Svenska

Hälges eskapader i skogarna kring byn Avliden tar lyckligtvis aldrig slut. Årets album är sprängfyllt med morbid humor och vi tror att varje jägare, om än kanske motvilligt, kommer att hitta någon situation som känns lite bekant. Lars Mortimer lyckades skapa en serie som handlar om både vänskap och livets dystra stunder, men låter aldrig oss slippa undan utan ett härligt skratt.

91:an har varit Hela Sveriges Skämttidning sedan det första numret kom ut 1956. Den här bokserien, 91:an Den inbundna årgången, repriserar tidningarna i faksimil och kronologisk ordning.

<p>384 fullmatade sidor med Fridolf. Torsten Bjarre var en av våra främsta och mest produktiva serietecknare, en gigant som numera nästan bara är tillgänglig på antikvariat och Kungliga biblioteket och som i stort sett ingenting finns skrivet om. Julalbumen med Lilla Fridolf är speciella av flera anledningar. Dels verkar skaparna, tecknaren Bjarre och författaren Rune Moberg, ha lagt lite extra krut på just de serierna, och dels har de, till skillnad från serierna i serietidningen Lilla Fridolf, aldrig återtryckts. I serietidningen arbetade Bjarre dessutom ofta tillsammans med assistenter som tuschade hans blyertsskisser, medan han verkar ha tecknat julalbumen helt på egen hand. Man kan också betrakta albumen från det tidiga 60-talet, speciellt julalbumet från 1963, som pionjärverk för svenska komiska äventyrsserier. Om vi letar efter svenska serier som är besläktade med de album från Frankrike och Belgien som kom att dominera utgivningen i Sverige på 1970-talet, så är det Fridolf som är först ute. Bjarre stod här på toppen av sin förmåga som bildberättare och är i vårt tycke fullt jämförbar med många av sina samtida europeiska kollegor. I Frankrike var det tecknare som Asterix skapare, Albert Uderzo, som införde en amerikansk teckningsstil med dynamisk tuschlinje, fartstreck och flitigt och uppfinningsrikt användande av de speciella symboler i seriespråket som brukar kallas för markeringar. I Sverige var Torsten Bjarre först med den amerikanska stilen. 1963 års album var alltså det som vi av flera skäl ville bygga vår bok kring. Men hur gå vidare? En plan i liten skala hade varit en gemensam utgåva med 1962 och 1963 års album. De är på 24 sidor vardera, vilket hade blivit ett riktigt prydligt seriealbum på klassiska 48 sidor, kompletterat med lite redaktionell text som satte in serierna i sitt sammanhang. Men en monumental gestalt som Torsten Bjarre kräver en monumental bok, så vi bestämde oss snabbt för att tänka större. När vi själva läste Lilla Fridolf som barn, på 1970-talet, var serien visserligen mycket rolig, men också väldigt tydligt en röst från det förflutna. Med albumen från 1960-talets början är det en helt annan sak: Lilla Fridolf är i högsta grad samtida, eller ibland kanske till och med lite före sin tid. Så när stannade tiden? Någonstans kring 1969, kom vi fram till och samma år publicerades det sista julalbumet, med 1970 på omslaget, tryckt i endast svart vitt och rött, den röda dekorfärg som i seriebranschen gick under namnet lingonsylt. Det första julalbumet med Fridolf utkom 1958, så lika bra att börja från början, och för att få med hela lingonsylteran fick 1970 bli det sista albumet i denna bok. Boken innehåller mer än 300 sidor serier av två spjutspetsar ur den svenska seriehistorien från deras allra bästa år, omslagen till samtliga album, och dessutom en generöst tilltagen faktadel med artiklar om Lilla Fridolf av bland andra Kalle Lind, Helena von Zweigbergk och Göran Everdahl.</p>

91:an har varit Hela Sveriges Skämttidning sedan det första numret kom ut 1956. Den här bokserien, 91:an Den inbundna årgången, repriserar tidningarna i faksimil och kronologisk ordning.

91:an har varit Hela Sveriges Skämttidning sedan det först numret kom ut i februari 1956. Den här serien, 91:an Årgångar, innehåller förutom faksimil av tidningarna, intressanta artiklar om och kring 91:an och andra serier.

<p>Visste du att Melania Trump är en typisk oxe - bäst av alla tecken på att härda ut?</p><p>Att Boris Johnson är tvilling - zodiakens fladdriga pratkvarn?</p><p>Vet du skillnaden mellan en rigid stenbock och en flippad stenbock?</p><p>Och vet du vilket tecken som är så hänförande och bedårande att vi inte märker att de egentligen bara totalt fuckar oss?</p><p></p><p>Liv Strömquist är tillbaka med ett humoristiskt, satiriskt seriealbum, som med stjärntecken som ram roastar mänskligheten. I den här boken får du läsa om en rad personer, vars handlingar och livsöden förklaras utifrån deras stjärntecken: läkemedelstillverkaren Arthur Sackler, den psykoanalytiska pionjären Sabina Spielrein, rapparen Flavor Flavv, drottning Kristina och den brittiske designern som övergav mänskligheten och började leva som get i Alperna är bara några exempel.</p><p></p><p>Som ingen annan skildrar och speglar Liv Strömquist den värld vi lever i, samtidigt som hon sätter fingret på samtidens - och våra egna - ömma punkter. En astrologibok även för dig som hatar astrologi.</p>

<p><b>Nominerad till Augustpriset 2021! Nu i mjukband.</b></p><p><b>När Mats farfar dör </b>öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia? </p><p><b>Mats Jonsson reser tillbaka</b> i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag. Det var meningen att de skulle glömmas bort. </p><p><b>I </b><i><b>När vi var samer</b></i> fortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige. </p><p><b>Mats Jonsson</b> är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i sex kritikerhyllade serieromaner, senast Nya Norrland (2017). Han skriver också barnböcker, bland annat Blod i gruset (2019) om skotten i Ådalen. Mats Jonsson bor i Sandslån i Ådalen och har som mål att skildra hela sitt liv i serieform. </p><p><i>Rått och naket!</i> DN<br/><i>Detta är en strålande seriebok!</i> GP<br/><i>Lika avväpnande som spännande.</i> Aftonbladet<br/><i>Tragisk på ett bra sätt är verkligen undertonen i Mats Jonssons fantastiska självbiografiska berättelse.</i> Expressen</p>