Svenska

<p>""I samma flod" är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar - och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter</p><p></p><p>"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan</p><p></p><p>"Ni märker att jag inte kan sluta citera - det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP</p><p></p><p></p><p>I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens "Tanke och sanning under press" med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.</p>

<p>Sverige på 1960- och 70-talet var fyllt av sex och pornografi: inom film, musik, teater, konst, idrott, politik, religion ...</p><p>Frigjorda tider borrar på djupet i denna märkliga epok. Flera av dagens mest tillknäppta och pryda kulturpersonligheter och politiker var på den tiden extrema sexliberaler, med dagens mått mätt. Boken är fylld med fantastiska bilder och lika fantastiska, avslöjande texter om en svunnen tid, av Martin Kristenson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe, kända för böcker av många olika slag och inte minst som återkommande gäster i podden Snedtänkt med Kalle Lind.</p><p>Ur innehållet:</p><p>En handbollsförening i Malmö drog in pengar med hjälp av samlagsshower.</p><p>Lars Norén skrev noveller för porrtidningar. Gröna Lund arrangerade skönhetstävling för nakenmodeller. </p><p>Borgerliga riksdagsmän föreslog offentligt ägda bordeller och statligt monopol på pornografi. </p><p>Björn &amp; Benny, Janne Schaffer och Georg Riedel skrev musik till mjukporrfilmer.</p><p>Privatteatern Folkan satte upp nakenmusikal och Dagens Nyheter recenserade skådespelarnas könsorgan. </p><p>Hänt i veckan publicerade utvik på kända politiker.</p><p>Liberala studentpolitiker visade porrfilm och fälldes i domstol.</p>

<p><i>»Högst läsvärd.«</i><br/><b>Leif GW Persson</b> </p><p><i>»Strindlöv ger här en master class i journalistik.«</i><br/><b> Erik Hörstadius, Fokus</b></p><p><i>»Ett helt unikt dokument om ett i den svenska kontexten tidigare ouppmärksammat fenomen.«</i><br/><b> Ann Heberlein, Expressen</b></p><p><i>»Boken &apos;Romani kris&apos; ... stökar till det. Där får jag många av mina förutfattade meningar bekräftade i trippelkvadrat, medan andra kommer helt på skam.«</i><br/><b>Åsa Lindeborg, Aftonbladet</b></p><p><br/></p><p><b>En kvinna utmanar systemet och får sitt liv slaget i bitar.<br/>En annan kvinna försvarar systemet, men varför?</b></p><p><i>Romani kris</i> är ett reportage om romernas parallella rättssystem. Om de som dömer och de som blir dömda. Och om ett samhälle som inte riktigt kan välja vad som är viktigast: att värna kulturen eller människorna i den.</p><p>*</p><p><b>Jenny Strindlöv</b> är grävande journalist på Expressen. Hon har tidigare prisats och uppmärksammats bland annat för sin granskning och infiltration av extremhögern, samt för sin bevakning av romani kris.</p>

