Svenska

<p><strong>Den hyllade ny&ouml;vers&auml;ttningen av Ingvar Bj&ouml;rkeson.</strong></p> <p>Inget annat diktverk har som<em>Aeneiden</em>&ndash; ber&auml;ttelsen om hj&auml;lten Aeneas dramatiska &ouml;den efter flykten fr&aring;n det brinnande Troja &ndash; f&ouml;rm&aring;tt f&auml;ngsla efterv&auml;rlden, v&auml;cka beundran och ge impulser till annan konst.</p> <p>Ingvar Bj&ouml;rkeson har gjort en modern och levande tolkning av<em>Aeneiden</em>. I f&ouml;rordet placerar Bengt Holmqvist verket i ett bretthistoriskt perspektiv och understryker verkets tidl&ouml;shet.</p>

<p>Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, efter Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.                       </p><p>Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.  </p><p>Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med <i>Februari 33: litteraturens vinter</i>, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. <i>Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt</i> tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro - och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.</p><p><b>"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.</b></p><p><b>"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spännings­roman." Anders Q Björkman, SvD.</b></p><p><b>"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.</b></p>

<p>Staden myllrade omkring honom. Vattenkuskar, soldater och pigor trängdes med grevinnor, tullsnokar och notarier, solen blänkte i kyrkspiror och sabelfästen. Vart man gick anade man hamnens närvaro med saltlukt, höga master och främmande språk. Skalden Carl Michael Bellman (1740-1795) lämnade sällan Stockholm. Men han var en gudabenådad poet, och i sin märkliga sångsamling Fredmans epistlar skapade han en hel värld.</p><p>Carina Burman har gjort sig känd som stilsäker biograf. Nu skildrar hon Bellman med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Bellman. Biografin är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.</p>

<p>"Den stora behållningen med "Den sista idealisten" är Burmans idéhistoriska skärpa. Den lätthet med vilken han läser Rydberg i ljuset av Kant, Arendt, Kierkegaard - listan kan göras lång. Liksom hur han, i sin behandling av Rydbergs idéer, nästan lika ledigt som författaren själv kastar sig mellan termodynamik, socialdarwinism, forngermansk mytologi och nakna män utan att det blir tungrott. Burman ser samband och drar paralleller som jag inte stött på tidigare." Expressen</p><p></p><p>Idag är det nog mest kring jul Viktor Rydbergs namn nämns, när "Tomten" reciteras i radio eller "Gläns över sjö och strand" hörs i skolor och kyrkor. Men i sin tid var Rydberg den mest framstående, och definitivt den mest lärde, svenska författaren. Han blev ledamot i Svenska Akademien, hedersdoktor vid Uppsala universitet och professor i först kulturhistoria och sedan konsthistoria vid Stockholms högskola. Bra jobbat av ett fosterbarn från Jönköping som växte upp under eländiga förhållanden.</p><p></p><p>Hans bildningstörst var enorm, och förutom romaner, noveller och dikter skrev han hundratals tidnings- och tidskriftsartiklar och fördjupade sig i såväl romersk kejsarhistoria som den samtida darwinismen.</p><p></p><p>Idéhistorikern Anders Burmans bok <em>Den sista idealisten </em>berättar om Viktor Rydbergs liv men också om den fascinerande tid han levde i, när modernisering och sekularisering stod för dörren och vetenskapliga framsteg förändrade samhället i grunden.</p>

Sveriges Agatha Christie skulle ha fyllt 100 år 2014!<br/><br/>Maria Lang var vår första deckardrottning.<br/><br/>Här är den första biografin någonsin om Maria Lang (eller Dagmar Lange som hon egentligen hette). Hon var under 40 år en av Sveriges mest lästa och hyllade deckar­författare och skulle fyllt 100 år den 31 mars 2014. Nu är hon högaktuell igen - hennes författarskap uppmärk­sammas med nyutgåvor, b

Han kallade sig själv en europeisk intellektuell och anslöt sig till en ickeskandinavisk tradition. Och visst är han osvensk, inte minst i sin övertygelse om att litteraturen kan förändra världen och människan, samt i sitt sätt att aldrig be om ursäkt för sig. Därmed blir Jan Myrdal, för både kritiker och beundrare, en katalysator för den sorts intellektuella självprövning som är så ovanlig i vår tid.<br/><br/>Denna <i>Myrdaliana</i> har främst kommit att handla om vad som kan kallas för Myrdalåret 2023, ett år då boken om Jan Myrdalbiblioteket äntligen kom ut och Jan Myrdals stora pris gick till en världsberömd norrman. Det var också året då katalysatorn Jan Myrdal tre år efter sin död återuppstod i den svenska offentligheten i och med utgivningen av <i>De hemliga breven</i> och den stora kulturdebatt som följde i Sverige, rörande hans relationer till föräldrarna Alva och Gunnar Myrdal samt fiktionens och sanningens roll i såväl litteraturen i stort som i Jan Myrdals författarskap.<br/><br/>Bråkigt? Ja, precis som gubben själv.

<p>Stephen Kings Att skriva har sedan den utkom 2000 blivit en modern klassiker, lika älskad av läsare som av författare. Att skriva är både en självbiografi och handbok i skrivandets hantverk. King berättar om barndomen på 50- och 60-talet, om skolåren och om det tidiga intresset för skrivandet. Han ger också praktiska och underhållande tips till aspirerande författare med en mängd exempel från sina egna och andras texter.Nyöversättning av författaren Ola Larsmo, som även bidrar med ett nyskrivet efterord.</p>