Svenska

<p>B&ouml;ckerna bygger p&aring; fem demokratibegrepp som &auml;r anv&auml;ndbara i samspelet mellan barnen. I vardagsn&auml;ra konfliktsituationer f&aring;r ni l&auml;ra k&auml;nna strategierna som en ing&aring;ng till att anv&auml;nda dem i ert v&auml;rdegrundsarbete.</p> <p>Fr&aring;gor riktade till l&auml;saren bjuder in till dialogisk l&auml;sning och vidare samtal b&aring;de under och efter l&auml;sningen. Tecken som st&ouml;d finns med f&ouml;r att st&ouml;tta kommunikationen.</p> <h3>Samlingsbox</h3> <p>Titlar i boxen:</p> <ul> <li>Vi s&auml;ger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi g&ouml;r det tillsammans!</li> <li>Vi v&auml;ntar!</li> <li>Vi l&aring;nar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som st&auml;rker barns samspel</li> </ul> <p></p> <h3>Vi s&auml;ger stopp!</h3> <p>Alla i F&ouml;rskoleg&auml;nget har roligt. Men s&aring; drar Fia Rami i armen. &rdquo;Aj! Vill inte,&rdquo; s&auml;ger Rami och sl&aring;r Fia. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi byter!</h3> <p>Kiko leker med traktorn. Lo vill ocks&aring; leka med traktorn. Han tar den fr&aring;n Kiko. D&aring; skriker hon allt vad hon kan. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi g&ouml;r det tillsammans!</h3> <p>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. &rdquo;Min,&rdquo; s&auml;ger Maja. &rdquo;Jag s&aring;g den f&ouml;rst,&rdquo;, s&auml;ger Ted. Rami vill ocks&aring; ha grenen. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi v&auml;ntar!</h3> <p>Idag ska F&ouml;rskoleg&auml;nget plantera. M&aring;nga barn vill vattna. &rdquo;Kan jag f&aring; vattenkannan nu?&rdquo; fr&aring;gar Fia. &rdquo;Nej, den &auml;r upptagen,&rdquo; svarar Lo. &rdquo;Jag vill ocks&aring; ha vattenkannan!&rdquo; s&auml;ger Kiko. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi l&aring;nar den en stund!</h3> <p>Maja har f&aring;tt l&aring;na skottk&auml;rran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. &rdquo;Men nu har jag den,&rdquo; s&auml;ger Maja. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <p></p>

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut? Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov. Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas. Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola. Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.

Boken är Stockolms Studentkårers Centralorganisations minnesskrift inför föreningens 100-årsjubileum och beskriver SSCO:s utveckling under dessa år; Från festarrangör till att driva en verksamhet omfattande såväl studenternas bostadssociala situation som hälsofrågor och andra gemensamma intressen.

Estetisk Pedagogik Och Lärande - Processer I Bildskapandet, Delaktighet Och [Bok / Inbunden]

Om Uppfostran [Bok / Inbunden]

De nya tekniska och medicinska fakulteterna i Linköping invigdes med pompa och ståt 1969 med förevisning av den nya teknik som skulle revolutionera undervisningen: tv. Kvar finns nu bara tomma hållare för tv-skärmarna och en replokal för akademiska kören med hydrauliskt golv -- den gamla tv-studion. Den här boken försöker förklara varför tv-undervisningen i Linköping har varit en frustrerande upplevelse för såväl UR som högskolan. För att förstå det snabba förloppet från planering till avveckling måste vi ta hänsyn till såväl strukturella förhållanden som olika aktörers intressen och agerande. Olika aktörer hade olika tolkningar av hur tv skulle användas i undervisningen och det innebar att den första tolkningen, att tv var ett föreläsningsmedium, ersattes av tolkningen att tv var ett medium för undervisningsteknologi och till sist tolkningen att tv var ett pedagogiskt hjälpmedel som andra. Lennart Sturesson skildrar planeringen, införandet och de förändrade tolkningarna av tv-undervisningen i Linköping och tar avstamp i tidsandan i slutet av 1960-talet.

I denna bok behandlas frågor om vad förskolans uppdrag innebär och hur synen på omsorg och bilden av barnet har förändrats, samt hur barndomsforskningen förhåller sig till frågor om barns kompetens och barns beroende. Förskolan diskuteras som en plats för barn, men där också barnen skapar egna platser. Ann-Marie Markström, Maria Simonsson och Eva Änggård har i sina avhandlingar studerat hur barn använder sig av förskolan och de bidrar med varsitt kapitel i boken.