<p>Den stora demografiska förändring, för att inte säga revolution, som inträffat i Sverige under de senaste 50 åren är unik på flera sätt.</p><p>Aldrig tidigare i Sveriges historia har sådana stora föränd­ringar av befolkningens sammansättning skett.</p><p>Aldrig ­tidigare har politiska åtgärder, som haft så stora ­effekter på samhället, föregåtts av så lite konse­kvens­­ana­lyser, offentlig debatt och eftertanke. </p><p>I Den stora omvandlingen beskriver journalisten ­­­­Gun­nar ­Sandelin hur Sveriges demografi har föränd­rats ­sedan andra världskriget. Särskilt tar han upp vilka effekter detta har haft på grov kriminalitet. Förfat­taren presenterar ett unikt statistiskt material i form av åskådliga diagram och tabeller som bygger på data från bland annat Statistiska central­byrån och Brottsförebyg­gande rådet.</p><p>Sammantaget ger boken en för­djupad bild av hur ­Sverige gick från att vara ett av Europas mest homogena länder till att bli ett av de mest diversifierade och vad priset för detta har blivit.</p><p>GUNNAR SANDELIN OM BOKEN:</p><p>»I denna bok tar jag upp två aspekter av Sveri­ges moderna demografiska historia.  </p><p>För det första beskriver jag den dramatiska demografiska utvecklingen generellt med av­seende på invandring och nationellt ursprung.</p><p>Tidigare sades det ofta att det bara var en ­liten rännil av dem som var på flykt som sökte sig till Sverige. Underförstått att utvecklingen inte var något att oroa sig för. Denna ur ett globalt perspektiv lilla rännil har ändå varit tillräckligt stor för att ursprungsbefolkningen i vårt lilla land, om nuvarande trender håller i sig, inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vara i minoritet.</p><p>För det andra beskriver jag de överrisker för brottsmisstanke som är associerade med olika grupper vad gäller härkomst och pekar på att detta är en viktig förklaring till brottsutvecklingen på senare tid.</p><p>Jag konstaterar att invandringens negativa effekter på brottsutvecklingen i Sverige uppen­barades redan 1996, då Brås rapport Invandrares och invandrares barns brottslighet pub­licerades. Rapporten visade att invandrare  från vissa länder hade en tydlig överrisk för att registreras för brott. Givet invandringens omfattning och karaktär under den period som följde, då de invandrade i hög utsträckning kom från några av de av Brå utpekade högriskländerna, är den brottsutveckling Sverige haft knappast oväntad.« </p><p>Gunnar Sandelin är journalist och tidigare ­socionom. Han har bland annat arbetat som socialarbetare, reporter på Sveriges Tele­vision och presschef på Barnens rätt i sam­häl­let (BRIS). Tidigare har han tillsammans med Karl-Olov Arnstberg utgi­vit böckerna Invandring och mörkläggning: En saklig rapport från en förryckt tid (2013), ­In­vandring och mörkläggning 2: Fördjupningar och för­klaringar (2014) och Nöt­skalet: Svensk invand­ringspolitik och dess konsekvenser (2016). År 2020 tilldelades Gunnar Sandelin det danska Trykkefrihedsselskabets Sapfopris med motiveringen att han »trots motstånd och stora konsekvenser för sin karriär har fortsatt sitt arbete med att dokumentera befolkningsförändringen i Sverige och vilka konsekvenser den får för landet«. </p>

<p>"Det h&auml;r &auml;r en kort ber&auml;ttelse om ett stort land. Den handlar om varf&ouml;r det &auml;r s&aring; l&auml;tt att f&ouml;r&auml;lska sig i USA och s&aring; sv&aring;rt att leva h&auml;r."</p> <p>USA &auml;r ett land fullt av anst&auml;ndiga m&auml;nniskor som g&aring;ng p&aring; g&aring;ng misslyckas med att skapa ett anst&auml;ndigt samh&auml;lle. Det skriver Martin Gelin i sitt avskedsbrev till USA.</p> <p>Han flyttade till New York i september 2001. Det blev b&ouml;rjan p&aring; en turbulent tid i amerikansk politik, d&auml;r han rapporterat fr&aring;n varje h&ouml;rn av USA f&ouml;r svenska och internationella medier i tv&aring; decennier, en period d&aring; han s&aring;g landets demokrati l&aring;ngsamt vittra s&ouml;nder.<br/><br/>I fyra hyllade reportageb&ouml;cker och tusentals artiklar har han skildrat landets politiska utmaningar, samtidigt som han sj&auml;lv blivit allt mer rotad i USA, gift sig med en amerikan, f&aring;tt barn, k&ouml;pt bostadsr&auml;tt - och blivit amerikansk medborgare.<br/><br/><em>Imorgon &auml;r jag l&aring;ngt h&auml;rifr&aring;n</em> &auml;r en levande och personlig skildrig &ouml;ver tv&aring; decennier av bitterljuv k&auml;rlek till allt det amerikanska, inte minst New York och hemkvarteret i Brooklyn.<br/><br/><strong>Om <em>Den vita stormen</em>:</strong><br/>"Vilken m&ouml;rk och underbar bok detta &auml;r. Det kommer att bli sv&aring;rt att hitta en mer p&aring;l&auml;st, sympatisk och angel&auml;gen granskning av det hotade demokratiska projekt som kallas USA."<br/>Joseph O'Neill, f&ouml;rfattare<br/><br/>"Magnetisk skildring av rasismen i USA. Svensk facklitteratur har f&aring;tt en klassiker."<br/>G&ouml;ran Greider, Dagens Nyheter<br/><br/>"Folkbilding f&ouml;r v&aring;r tid."<br/>Expressen<br/><br/><strong>Om tidigare b&ouml;cker</strong>:<br/>"Den som p&aring; svenska vill orientera sig om dagens oroliga och polariserade USA-politik kan inte ha en b&auml;ttre ciceron."<br/>Dagens Nyheter<br/><br/>"Tvekl&ouml;st den viktigaste bok som har skrivits om internet p&aring; svenska."<br/>Svenska Dagbladet<br/><br/></p> <p><strong>Martin Gelin</strong> arbetade som korrespondent i USA i tv&aring; decennier. Han debuterade med den prisbel&ouml;nta reportageboken <em>Det amerikanska l&ouml;ftet</em> (2009) och har &auml;ven skrivit <em>Den amerikanska h&ouml;gern</em> (2012) och, tillsammans med Karin Pettersson, <em>Internet &auml;r trasigt</em> (2018), som b&aring;da nominerades till Augustpriset. Hans b&ouml;cker har &auml;ven publicerats internationellt. Han bor nu i Paris med sin familj och skriver f&ouml;r Dagens Nyheter, The Guardian och Washington Post.</p>

