Svenska

"Skilda medievärldar" undersöker mediernas roll i den politiska kommunikationen i Storstockholm. Med innehållsanalyser av både de dagliga nyhetsmedierna och de lokala gratistidningarna granskas mediernas bild av Stockholm. Via en enkät till 5000 stockholmare undersöks mediernas betydelse för politiska attityder och lokalt politiskt deltagande.

Idag har miljontals människor tillgång till mer dramatik under en enda kväll än de förr skulle ha haft under ett helt år eller kanske en livstid. En kvälls underhållning är inte längre ett enda evenemang, utan ett helt flöde av komedier, dokumentärer, lekprogram, nyheter, reklam, sport, långfilmer Vi reflekterar inte över denna tingens ordning och har knappt börjat ana vilka konsekvenser den kan få. Efter en kort introduktion till televisionens historia undersöker Williams dess institutioner, för att sedan närgånget granska inslag och programtablåer. Bokens avsnitt om den tekniska utvecklingen har för denna upplaga aktualiserats av författarens son Ederyn Williams. Denna redan klassiska studie utkom på 1970-talet. Williams analys av hur televisionen genomgripande har förändrat både vår uppfattning om och syn på verkligheten är fortfarande oöverträffad, och dess idéer och slutsatser är minst lika aktuella nu som då. Raymond Williams (1921--1988) var en av 1900-talets ledande litteratur- och kulturteoretiker. Han har inspirerat såväl kulturstudier som mediekritik.

Jürgen Habermas (f. 1929) har alltsedan 1960-talet publicerat en rad filosofiska och samhällsteoretiska arbeten, som grundlagt hans ställning som Frankfurtskolans ledande gestalt under efterkrigstiden. Hans magnifika genombrottsverk Borgerlig offentlighet från 1962 är en brett upplagd historisk och sociologisk undersökning av hur den tidiga borgerligheten skapar den moderna åtskillnaden mellan "privat" och "offentligt", varvid offentligheten tilldelas rollen som kritisk granskare av statens verksamhet. Habermas visar på ett fascinerande sätt hur kapitalismens utveckling och de samhälleliga motsättningarna undergräver möjligheterna till en sådan kritisk kontroll. Samtidigt förskjuts de tidigare gränserna mellan "privat" och "offentligt" på nya och oväntade sätt. Denna bok är en självklar utgångspunkt för alla intresserade av masskommunikation och massmedier; för alla som vill förstå förutsättningarna för den moderna litteraturens uppkomst; för alla utforskare av det "offentliga rummet": stadens, gatans och torgets ideologiska budskap; för de aktuella diskussionerna om den offentliga sektorn, välfärdssamhället och socialstaten. I en utförlig inledning ger Mats Dahlkvist en klargörande presentation av bokens centrala teman.

Enbart demokratin kan trygga mänsklighetens överlev­nad. Demokratin kräver välinformerade och upplysta medborgare. Nyhetsmedier med kvalitet har därför en avgörande betydelse. Medierna behöver vägledande regelsystem. Medieetik i Europa återger i översättning ett antal medieet­iska spelregler från olika länder i Europa. Detta internationella perspektiv visar att det också i andra demokratier finns delade meningar om hur medierna bör hantera sitt etiska ansvar. Boken inleds med en sammanfattande analys av professor Claude-Jean Bertrand, som under många år undervisat och forskat om medieetik. Han presenterar en utförlig samling exempel på hur medieetiska ansvarssystem kan utformas praktiskt. Översättning: Birgitta Johansson och Kerstin Lundgren

Muhammedbilderna och Expressens löpsedel om Mikael Persbrandt har aktualiserat frågan om yttrandefrihetens gränser. Svenska medier har länge velat undvika statlig inblandning genom ett system av etisk självsanering.<br/>Dagens medier står inför stora etiska utmaningar. Inläggen i denna bok diskuterar hur dagens etiska regelsystem fungerar i praktiken. Frågan är om systemet borde reformeras och i så fall hur.<br/>Bland bokens författare finns journalister, redaktionsledare, mediechefer, organisationsföreträdare, nuvarande och tidigare pressombudsmän och andra med uppgifter inom självregleringssystemet samt jurister och forskare.<br/>Boken inleds med en aktuell översikt över vilka regler som gäller för vilka medier i dagens alltmer uppsplittrade medielandskap.

Facebook funkar inte, säger man. Men är det verkligen Facebook som är problemet?<br/><br/>Den här boken visar hur du gör dina sociala medier till effektiva kommunikationskanaler med hjälp av genomtänkt och smart innehåll. För att stärka varumärket, skapa dialog, nå ut med nyheter och sälja mera.<br/><br/>Här får du verktygen som hjälper dig att ta fram en egen innehållsstrategi, så att du kan arbeta med content marketing i praktiken. Använd gärna den tillhörande övningsboken för att fördjupa dig i temamodellen, innehållsmatriser och publiceringsscheman.<br/><br/>Boken vänder sig till dig som arbetar professionellt med sociala medier på ett företag eller i en organisation, och är en fortsättning på boken Marknadsföring och Kommunikation i Sociala Medier (2009/2013) (ISBN 9789197981743).<br/><br/>Facebook fungerar! Instagram, Twitter och en massa andra kanaler också. Om du använder dem på rätt sätt. En medveten innehållsstrategi är vägen till en större publik och ett bättre genomslag. Har du råd att avstå?<br/><br/><b>Om författaren:</b> Lena Leigert (fd Carlsson) skrev Sveriges första bok om sociala medier och arbetar som konsult och utbildare inom kommunikation och varumärken. Hon är en flitigt anlitad föreläsare och utsågs nyligen till en av Sveriges mest inflytelserika PR-konsulter i digitala medier.

Massmedierna öppnar våra privata liv mot omvärlden. De ger material för tanken och de sätter känslorna i rörelse. De ingår i ekonomiska, politiska och kulturella processer och de omfattar många genrer - från reklam till nyhetsjournalistisk, från såpoperor till idrottsreferat, från politiska debatter till action-filmer.<br/><br/>Jostein Gripsrud har skrivit en övergripande introduktion till ämnet medievetenskap. Medievetenskap är en disciplin som förenar en rad olika ämnes- och forskningstraditioner. Författaren försöker integrera dess humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner och ger inte minst det historiska perspektivet en viktig roll. I centrum för mediestudiet sätter författaren mediernas »texter» - det vi möter som »mediekonsumenter» - och han försöker genomgående att relatera de teoretiska perspektiv som introduceras till konkreta exempel och analyser. "Mediekultur och mediesamhälle" är en engagerad och engagerande bok, som inviterar läsaren till en kritisk diskussion om mediernas roll i det moderna samhället.<br/><br/>Jostein Gripsrud är professor i medievitenskap vid Universitetet i Bergen och aktiv mediedebattör. Han har bl a utgivit The Dynasty Years: Hollywood and Critical Media Studies.