Svenska

<p>Den ryska och sovjetiska historien är full av militära fiaskon, som motgångarna i finska vinterkriget 1939-1940, det misslyckade anfallet mot Charkiv 1942, Afghanistankriget 1979-1989, första Tjetjenienkriget 1994-1996 och nu senast anfallskriget mot Ukraina. Vladimir Putins plan att krossa Ukraina med vapenmakt har misslyckats - de ryska styrkorna har mött ett oväntat starkt motstånd. Putin har i grunden samma mål som Sovjets tidigare diktator Josef Stalin hade: att försöka återupprätta det forna imperiet Tsarrysslands gränser.</p>

<p>Året är 1975. Den 24 april klockan 23:46 exploderar tredje våningen på Västtysklands ambassad i Stockholm. Det blir slutet på ett tolv timmar långt drama som dittills skördat tre dödsoffer. Sex unga västtyskar från gruppen Kommando Holger Meins hade fram till dess hållit 13 ambassadanställda som gisslan. Deras krav: 26 fångar från terrorgruppen Röda Arméfraktionen, (den s.k. Baader-Meinhofligan) skulle friges ur västtyska fängelser. </p><p>Nu ges <i>Ambassaddramat</i> ut i en uppdaterad och utökad utgåva. Dan Hansén och Jens Nordqvist, båda med lång erfarenhet av ämnet terrorism, berättar den dramatiska historien om ambassadockupationen för exakt 50 år sedan. </p><p>I ett nyskrivet avsnitt skildrar författarna dessutom terrorismens nutida historia och jämför gårdagens militanta vänsterrörelser med dagens islamistiska terrorgrupper.</p>

<p>John F. Kennedy fick bara vara USA:s president i 1 037 dagar innan han mördades i Dallas den 22 november 1963, men hans status som politisk ikon och mansideal har bestått. Trots att det gått mer än sextio år betraktar många mordet fortfarande som olöst. Hur historien hade sett ut om Kennedy fått leva och valts till en andra mandatperiod får vi aldrig veta. Däremot går det utifrån det enorma källmaterialet att rekonstruera händelseförloppet kring mordet, liksom mördarens väg till brottsplatsen. Konspirationsteorierna kring mordet är många, somliga mer fantasifulla än andra. Finns där någon substans eller handlar det om fria fantasier? </p><p>Historikern Bengt Liljegren ger här en rafflande skildring av John F. Kennedys sista timmar i livet, jakten på mördaren och det efterspel som följde.</p>

<p><b>Industriella revolutionen är en av de största vattendelarna i mänsklighetens historia.</b> När maskinerna konstruerades lades grunden till en formidabel folkökning, till ett aldrig tidigare skådat välstånd, till imperialistisk aggression &ndash; och till miljökonsekvenser vi ännu bara har sett begynnelsen av.</p><p>Revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet och spred sig över Europa och Nordamerika på 1800-talet. Men varför just då? Ur strikt teknologiskt perspektiv hade industriella revolutionen kunnat inträffa långt tidigare, i 1200-talets Kina eller i det tidigmoderna Italien. Vad var det i det brittiska 1700-talssamhället som fick hjulen att snurra så fort, och med så oerhörda följdverkningar?</p><p>I <i>Industriella revolutionen</i> skildrar Dick Harrison den process som började med arbetsbesparande innovationer i bomullsspinnerierna och raskt utvecklades till en civilisationsomvälvande rörelse. </p>

<p><i>&quot;Shogun&quot;</i> är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten &ndash; även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.</p><p>Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.</p><p><i>Shogun: Generalerna som ledde Japan </i>är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.</p>

<p><b>Den blodiga slutstriden om Berlin inleddes i april 1945.</b> När Adolf Hitler insåg att Tredje riket skulle gå under beslutade han sig för att ta sitt liv. För att hans kropp inte skulle falla i segermakternas händer gav han order om att den skulle brännas och alla kvarlevor förstöras. Den 30 april 1945 begick han självmord tillsammans med sin hustru Eva Braun. Efter kriget genomfördes flera undersökningar som syftade till att ta reda på vad det var som egentligen hänt nere i bunkern. Var Hitler verkligen död eller hade han lyckats komma undan?</p><p>Boken <i>Hitlers död </i>handlar om de dramatiska dagarna i april 1945 som föregick Tredje rikets undergång. Den skildrar de intensiva striderna på Berlins gator, stämningen i den tyske diktatorns bunker och hans död. Den behandlar även de rykten om Adolf Hitlers påstådda överlevnad som spreds efter krigsslutet.</p>

<p>I <em>SOL NOVA Historia</em> f&aring;r eleverna veta mer om hur vi m&auml;nniskor och v&aring;ra samh&auml;llen har f&ouml;r&auml;ndrats genom historien. L&auml;romedlet f&ouml;ljer de l&aring;nga utvecklingslinjerna i historien, till exempel makt, migration och levnadsvillkor. Eleverna f&aring;r kunskaper om viktiga historiska h&auml;ndelser och personer samt m&aring;nga m&ouml;jligheter att arbeta med dessa utifr&aring;n historiska k&auml;llor och <a href="https://www.nok.se/link/1ccabfeb953d4eaf8b5dd8ed9da167b6.aspx">historiebruk</a>. R&ouml;da tr&aring;den f&ouml;re respektive kapitel visar tidslinjer och tydligg&ouml;r samband mellan tidsperioder.</p> <p><em>Historia 7</em> best&aring;r av sex kapitel som str&auml;cker sig fr&aring;n v&aring;r f&ouml;rhistoria, via civilisationers framv&auml;xt och antiken, till nya tidens v&auml;rldshandel och kolonialism. I varje kapitel finns &ouml;vningar d&auml;r eleverna f&aring;r granska och tolka k&auml;llmaterial samt resonera om historiebruk kopplat till den aktuella tidsperioden.</p> <p><em>Historia 8</em> f&ouml;rdjupar elevernas kunskaper om orsaker till och konsekvenser av historiska f&ouml;r&auml;ndringar. H&auml;r f&aring;r eleverna l&auml;sa om det amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen, om industrialisering, europeisk nationalism och imperialism samt det f&ouml;rsta v&auml;rldskriget. &Auml;ven h&auml;r f&aring;r eleverna m&ouml;ta k&auml;llmaterial och analysera historiebruk kopplat till tidsperioden.</p> <p><em>Historia 9</em> behandlar mellankrigstiden, andra v&auml;rldskriget, efterkrigstiden med kalla kriget, demokratiseringen och framv&auml;xten av det svenska v&auml;lf&auml;rdssamh&auml;llet samt nya utmaningar i en globaliserad v&auml;rld. Genom begreppen kontinuitet och f&ouml;r&auml;ndring f&aring;r eleverna l&auml;sa om de l&aring;nga utvecklingslinjerna i historien och &auml;ven blicka mot framtiden. Precis som tidigare finns &ouml;vningar i k&auml;llor och historiebruk kopplat till varje kapitel och tidsperiod.</p>