteckningar blir något annat än de mer svepande referat jag får från dagstidningarna. Mer intimt, men också mer skrämmande. Och mer personligt förstås. Det är i det personliga jag hittar de ord och rader som gör att det här kriget blir svårare att lägga ifrån sig"<br/>Johanna Ögren, Bokhora.se<br/><br/>Om författaren<br/>Cyril Hellman är författare, filmare och flerfaldigt prisbelönad journalist. Han är chefredaktör för Kontro och har tidigare skrivit för dagstidningar som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs posten samt magasin som Vice, ETC och Situation Stockholm

Karin Preusler föddes 1934 i Ytterhogdal, mitt i den sydnorrländska skogsbygden. Efter en fil. mag. där kulturgeografi var huvudämne har hon varit verksam som gymnasielärare. Som pensionär började hon forska om skogsbygdens historia. Hon var den första som ur ett kulturgeografiskt perspektiv studerade fångstgroparna för älg; den vanligaste fornlämningen i Norrland. De äldsta groparna anlades redan i förkristen tid. Hon fann att den medeltida riksgränsen inte dragits på måfå utan snitslade mellan viktiga jaktområden, och att huvudfrågan vid de svensk-norska gränsförhandlingarna i början av 1200-talet sannolikt gällt kontrollen över den vinstgivande skinn- och pälshandeln. Vidare upptäckte hon att det längs fångstgroparna fanns gångstråk som använts i hundratals, kanske tusentals, år. Tillsammans med arkeologiska fynd visar det att "vildmarken" varit befolkad långt innan den bebyggdes. Men befolkad av vilka? Varifrån kom de tidiga älgjägarna? Finns någon anknytning till dagens svenska och samiska befolkning? Modern DNA-forskning har ökat kunskapen om de invandringsvågor som nått Norrland. Med stöd av nya fakta och sin miljöförtrogenhet tecknar här författaren en annan bild än den gängse av människor och deras relationer i södra Norrland under forntid och medeltid.

<p>Andra världskriget må ha varit det mest ärorika krig som utkämpats - kampen mot Hitler var nödvändig för demokratin. Men det hindrar inte att kriget var fullt av hårresande misstag från båda sidor: dåraktigheter, felbeslut och katastrofala strategier som kostade många människoliv. Läs om Hitlers anfall mot Sovjet, de allierades strategiska bombning, Stalins övermod och Japans anfall mot USA m.m.</p>

<p>Den ryska och sovjetiska historien är full av militära fiaskon, som motgångarna i finska vinterkriget 1939-1940, det misslyckade anfallet mot Charkiv 1942, Afghanistankriget 1979-1989, första Tjetjenienkriget 1994-1996 och nu senast anfallskriget mot Ukraina. Vladimir Putins plan att krossa Ukraina med vapenmakt har misslyckats - de ryska styrkorna har mött ett oväntat starkt motstånd. Putin har i grunden samma mål som Sovjets tidigare diktator Josef Stalin hade: att försöka återupprätta det forna imperiet Tsarrysslands gränser.</p>