När Jon Forsling träffade den 88-årige ex-fången Bob Luke i San Francisco för att intervjua honom för en artikelserie som Aftonbladet hade beställt, väcktes idén att söka upp och intervjua de sista överlevande fångarna från Alcatraz. Det kunde inte finnas många kvar, eftersom fängelset stängde för över ett halvsekel sedan. Efter en grundlig research kom han fram till att det fanns färre än tjugo fångar kvar i livet av de totalt 1545 som skakade galler på ön (några hade flera nummer vilket gjorde att nummer 1576 var det sista som delades ut). En försvinnande liten grupp alltså, som snart kommer att vara helt försvunnen. Idén var att skriva en bok kring dessa sista överlevare, och utifrån deras berättelser skapa en typ av bokslut över en unik epok i amerikansk kriminalhistoria - både ett lapptäcke av människoöden och ett slags "requiem" över världens mest ökända fängelse. Han ringde, mejlade och skrev brev till gamla män utspridda över hela USA. Vissa var lätta att få tag på; andra krävde ett visst detektivarbete för att komma i kontakt med. Några svarade inte, men nio ställde villigt upp och berättade. Vissa har varit fria män i årtionden; andra sitter fortfarande bakom lås och bom. En hade hittat Gud, andra var övertygade ateister. En hade hjärtat långt ut på vänsterkanten, en annan röstade på Donald Trump i presidentvalet 2016. Vissa mindes sina år på Alcatraz in i minsta detalj; andra hade förträngt dem. De var vänliga, eftertänksamma män i åttioårsåldern som berättade vad de gjorde som testosteronstinna 25-åringar. Att flera av dem hade begått vidriga mord behövde författaren påminna sig själv om när han märkte att han började tycka lite för bra om dem. Vissa brott måste anses vara oförlåtliga, oavsett hur lång tid som har förflutit sedan de begicks.<br/>Det de berättar är skakande, gräsligt, obegripligt, idiotiskt, galet och genialt i en fascinerande blandning.<br/><br/>Jon Forsling är frilansjournalist.

