Svenska

<p>Vart tog den vägen, socialismen och arbetarrörelsen? Detta har Ariosoprojektet vid Södertörns högskola studerat och analyserat i ett stort antal artiklar, monografier och antologier sedan starten 1997. Arioso står för Arbetarrörelsens roll i Östersjöområdet, och forskarna i projektet har undersökt hur och på vilka områden den svenska arbetarrörelsen orienterade sig politiskt och ideologiskt i de kraftfält som revolution och kontrarevolution, socialism och kapitalism samt demokrati och fascism utvecklade i Östersjöområdet.   </p><p>Boken är en faktafylld, initierad och högintressant studie över ett sekels politiska historia med Sverige i fokus och i synnerhet arbetarrörelsen och socialismens företrädare i landet. I boken återfinns huvudrubriker som En revolutionär samhällsomvandling på reformistisk väg , De trodde de satt vid makten , Socialismen kom aldrig ensam , Ett historiskt bokslut , Fackföreningsrörelsen en socialistisk resurs? och På räls mot socialismen?    </p><p><b>Om författarna </b> </p><p>Författarna är alla historiker, forskare och utåtriktade skribenter med populärvetenskapliga böcker bakom sig. Blomqvist är docent; Ekdahl, Schmidt och Östberg är professorer.</p>

<p><b>Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold.</b> </p><p>Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet. </p><p>De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten. </p><p>Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden.   </p><p><b>Christer Mattsson</b> är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism. </p><p><b>Thomas Johansson</b> är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.</p>