<p>Konflikten mellan judar och palestinier över rätten till området ­Palestina har pågått i mer än hundra år. Lika länge har diskussionen pågått om hur den mest rättvisande ska beskrivas.</p><p>I Hundraårskriget mot Palestina hävdar den pale­stinsk-amerikanske historikern Rashid Khalidi att konflikten bäst förstås som en sentida utlöpare av den västerländska bosättarkoloniala modellen.* Med utgångspunkt i historisk forskning, och utifrån sina och sin familjs erfarenheter, beskriver författaren konfliktens historia, alltifrån Balfourdeklarationen 1917 till Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande israeliska angreppet på Gaza. </p><p>Avkoloniseringens epok. Så har decennierna efter andra världskriget kallats. Det var en tid då urinvånare reste sig mot koloniala förtryckarregimer och många länder utropade sin självständighet. Men i ett område vid ­Medelhavets östra strand gick utvecklingen i rakt motsatt riktning. Här underkuvades eller fördrevs istället den ­inhems­ka befolknings­majoriteten av ett annat folk, som ville lägga beslag på hela territoriet och där upprätta en stat bara för sig självt. </p><p>»Istället för att skriva en sammanfattande översikt över Pale­stinas historia har jag valt att fokusera på sex olika vändpunkter i kampen om Pale­stina. Dessa händelser belyser den koloniala karaktären i det hundraåriga kriget mot Palestina och den avgörande roll som yttre krafter har spelat. Framställningen bygger på erfarenheter hos ­palestinier som överlevt kriget, liksom på ögonvittnesskild­ringar, egna minnen och material från min egen och andras släkter. Huvudsyftet är att visa att konflikten måste ses ur en annan synvinkel än de som numera dominerar.« Rashid Khalidi </p><p>* Bosättarkolonialism avser en specifik form av kolonisering där utländska bosättare anländer till ett redan bebott område med avsikt att där permanent bosätta sig och etablera ett nytt samhälle. Kännetecknande för denna form av kolonialism är bl.a. att de befintliga invånarna fördrivs eller elimineras och att deras samhälle undanträngs eller förstörs.</p><p></p><p>OM FÖRFATTAREN</p><p>Rashid Khalidi är en palestinsk-amerikansk historiker vid Columbia University i New York, där han innehar Edward Said-professuren. Han är en av redaktörerna för Journal of Palestine Studies och har framträtt som skribent i New York Times, New York Review of Books och en rad andra publikationer. Rashid Khalidi har tidigare skrivit bl.a. böckerna British Policy towards Syria and Palestine, 1906-1914 (1980), Under Siege: PLO Decision-making during the 1982 War (1986), Palestinian Identity: The Construction of Modern National Consciousness (1997), The Iron Cage: The Story of the Palestinian Struggle for State­hood (2006), Sowing Crisis: The Cold War and American Dominance in the Middle East (2009), Brokers of Deceit: How the U.S. has Undermined Peace in the Middle East (2013).</p><p></p><p>SAGT OM BOKEN</p><p>»Måsteläsning för det växande antalet männi­skor som är intresserade av att förstå de verk­liga rötterna till den israelisk-­palestinska konflikten.« John Mearsheimer  </p><p>»I sin smärtsamt nyktra analys av vad som gjorde sionismen så framgångsrik visar Khalidi också hur palestinierna trotsar sitt öde och vägrar att försvinna. Hans bok är både en hyllning till och ett uttryck för hans folks stora uthållighet.« Amira Hass, israelisk journalist </p><p>»Detta enastående historiska verk rymmer också dramatik och fascine­rande berättelser ... en milstolpe i litteraturen om den arabisk-israeliska konflikten.« Avi Shlaim, israelisk historiker, Oxford University </p><p>»Ytterst väldokumenterad ...« Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist </p><p>»En lyckad sammanflätning av tre distinkta trådar: en djupgående undersökning om kampen mellan sionistiska ambitioner och pale­stinskt motstånd, ett analytiskt ramverk som knyter konflikten till bosättarkolonialism, och en personlig familjehistoria som ger berättelsen liv.« William B. Quandt </p><p>»[Khalidi] balanserar skickligt sin professio­nella ana­lys av historiska och diplomatiska dokument med in­sikter från sina egna och sin familjs erfarenheter ... Rekommenderas varmt.« Library Journal </p><p>»Khalidi har ett välförtjänt rykte som en av de mest framstående nu levande histori­kerna som behandlar det palestinska folkets öde ...« Literary Review </p><p>»På ett klokt och insiktsfullt sätt gör Rashid Khalidi upp med illusionerna hos både israeler och palesti­nier. Han kombinerar briljant historisk undersökning med förmedlingen av omfattande förstahandserfa­renheter av krig och diplomati. Han pläderar för ömsesidig acceptans och lika rättigheter som enda sättet att avsluta ett århundrade av konflikter. En märkvärdig bok.« Eugene Rogan</p>